Replik: Fjorton forskare saknar kunskap om nötkött och flygresor

publicerad 14 mars 2015
- av NewsVoice
Björn Hammarskjöld

Bjo?rn Hammarskjo?ldBjörn Hammarskjöld som är assisterande professor i pediatrik vid Strömstad Akademi och filosofie licentiat i biokemi anser att de 14 forskarna desinformerar i sin debattartikel ”Nu krävs kraftfulla åtgärder mot nötkött och flygresor” på DN Debatt. Hans replik blev refuserad och därför publiceras den i NewsVoice. Hammarskjöld vill peka på två allvarliga fel som författarna hävdar.

1. Första problemet gäller mat och växthusgasutsläpp

”När det gäller mat kommer växthusgasutsläppen i huvudsak från nötkötts- och mjölkproduktion i form av utsläpp från kornas magar och från foderproduktion. …. [M]otsvarande siffra för baljväxter är ungefär hundra gånger lägre än för nötkött.”

Låt oss se på två höbalar om 30 kg torrsubstans. De innehåller då 30 kg kolhydrater i form av cellulosa som människan inte kan spjälka eller förbränna.

Den ena balen får ligga på åkern och ruttna. Hälften blir metan och hälften blir koldioxid. Och det blir ungefär 22, 4 kubikmeter ”växthusgaser”.

Alla har sett bilder på kor med gasuppsamlingsballong på ryggen. Den ballongen rymmer uppskattningsvis 100-150 L. Så när en ko äter den andra höbalen bildas det bara omkring 150 L ”metan”. Vart har resten av de omkring 22 250 L gas tagit vägen?

Jo, det blir mjölk och det blir ko i form av kött och fett. Detta eftersom korna kan förvandla cellulosa till korta fettsyror som sedan kan användas för att kon ska kunna ge mjölk (det går åt omkring 20 kg hö för att producera 20 L mjölk) och att kon ska överleva till nästa dag. Sedan ger kon stora mängder kött för oss att äta.

Baljväxter kräver enligt WWF lika mycket fossilt bränsle per kg bönor som naturbeteskött per kg. Eftersom bönor enligt Livsmedelsverkets databas har halva proteinmängden per kg jämfört med kött krävs det dubbelt så mycket bönor som kött för att få lika mycket protein.

Sedan har protein från bönor jämfört med kött låga nivåer av livsnödvändiga aminosyror, proteiners byggstenar. Därför behövs ytterligare protein från bönor jämfört med kött, det behövs viktmässigt sammanlagt 10-20 gånger mer bönor än kött för att tillgodose behovet av livsnödvändiga aminosyror.

Kor är självgående automatgödslande gräsklippare som bygger mull medan bönor kräver ändliga resurser av fossilbaserad konstgödsel som tär på jorden. Mineraler försvinner från jorden med bönorna men inte med korna.

Så kor (och andra gräsbetare) är mycket mer klimatsmarta än bönor för ett hållbart samhälle.

2. Nästa problem är flygtrafiken

”När det gäller flyget sker klimatpåverkan inte bara genom att flygbränslet förbränns och omvandlas till koldioxid. Flyget orsakar också kondensstrimmor på hög höjd vilket förstärker den globala uppvärmningen.”

Tänk om de fjorton forskarna hade haft kunskaper i grundskolans fysik. Då hade de vetat att moln och kondensstrimmor på himlen reflekterar solens värmande strålar och ljus rakt ut i den kalla rymden. De hade vetat att under ett moln så är det mycket kallare än i solskenet utanför molnskuggan sommartid. De borde ha läst att det finns de som har föreslagit att skicka upp satelliter som sprider ut stora vita plastschabrak i geostationära banor runt jorden genom att reflektera solljuset för att minska den globala uppvärmningen.

Blir det varmare ökar avdunstningen av dihydrogenoxid från jordens yta och täcker delar av himlen med stora vita kondensat som sänker temperaturen på jordytan. Då sjunker avdunstningen av dihydrogenoxid som då släpper igenom mer värme från solen som ökar avdunstningen och så går cykeln vidare. Det är ett klassiskt exempel på ett självstabilt system med negativ återkoppling.

Att jordens medeltemperatur är långtidsstabil är visat även av FN:s klimatpanel. En liten felaktighet i en exponentiell faktor i ett dataprogram kan ge skenbart stora förändringar i temperaturen då man räknar i procent av grader Celcius när man egentligen skulle räkna i grader Kelvin.

Ett annat namn på dihydrogenoxid är vatten, H2O, som enligt tillgängliga data utgör omkring 95 % av växthuseffekten...

Det är synd att 14 högutbildade människor synes sakna grundskolans kunskaper i biologi, fysik och kemi.

Text: Björn Hammarskjöld, assisterande professor i pediatrik vid Strömstad Akademi, filosofie licentiat i biokemi

Relaterat

De 14 forskarna:

David Andersson, doktorand, Inst. för energi och miljö, Chalmers
Christian Azar, professor, Inst. för energi och miljö, Chalmers
Anders Biel, professor, Psykologiska inst., ­Göteborg universitet
David Bryngelsson, doktorand, Inst. för energi och miljö, Chalmers
Olof Drakenberg, miljöekonom, Göteborgs ­miljövetenskapliga centrum
Tommy Gärling, professor emeritus, Psykologiska inst., Göteborgs universitet
Fredrik Hedenus, fil. dr., Inst. för energi och miljö, Chalmers
John Holmberg, professor, Inst. för energi och miljö, Chalmers
Sverker C. Jagers, professor i statsvetenskap, Göteborgs Universitet och Luleå tekniska högskola
Jörgen Larsson, fil. dr., Inst. för energi och miljö, Chalmers
Jonas Nässén, docent, Inst. för energi och miljö, Chalmers
Cecilia Solér, ekon. dr., Företagsekonomiska inst., Göteborgs Universitet
Thomas Sterner, professor, Nationalekonomiska inst., Göteborgs universitet
Stefan Wirsenius, tekn. dr., Inst. för energi och miljö, Chalmers