Studie: Kungsörnens pasta har rekordhalter av kadmium – Så här trollar myndigheter och industri med din hälsa

Torbjörn Sassersson är grundare av NewsVoice som startade 2011. Torbjörn har arbetat inom media sedan 1995. Han har en fil kand (1992) inom miljövård från Stockholms Universitet. Stöd hans arbete genom en direktdonation via Paypal.
publicerad 25 maj 2015
- Torbjörn Sassersson
Kungsörnens pasta

Kungsörnens pastaDEBATT OCH PR-ANALYS. Svensk pasta från Kungsörnen innehåller rekordnivåer av den giftiga tungmetallen kadmium. Det visat en undersökning av 104 pastasorter som Livsmedelsverket utfört. Kadmium skadar njurar och försvagar skelettet. Höga halter har beräknats kosta staten miljardbelopp varje år skriver SvD idag.

Text och analys Torbjörn Sassersson, tidigare PR- och informationskonsult för svenska myndigheter och industrin. | Artikeln uppdaterad kl 12:35, 25 maj 2015

I undersökningen har pasta köpts in från både svenska och italienska matbutiker. I Sverige innehöll pasta och makaroner ett snitt på 0, 05 milligram kadmium per kg. Italiensk pasta innehöll 0,03. Rekordnivåerna fanns i Lantmännens varumärke Kungsörnen.

Hållbarhetschef Claes Johansson från Lantmännen Cerealia AB säger till SVT att de nu har “ambitioner”:

“Vi har så klart ambitionen att komma längre ner, det är viktigt. Vi vill inte tillföra mer kadmium till våra konsumenter än nödvändigt så givetvis vill vi komma ner i halterna”.

Claes Johansson Lantmännen Kungsörnen - Foto: Lantmännen, pressbildAtt ett företag säger att de har ambitioner på att utföra något brukar i klarspråk betyda att de kommer att göra inga eller halvengagerade försök att – som i det här fallet – minska hälsoriskerna för befolkningen. Claes Johansson vet nämligen varifrån kadmiumet kommer, från konstgödseln som är den produkt som den industrialiserade matproduktionen baseras på vid sidan av användning av tex glyfosat som finns i Roundup, ett mycket giftigt bekämpningsmedel. Att rucka på detta lönsamma produktionssystem vill man inte.

Claes Johansson – Foto: Lantmännen, pressbild

Notera även Claes Johanssons freudianska felsägning.

Han säger till SVT:

“Vi vill inte tillföra mer kadmium till våra konsumenter än nödvändigt…”

Det är tydligen “nödvändigt” att konsumenterna måste acceptera en viss kadmiumförgiftning. Nödvändigt för vad? Svaret är förmodligen för produktionens och därmed även för affärsverksamhetens skull. Vi vet samtidigt vad som är nödvändigt för hälsan och det är att inte äta kadmium överhuvudtaget.

Riskerna med kadmium är: allvarliga njurproblem, benskörhet, hjärt- och kärlsjukdomar samt bröst- och livmodercancer. SvD skriver att Kemikalieinspektionen beräknar att kostnaderna för kadmiumrelaterade skador och sjukdomar 2012 var över fyra miljarder kronor.

Vi konsumenter kan dock inte räkna med någon hjälp från myndigheterna.

SvD skriver:

“Högst halter finns i regel i fullkornspasta, då skalet på vetet innehåller mest kadmium, men enligt Livsmedelsverket överväger det nyttiga med fullkornet riskerna med kadmium.”

Myndigheterna resonerar nämligen i vanlig ordning att om det finns en uppfattad nytta med något är det ok att skadligheten får finnas och industrin får ju inte heller störas.

Problemet för individen är att en myndighet alltid kan hitta eller hitta på en nytta vid varje givet giftlarm. Alltså kan i princip alla hälsolarm alltid avfärdas.

SvD:

“Myndigheten arbetar utifrån att det ska vara så låga halter kadmium som möjligt, även om halterna i pastan inte ger några akuta problem. Gränsvärdet ligger på 0,2 milligram per kilo och en pastaälskare bör ha sitt intag under uppsikt.”

Gränsvärden – ett trolleri med statistik

Gränsvärdestrolleriet handlar om att sätta gränsvärdet så att den större delen av befolkningen inte får akuta problem, men myndigheten tar därmed även ansvar för att en stor del av befolkningen sannolikt får ickeakuta hälsoproblem och framför allt smygande hälsoförsämringar. Dessa vaga hälsoproblem försvinner fiffigt in i dimman av ej spårbara orsaker till hälsoproblemen i befolkningen som helhet. Var det kadmiumet, glyfosatet, vaccinet, rotfyllningen eller kanske aspartamet? Ingen vet. Alla myndigheter kan skylla på problemet med välfärdens pris som vi konsumenter måste betala.

Gränsvärdena är satta av de statliga myndigheterna för att skydda industrin, inte människor eller miljö. Hade de senare parterna satts i första hand hade nolltolerans gällt. Det bästa för människor och miljö är det giftfria ekologiska jordbruket som per definition inte använder kadmiumhaltig konstgödsel.

En anledning till att staten favoriserar industrin – som de samarbetar nära med – beror på att de fyra miljarder kronorna för vård av kadmiumskadade svenskar inte betalas av matindustrin utan att de tas från skattepengarna. Det är alltså vi konsumenter som själva får betala för vården orsakad av industrin.

En stor del av de där fyra miljarder kronorna för vård går för övrigt till läkemedelsindustrin.

Samtliga uttalanden är av PR-typ med avsikten att upprätthålla status quo och vidmakthålla förtroendet för myndigheter och industri

Livsmedelsverkets toxikolog Richard Bjerselius säger till SVT:

Rickard Bjerselius - Livsmedelsverket“Det är betydelsefullt för den enskilde individen, men på befolkningsnivå ser vi inte att det är ett stort problem. Hade det varit det med de här halterna hade vi naturligtvis själva gått ut och informerat konsumenterna om det här och givit råd, men det finns ingen anledning i nuläget”.

PR-budskapet är alltså: du kan lita på oss även om vi förgiftar dig. Om du blir sjuk är du bara en person i en kollektiv massa som hade otur eller som var oansvarig och åt för mycket pasta.

Det blir med andra ord upp till konsumenten att försöka hålla kontroll på sitt pastaätande. Det är sedan ditt fel om du blir sjuk. Industrin har inte ansvaret.

Larma på för att kunna larma av – svensken får inte bli orolig

Myndigheterna och industrin arbetar alltid för status quo, att inte behöva agera utan endast stävja “oro” och detta “trots” att det var en myndighet som utförde studien. På detta sätt kan tex en myndigheter ta initiativ till att undersöka något för att därpå komma med lösningen som handlar om att det finns inget att oroa sig för och att det är upp till konsumenten.

Det handlar om att kontrollera larmen så att befolkningen tänker “rätt” om dessa. SvD gör här ett gott PR-arbete för stat, myndighet och industri genom att okritiskt framföra det lugnande budskapet.

SvD skriver att de höga halterna i pastan från Sverige beror på mjölet och varifrån mjölet kommer. Pastatillverkare kan själva välja från vilka de ska handla eftersom olika jordbruksgårdar producerar vete med olika halter av kadmium.

Lantmännen har dock inte bestämt sig för att göra det ännu. Claes Johansson säger till SVT:

“Nu ser vi att andra pastasorter kommit längre till lägre nivåer. Då måste vi givetvis se vad vi kan göra bättre och fortsätta och jobba med kadmiumfrågan”.

Ytterligare ett exempel på PR-uttalande för att lugna befolkningen. Att “fortsätta och jobba med kadmiumfrågan” är detsamma som att säga att de inte kommer att agera utan uttalandets avsikt är endast att minska oron under den korta period som Kungsörnen får mediauppmärksamhet eftersom Kungsörnens informationsavdelning vet att folk snart glömmer bort larmet.

Det är dags att agera. Klaga direkt till ledningen på Lantmännen Cerealia AB som äger varumärket Kungsörnen. Bolaget hade 2013 en omsättning på 1,8 miljarder kronor. Det betyder att de har resurser att verka för nolltolerans för kadmium i pasta och den lösningen stavas: ekologisk odling och ingen konstgödsel.

Klaga direkt till ledningen på Livsmedelsverket. Klaga inte till konsumentupplysningen på Livsmedelsverket. “Upplysningen” på en myndighet har målet att lugna din oro vid larm.

Text och analys Torbjörn Sassersson, tidigare PR- och informationskonsult för svenska myndigheter och industrin

ArcanumSkolan 2024

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq