NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
Ingen information, varken inom BUP eller HAB, ges om de metoder som ger barn och unga möjligheter till positiv förändring av avvikande beteenden och psykisk ohälsa. Det skriver Sussie Olofsson som är legitimerad arbetsterapeut. Hon frågar även: “Kan den nya patientlagen kringgås genom egna regler inom regionen?”
Text: Sussie Olofsson | Denna artikel är en uppdaterad version av samma artikel tidigare piblicerad på NoSugarAdded.se | Foto: Pia Martinsson, Kortedala, Göteborg
1 januari 2015 trädde den nya patientlagen in, mycket av den skall tydligen ersätta vad som tidigare har funnits med i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL).
Den nya patientlagen innebär bland annat att vi inom sjukvården är skyldiga att ge information om de beprövade och vetenskapliga bedömnings- och behandlingsmetoder som finns och vilka av dessa vi kan erbjuda.
Detta fanns redan med i Hälso- och sjukvårdslagen, men landsting och regioner har ständigt brutit emot lagstiftningen. Patienterna har, enligt denna lag, rätt att välja metod och vårdgivare, som då skall ha avtal, i synnerhet om de arbetar med evidensbaserade metoder men även om de arbetar med metoder som har en erfarenhetsmässig grund och någon form av vetenskaplig dokumentation som stöd.
Om någon förälder med barn väljer, eller vill ha hjälp med individuellt anpassad kost (IAK), vilket bland annat innebär hur och varför man eliminerar från mjöl-, mjölk-, soja- och sockerprodukter, så skall vi hänvisa dem till Primärvården (PV), eftersom det är deras ansvar att se till att prover tas som påvisar barnets mat-intolerans. I övrigt är det enbart sjuksköterskorna som skall ta emot och ge patienten information om sömn, kost och motion – allt enligt den information som mina medarbetare och jag fick till oss från vår verksamhetschef fredagen den 13 mars 2015.
Vi som fick den här informationen till oss är alla anställda inom Västra Götalandsregionen, vars handlingsplan är att motverka ojämlikheter i hälsa. För mig klingar den information som vi anställda fick, som att något inte stämmer – inte om vi samtidigt skall följa Västra Götalandsregionens nämnda handlingsplan, FN:s barnkonvention och Läkemedelsverkets rekommendationer samt se till vad SBU har kommit fram till om brister i bedömning och behandling.
Enligt handlingsplanen är det av vikt att identifiera konkreta åtgärder för att motverka ojämlikhet i hälsa, eftersom den får stora konsekvenser för hälsotillståndet bland befolkningen, men även för den ekonomiska utvecklingen.
Självklart är då att vi anställda inom Västra Götalandsregionen skall ta tag i de konkreta åtgärder som enligt beprövad erfarenhet och vetenskap har visat sig ge mycket goda behandlingsresultat på barn och unga med psykisk och fysisk ohälsa. Genom detta vill vi i Nätverket för Friskare barn och unga NU! bland annat hänvisa till den beprövade erfarenhet och forskning som bland annat redovisas under Norsk Protein Intoleranse Forenings hemsida och till de referenslistor som hälsospecialisten och biologen Ann-Marie Lidmark nyligen har lagt in i sina artiklar i tidningen Medicinsk Access.
Med största sannolikhet rör det sig i dag om att närmare 80% av de barn och unga som i dag vårdas inom Barn- och ungdomshabilitering (HAB) samt inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har tydliga symptom på intolerans mot nämnd kost, en del har överkonsumtion av nämnda produkter, läckande tarm, malnutrition (näringsbrist), brist på daglig och anpassad kompensation (bland annat hjälpmedel) samt daglig och anpassad rörelseaktivitet.
Trots detta ges, ännu så länge, ingen information, varken inom BUP eller HAB, om de metoder som ger barn och unga möjligheter till positiv förändring av avvikande beteenden och psykisk ohälsa.
De får således i dag ingen information om att förändring av daglig kost inklusive anpassade kosttillskott och kompensation samt rörelseaktivitet kan ge möjligheter till positiv förändring trots den beprövade erfarenhet och vetenskap som finns till stöd för dessa metoder!
Den information som vi anställda inom BUP får innebär således att om en förälder till ett barn med typiska symptom på intolerans mot nämnda produkter önskar att använda sig av metoden, IAK, så skall de, enligt de regler som i dag gäller, hänvisas till PV för att ta prover på intolerans mot gluten/mjöl, kasein/mjölk, soja och socker och eventuell övrig känslighet mot exempelvis majs, majssirap, quinoa, amarant, tomat etcetera samt även ta prover som visar om barnet lider av någon form av malnutrition, för att vi inom BUP och/eller HAB sedan skall kunna gå in och ge stöd för dessa metoder.
Mina frågor är nu:
- stämmer det rekommenderade förfaringssättet – att endast sjuksköterskor kan samtala med barnet/ungdomen om hur kost och inaktivitet kan påverka utvecklingen av beteenden och den psykiska hälsan och att vi skall sända barn och unga till PV för provtagning – överens med de riktlinjer som är antagna?
- finns samtliga av dessa beprövade och/eller vetenskapliga provtagningar att tillgå inom Västra Götalandsregionen?
- är provsvaren, i så fall, pålitliga till 100%? eller
- är det så att man får ett mer pålitligt svar om/när man utesluter misstänkt kost under minst tre månader?
Text: Sussie Olofsson, legitimerad arbetsterapeut, medlem i NPIF, Nätverket för Friskare barn och unga NU! och NHF Sweden