Jan Gillberg: Fokus lista över opinionsbildare är ett rent plagiat av DSM:s lista

0

Fokus omslag 2016MEDIA. DSM:s listning av Sveriges som det först hette ”opinionsledare” och sedermera ”opinionsbildare” har hunnit bli något av historia. Den första listningen publicerades i DSM 3/1974 – således för 40 år sedan. Det skedde då DSM var organ för Sveriges Marknadsförbund och jag dess VD och tillika tidskriftens både ansvarige utgivare och redaktör. DSM uttyddes då Den Svenska Marknaden.

Text: Jan Gillberg, redaktör för DSM.nu, återpublicerad med tillstånd | Bild: Fokus omslag, 2016

Intresset för opinionsbildningens mekanismer var då nytt och inspirerat av den kanadensiske kommunikationsteoretikern Marshall McLuhan, som fick stort internationellt genombrott med boken ”The Medium is the Message” (1967) och fortsatt stor betydelse med boken ”The Global Village” (1989). Sverige lämnade också viktiga bidrag till medie- och kommunikationsvetenskapen genom den tjeckiskfödde Jarko Cerha liksom Hans L Zetterberg – båda återkommande medarbetare i DSM.

I samarbete med SIFO var DSM dessa är också pionjär, när det gällde att mäta allmänhetens förtroende för olika former för masskommunikation – det som SOM-institutet gör i dag. För Marknadsförbundet och dess medlemmar var det positivt att med vetenskapen i ryggen kunna visa att fo?rtroendet fo?r de budskap, som fo?rmedlades av reklamen var sto?rre a?n de som fo?rmedlades av kva?llspressen. Fo?rtroendet fo?r morgontidningar, radio och TV var dock sto?rre a?n fo?r reklamen och da? sa?rskilt fo?r radions nyhetssa?ndningar.

Misstron mot massmedia

Ett antal pa? 1970-talet av SIFO pa? uppdrag av Marknadsfo?rbundet gjorda underso?kningar a?terspeglade en betydande och va?xande misstro mot massmedia. Sa?ledes redan da?. Detta fo?ranledde DSM att i en enka?t sta?lla ett antal fra?gor till bland annat Pressombudsmannen Lennart Groll och vad som dessa a?r ga?llde som reklam- va?rldens store fo?rnyare och ta?nkare Leon Nordin.

Tva? av fra?gorna lo?d:

  1. Vilka a?r Era spontana reflexioner efter att ha tagit del av den i Marknaden [DSM] redovisade underso?kningen om va?r tilltro till olika typer av massmedia?
  2. Antag att tilltron till massmedia – generellt sett – fortsa?tter att minska. Vad kan detta fa? fo?r la?ngsiktiga fo?ljder fo?r va?rt samha?lle?

Lennart Groll svarade:

”Med anledning av Er fo?rfra?gan ro?rande en enka?t fa?r jag meddela fo?ljande. Min arbetsuppgift a?r huvudsakligen att pro?va klagoma?l ro?rande brott mot god pressetik. Va?sentligen ro?r det sig om publiceringar som kan kra?nka eller skada enskilda personer. De av Er bega?rda fra?gorna ligger till sto?rsta delen utanfo?r mitt omra?de och jag ma?ste tyva?rr avbo?ja att medverka i enka?ten.”

Och sa? ha?r svarade Leon Nordin:

”Ett samha?lle fa?r de massmedia det fo?rtja?nar. Massmedias insta?llning till ma?nniskor a?r en produkt av samha?llet. Med en politik som driver fram maktkoncentration och koncentration pa? alla omra?den blir ma?nniskorna betydelselo?sa. Demokratin en formell rit utan inneha?ll. Det skapar passiva , likgiltiga, sja?lvcentrerade och ignoranta ma?nniskor. Sa?dana ma?nniskor ta?l tydligen att ha en ytlig, fo?rflackad, fo?rljugen och overklig press.”

Tva? svar som vart och ett a?r tankeva?ckande. Inte minst sett i ett perspektiv som omfattar den utveckling, som fo?ljt efter de 40 a?r som fo?rflutit efter att enka?ten gjordes.

Urvalsprocessen

Under mina a?r som VD i Marknadsfo?rbundet (1969-1981) hade kansliet tre tja?nster designerade fo?r unga akademiker. De kalllades ”akademikerpraktikanter”. Flera av dessa har sedan gjort lysande karria?rer. En av deras uppgifter var att go?ra upp listorna o?ver ”viktiga opinionsledare”, varvid avsa?gs ”personer med betydelse fo?r opinionsbild- ningen”. Dessa listor upptog flera hundra namn – ett a?r a?nda upp till 551.

Urvalsprocessen a?ndrades 1984. Detta a?r inbjo?ds 200 personer – fo?retra?desvis journalister – som har till profession att fo?lja debatt och trender – att lista upp till 20 personer som de bedo?mer som sa?rskilt viktiga fo?r opinionsbildningen. Antalet personer som inbjo?ds att delta o?kades na?gra a?r senare till 300 och sa? har det sedan fo?rblivit.

Journalister allt viktigare opinionsbildare

Med de sedan nu i decennier genomfo?rda omro?stningarna har det blivit mo?jligt att fo?rmedla en bild av hur sammansa?ttningen av den grupp ma?nniskor, som vid professionell bedo?mning ansetts ga?lla som viktiga opinionsbildare, kommit att fo?ra?ndras. (1) Detta a?r de mest pa?tagliga fo?ra?ndringarna:

  • Journalister – i synnerhet de med egen byline i de stora tidningarna – har flyttat fram sina positioner som allt viktigare opinionsbildare.
  • Fo?rlorare a?r snart sagt alla andra kategorier – fo?retra?dare fo?r na?ringslivet och Organisations-Sverige men ocksa? valda politiker fra?nsett partiledarna, som dock a?ven dessa fa?tt sina positioner hotade av ho?gexponerade mediaansikten som nu vid den senaste omro?stningen Leif GW Persson och Jonas Gardell.
  • Na?rmast utraderade som akto?rer inom opinionsbildningen a?r de religio?sa samfunden och fo?rsvaret och dess organisationer. Det ga?ller ocksa? ra?ttsva?sendet men ocksa? den akademiska va?rlden.

A?ven om dessa fo?ra?ndringar till viss del kan fo?rklaras av att det a?r journalister, som bjuds in att delta i DSM:s omro?stningar, a?r de en a?terspegling av att vi lever i en tid da? medierna fa?tt en allt sto?rre makt. Ha?r finns en problematik – ett om man sa? vill demokratiproblem – som sa?llan diskuteras, na?got som medierna sja?lva har mo?jlighet att se till att sa? inte sker.

Att fra?gan a?r ka?nslig fo?r medierna och deras fo?retra?dare har tagit sig uttryck i att DSM:s a?rliga Opinionsbildarlista pa? senare a?r inte fa?tt samma mediala uppma?rksamhet som fo?rr om a?ren. Tidigare var det sja?lvklart att TT skickade ut information om listan. I fjol stoppades ett fo?rberett utskick. Och en tidning som Aftonbladet presenterade listan stort. Detta a?r efter a?r – vid na?got tillfa?lle o?ver ett helt uppslag.

Nu ges ista?llet uppma?rksamhet a?t en alternativ lista – den lista som tidningen FOKUS sedan na?gra a?r sa?tter samman.

FOKUS-listan

FOKUS-listan a?r ett rent plagiat, da?r man knyckt ba?de ide? och uppla?gg. Precis som na?r det ga?ller DSM-listan presenteras Sveriges 100 Viktigaste Opinionsbildare. Med en la?tt modifiering uttrycker FOKUS det sa? ha?r:

”Varje a?r listar FOKUS de 100 svenskar som har mest makt att pa?verka Sverige.”

Precis som DSM presenteras en lista pa? vilka som ”fo?ll bort” ja?mfo?rt med a?ret innan. FOKUS uttrycker det som ”a?kte ut”. Men det finns ocksa? tva? viktiga skillnader.

Den ena ga?ller hur listan kommer till. I DSM:s fall som resultat av en omro?stning till vilken 300 fo?retra?desvis journalister inbjuds att delta. I FOKUS-fallet ges en sa? kallad researcher i uppdrag att go?ra en lista pa? 300 namn som – sa? heter det – ”kan komma ifra?ga”. Det a?r sa?ledes utifra?n det subjektiva val som denna enda – skulle man kunna uttrycka det – exklusivt ma?ktiga person go?r, som listningen sedan sker. Och sja?lva listningen av de 100 valda fra?n researcherns 300-lista go?rs av tre personer som kallas ”listredakto?rer”. Sa?ledes ett till na?gra fa? utvalda genomfo?rt hokus pokus. Uppla?gget designades av Karin Pettersson, da? hon var knuten till tidningen FOKUS redaktion.

Den andra skillnaden a?r sja?lva resultatet, varvid den mest pa?fallande skillnaden a?r, att DSM:s fo?r 2013 framro?stade lista upptar 60 personer verksamma inom media medan den av FOKUS tre listredakto?rer redigerade listan endast upptar 8. Av dessa 8 finns 7 pa? DSM-listan.

Vad som sa?rskilt sticker i o?gonen a?r, att DN:s chefredakto?r Peter Wolodarski, som i DSM:s omro?stning med 934 ro?stpoa?ng hamnade pa? fo?rsta plats, pa? FOKUS-listan a?terfinns fo?rst pa? 25:e plats. Noteras kan ocksa? att FOKUS-listans designer

Karin Pettersson – numera politisk redakto?r pa? Aftonbladet – a?r den journalist som efter Wolodarski hamnar na?st ho?gst pa? FOKUS-listan.

Bland journalister, som fa?tt ho?g rankning pa? DSM-listan men helt saknas pa? FOKUS-listan, ma?rks (ha?r na?mnda i bokstavsordning) KG Bergstro?m, Go?ran Greider, Jan Guillou, Janne Josefsson och Lena Mellin.

Det betyder att medan DSM:s lista utgo?r en intressant utga?ngspunkt fo?r en reflekterande debatt om medias inflytande pa? samha?llet och dess utveckling, a?r FOKUS-listan a?gnad att gradera ner medias makt och da?rmed ansvar fo?r en alltmer bekymmersam utveckling. Det skall inte uteslutas att det a?r sja?lva ide?n med FOKUS-listan.

Text: Jan Gillberg, redaktör för DSM.nu,

(1) Materialet ma?ste anses va?rdefullt fo?r forskningen. I varje fall den dag da? intresse va?cks fo?r fra?gor om mediernas makt. Dessva?rre uppho?rde BTJ fo?r na?gra a?r sedan med att ha med DSM i sin bevakning av tidskrifter – den som tidigare i alla a?r skett inom ramen fo?r so?kfunktionen ArtikelSo?k. Ett led i anstra?ngningarna att osynliggo?ra DSM?

Relaterat

Jan Gillberg: Fokus blev knappast vad Johan Bjo?rkman ta?nkt sig


Lämna Twitter - Byt till Twitter och friheten
  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Se reglerna.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd.
Föregående artikelMöbius band, fjärde rumsdimensionen och absurdism
Nästa artikelJan Gillberg: Fokus blev knappast vad Johan Björkman tänkt sig
NewsVoice är en nättidning som startade 2011. Syftet är att publicera oberoende nyheter, debattartiklar och kommentarer samt analyser av händelser i samhället och världen.
Prenumerera
Notify of
guest
0 Kommentarer
Inline Feedbacks
Se alla kommentarer