Bodil Borison: ”HFD:s mål om advokaten som dömts att betala 716 miljoner väcker frågor”

0
12
Bodil Borison - Privat foto
Bodil Borison – Privat foto

DEBATT. Högsta förvaltningsdomstolen har beslutat  (2680-15) att pröva om en advokat i sin egenskap av likvidator ska åläggas att betala 716 miljoner kronor i skatt enligt bestämmelserna om företrädaransvar (Dagens Juridik 2015-10-26).

Text: Bodil Borison, fd chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten, numera seniorkonsult (Borison Consulting) | Artikeln har tidigare publicerats i Dagens Juridik 2015-11-20

HFD har i sitt beslut förklarat att man avser pröva huruvida likvidatorn, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, inte har betalat bolagets skatt i rätt tid samt – om så är fallet – huruvida särskilda skäl för hel eller delvis befrielse föreligger, bland annat mot bakgrund av att ägarintresse saknas och att det är fråga om mycket betydande belopp.

När man läser om detta fall inträder en rad frågor:

  • Vad konstituerar det skatterättsliga företrädaransvaret.
  • Vad är definitionen på företrädare?
  • När och hur inträder ansvaret för företrädaren vad gäller rörelsens skyldighet att betala förfallen skatt?
  • På vilket sätt verkar möjligheterna till befrielse?
  • Är det skatterättsliga företrädaransvaret ett straff?
  • Träffar företrädaransvaret rätt person/er?
  •  Hur fungerar proportionalitetsprincipen enligt 2 kap 5 § SFL (skatteförfarandelagen 2011:1244)

Ny bok: Företrädaransvar – om personligt betalningsansvar för juridiska personers obetalda skatter av Teresa Simon–Almendal

Svaren på frågorna finns i en nyligen utkommen bok: ”Företrädaransvar” av Teresa Simon–Almendal, professor vid Stockholms Universitet. I boken väcks också en rad principiellt intressanta frågor på området.

Författaren lyfter inledningsvis fram att ansvaret är ett avsteg från principen om att delägare i aktiebolag och ekonomiska föreningar inte personligen ansvar för bolaget eller den ekonomiske företrädaren.

Den första delen av boken handlar om gällande rätt och innehåller en beskrivning av innebörden av det skatterättsliga företrädaransvaret.

Efter en genomgång av hur systemet har utvecklats sedan 1968 stannar författaren för hur det numera ser ut enligt skatteförfarandelagen (SFL). Hon pekar på det nära sambandet med straffrättens rättsliga system.

Det krävs antingen vårdslöshet eller uppsåt hos företrädaren för att ansvaret ska träda in. Bevisbördan åvilar Skatteverket.  Ansvaret kan drabba vilken företrädare som helst. Någon legaldefinition för begreppet ”företrädare” finns inte.

Det talas, med hänvisning till andra författare (Persson Österman & Swernlöv), om guidelines innefattande fyra moment som utgör minsta godtagbara handlingsmönster som kan förväntas av en företrädare för att man ska kunna undgå ansvar. Detta kan även benämnas aktsamhetsnorm.

När det gäller frågan om ”tak” för hur stort det utkrävda beloppet kan bli kan man konstatera att det inte finns något sådant.

Proportionalitetsprincipen i 2 kap 5 § SFL borde däremot kunna aktualiseras. Jämlikt 25 kap. 2 § brottsbalken är det bötesbelopp som högst får utdömas 150 000 kronor. Jämförelsen har dock relevans endast under förutsättning att man anser att det skatterättsliga företrädaransvaret är att anse som ett straff.

Kan då någon eller några komma undan ansvar? En intressant fråga gäller dem som inte är företrädare, men däremot medverkande eller anstiftare. Kan man nå dem med bestämmelserna? Som skattebrottsligheten har utvecklats, med avancerad brottslighet, synes det angeläget att regelverket träffade även dessa. Om så inte sker får dessa orättmätigt behålla sin andel av brottsvinsterna – vinster som rätteligen borde tillfalla staten som skattemedel och som staten sålunda inte får någon kompensation för.

Den andra delen av boken syftar bland annat till att ge en bild av hur författaren kan tänka sig ett framtida scenario när det gäller rättsregler, dess tolkning och rättspraxis.

Andra former av företrädaransvar belyses som det straffrättsliga och det aktiebolagsrättsliga. Intresseväckande jämförelse görs mellan 59 kap SFL och 25 kap ABL (aktiebolagslagen). Teresa Simon-Almendal skriver i denna del:

”Sammantaget synes såväl utformningen som tillämpningen av båda regelverken vara  behäftade med sådana inkonsekvenser och icke avsedda effekter att en översyn av regelområdet framstår som nödvändigt.”

En annan fråga som väcks är om det skatterättsliga företrädaransvarets är förenligt med Europakonventionen. Om svaret blir ja hänvisar författaren till att artikel 6 i Europakonventionen blir tillämplig.

Skatteprocessen faller utanför artikel 6 men i det här avseendet görs en jämförelse med skattetillägg. Det tidigare så kallade betalbrottet i 81 § UBL (uppbördslagen) prövades inom straffprocessen men avkriminaliserades 1997. För den dåtida processen gällde rättegångsbalkens regler om beviskrav, rätt till försvarare, proportionalitet m.m. I boken görs en grundlig genomgång av avgörande och jämförbara rättsfall från Europadomstolen.

Vad som framkommer i denna del ger anledning till antagande att frågan är synnerligen välgrundad – även om den måhända kan förefalla kontroversiell.

Kan ett alternativ till betalningsförpliktelse av skatter vara utdömande av skadestånd? Möjlighet att utdöma skadestånd med tillämpning av skadeståndslagen (1972:207) borde kunna vara en framkomlig väg. Då träffar man dem som annars inte kan åläggas betalningsansvar eftersom de inte faller under företrädarbegreppet – exempelvis anstiftare och medhjälpare vid planerad skattebrottslighet.

Man slipper också frågan huruvida det skatterättsliga företrädaransvaret är ett straff i Europakonventionens mening. Det borde vara möjligt att utkräva skadestånd – antingen på allmän grund eller med tillämpning av 2 kap 2 § skadeståndslagen (SKL). Ett sådant förfarande skulle kunna bli ett effektivt komplement till 59 kap. SFL. Då skulle skattebortfall till följd av skattebrott kunna ge staten pengar motsvarande den uteblivna skatteintäkten.

När det gäller frågan om skadestånd har frågan prövats i två fall av Svea hovrätt som bifallit åklagarens yrkanden.

I ett tredje fall (NJA 2003 s 390), som avgjordes av Högsta domstolen efter hovrättsavgörandena, ogillades dock skadeståndsyrkandet. HD slog fast att reglerna om företrädaransvar uttömmande reglerade möjligheterna att utkräva skatt av någon annan än den skattskyldige. För det fall att det är önskvärt med ett skadeståndsansvar ansåg domstolen att det i så fall fick ske genom lagstiftning.

När det gäller frågan om staten kan vara målsägande bör nämnas att i det sistnämnda HD-avgörandet var staten klagande till HD och blev alltså av HD accepterad som part i målet. HD har dock inte uttalat sig särskilt i denna fråga.

I ”Företrädaransvar” presenterar författaren tvärsnitt mellan olika områden som träffar ansvar för en rörelses verksamhet när det gäller förpliktelser att göra rätt för sig i skattehänseende.

Vad utgör egentligen ett företrädaransvar? Vilka konsekvenser får ett sådant ansvar skatterättsligt, straffrättsligt och civilrättsligt? Är det skatterättsliga företrädaransvaret ett straff i Europakonventionens mening?

En tanke, som kanske skulle kunna ha sin plats i framställningen är följande fråga: Om företrädaransvaret är ett straff – är Skatteverket då en sådan judiciell myndighet som har rätt att döma ut ett betalningsansvar?

Man kan inte annat än betrakta Teresa Simon–Almendals bok som önskvärd. Särskilt bör framhållas att författaren har presenterat intressanta analyser och sammanfattningar efter varje avsnitt. Här lyfts och utkristalliseras såväl relevanta frågeställningar som svar.

Envar som arbetar med skatterätt och straffrätt i aktuellt hänseende bör ta del av bokens innehåll.

Text: Bodil Borison, fd chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten, numera seniorkonsult (Borison Consulting)

Relaterat

  • Företrädaransvar – om personligt betalningsansvar för juridiska personers obetalda skatter av Teresa Simon–Almendal (Norstedts Juridik 2015)

  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd. Pengarna går till undersökande och oberoende journalistik.

KOMMENTERA [Se kommentarsregler]

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här