Korallreven har minskat dramatiskt under senare år utanför Kauai, en av Hawaiis huvudöar. En lokal miljöorganisation företrädd av en marinbiolog och en kemisk ingenjör pekar på att militärens starka radarstrålning sannolikt är orsaken till att både korallrev och det marina livet skadas.
Text: Mona Nilsson | Bild: Terry Lilley – Foto: UnderWater2Web.com
Marinbiologen Terry Lilley har dokumenterat minskningen av korallreven utanför Kauai sedan 2012. Han menar att militärens radaranläggning i närheten bär skulden till att både korallrev, sköldpaddor och andra havsdjur dör i stor omfattning.
Accelererad korrosion av radar
Stewart Simonson är kemisk ingenjör som också studerat Kauais korallrev under de senaste åren. Han menar att orsaken är accelererad korrosion – orsakad av elektrisk ström i havet som i sin tur orsakas av radarstrålningen. Simonson har hittat “hundratals ton kalciumkarbonat” upplöst i havet där blomstrande rev brukade vara på Kauai.
“Inom min bransch, om någon begärde att jag skulle åstadkomma samma sak, skulle jag behöva tankbilar saltsyra i koncentrerad form för att åstadkomma samma effekt”, hävdar Simonson.
Korrosion, även känd som oxidation eller rost, är en naturlig process, särskilt i havet. Det är en av de naturliga nedbrytningsprocesserna i naturen och är välkänd för sjömän, som därför behandlar sina fartyg med zink för att förhindra korrosion av båtens metall.
Kalcium har mycket lätt att korrodera. Korallrevens skelett består huvudsakligen av kalcium.
Simonson menar att det bara behövs en liten mängd ökad elektrisk ström för att påskynda korrosion av korallreven.
Molntäcke reflekterar radarstrålningen
På norra Kauai finns 20 starka militära radartorn. Mycket av strålningen täcker just den nordvästra delen av ön som är svårast drabbad. Om vi ??kunde se strålningen som vi kan se ljuset, skulle hela ön tändas upp 24 timmar om dygnet, menar Terry Lilley (UnderWater2Web.com). En stor del av den elektromagnetiska strålningen absorberas av miljön eller skingras i atmosfären. Men när det är mulet reflekteras det mesta tillbaka till jorden vilket ökar strålningen ytterligare.
Bild: Terry Lilley – Foto från Linkedin
Påskyndar korrosionen hundratusentals gånger
Strålningen i vattnet snabbar enligt Simonson upp korrosionen av reven hundratusentals gånger. Enligt honom ökar strålningen ännu mer när det sker stora militärövningar, RIMPAC, i området. Det är världens största havsövning som har pågått vartannat år sedan 1971. Då landar 45 krigsfartyg utanför Kauaikusten, var och en med 50 till 100 radarantenner. Enligt Simonson utsätts området för en fördubbling av strålningen vid dessa övningar.
Bild: En sköldpadda med tumörer på huvudet, axlar och nacke simmar i vattnen nära Lawai. Foto: Terry Lilley.
Döda valar, hajar, sköldpaddor
Det är inte bara korallreven som dör. Det finns rapporter om döda valar, hajar, sköldpaddor och andra vattenlevande djur. Enligt Simonson kan den elektromagnetiska strålningen orsaka även dessa effekter. Elektromagnetisk strålning orsakar en elektrisk ström nära ytan av det salta vattnet som fungerar som en stor ledare.
Sköldpaddan petar huvudet upp och flyter runt lite nära ytan blir extra utsatt. Djur är på samma sätt som människor elektriska varelser. Elektriska processer i cellerna är delvis det som håller dem vid liv. För mycket elektrisk potential kan störa kroppens naturliga elektriska processer och kan skada DNA. Det kan i sin tur leda till cancer.
Militärindustrin bestämmer tillåten strålning
Det är det militärindustriella komplexet som själva bestämmer hur mycket strålning miljön och människor ska tåla. Gällande tillåtna gränsvärden för radarstrålning och strålning från mobiler, master och trådlösa nätverk mm, baseras på ett paradigm som etablerades av militära företrädare på 1950-talet.
Paradigment menar att mikrovågsstrålning endast kan skada människor och djur om den är så stark att den värmer upp vävnad med en grad, vilket sker inom 30 minuter i laboratorium då strålningen är mycket stark. Det bortser från omfattande forskning som visar att strålningen skadar vid betydligt lägre nivåer och då exponeringen pågår under längre tid. Bland annat har hundratals undersökningar visat att strålningen skadar cellers DNA och orsakar oxidativ stress vid mycket lägre nivåer.
Norska NRK visade i sitt granskande reportage A radiant day (8 minuter videoklipp) att militärindustrin själva bestämmer över de gränsvärden som gäller för tillåten strålning. NRK:s reporter besökte organisationen IEEE/ICES möte och visade att det är en helt industridominerad grupp som bestämmer hur mycket strålning människor och djur ska tåla. IEEE/ICES är finansierat av militär och civil industri.
ICES rekommendationer för mikrovågsstrålning från radar och mobiltelefoni sponsras av US Air Force, US Navy och US Army. Ryssland och östeuropeiska länder hade redan på 1960-talet betydlig lägre gränsvärden eftersom man kände till att strålningen har skadliga effekter även vid lägre nivåer vid långtidsexponering.
Bättre skydd mot strålning är ett hot för industrin
1976 klargjorde USA: Defense Intelligence Agency att lägre gränsvärden som gällde i Ryssland skulle kunna skada militär prestanda och ekonomiska intressen om de infördes i väst:
“If the more advanced nations of the West are strict in the enforcement of stringent exposure standards, there could be unfavorable effects on industrial output and military function”.
IEEE/ICES värden har inspirerat ICNIRP:s rekommendationer för tillåten strålning som baseras på samma föreställning om att strålningen inte kan skada om den inte är så stark att den ganska omedelbart inom 30 minuter värmer upp vävnad. ICNIRP:s värden omhuldas av industrin och rekommenderas av EU och Strålsäkerhetsmyndigheten i Sverige. De utesluter alla långtidsexponeringseffekter och effekter som inte beror på uppvärmning exempelvis cancer.
ICNIRP har i sin tur stort inflytande över WHO:s hållning i frågan. ICNIRP:s förste ordförande, Michael Repacholi, var nämligen under tio år också ansvarig för WHO:s arbete med hälsoriskbedömningar av strålning och till det arbetet rekryterade han folk från ICNIRP och IEEE. Mobilindustrin finansierade under flera år hälften av WHO:s arbete med frågan.
I dag är Michael Repacholi öppet konsult åt industrin (här i intervju med GSM Association). Eric van Rongen som är ICNIRP:s nye ordförande är sedan många år också medlem i IEEE/ICES och samarbetade med Michael Repacholi på WHO där han fortfarande också är expert. Emelie van Deventer, elektroingenjör och mångårig medlem i IEEE, rekryterades av Repacholi till WHO och är i dag ansvarig på WHO för frågan om hälsorisker med elektromagnetisk strålning trots att hon saknar kompetens inom området (hon är expert på utveckling av mikrovågsantenner och finansierades av industrin innan hon rekryterades till WHO).
Ordförande för EU:s expertutredning om hälsorisker med strålning (SCENIHR) Teodoros Samaras är också medlem i IEEE och konsult åt det schweiziska industrifinansierade företaget ITIS. Både van Rongen och van Deventer är medlemmar i IEEE och i Strålsäkerhetsmyndighetens expertgrupp.
Kartell av industriexperter dominerar hälsoriskbedömningarna
Under tio år var ICNIRP-medlemmen Anders Ahlbom ordförande för alla expertutredningar i Sverige om hälsorisker med elektromagnetisk strålning och hans kollega Maria Feychting var den ständige sekreteraren. Utredningarna kom alltid fram till att det inte fanns några hälsorisker under det egna gränsvärdet från ICNIRP.
Maria Feychting är i dag vice ordförande för ICNIRP och expert åt WHO. Anders Ahlbom tillhörde under tio år den inre kärnan av experter både på ICNIRP, WHO, EU och i Sverige och tillsammans med Michael Repacholi turnerade han över hela världen för att förklara att det inte fanns några risker under ICNIRP:s föråldrade gränsvärde. Både han och Maria Feychting är verksamma på KI och finansieras av mobilindustrin. Anders Ahlboms bror Gunnar Ahlbom var under många år lobbyist för TeliaSonera i Bryssel.
Såväl ICNIRP, WHO, EU och SSM hävdar att IEEE/ICNIRP:s värden skyddar oss mot alla visade hälsorisker. Man kan kalla detta för en kartell av industriexperter som försvarar industrins intressen. 190 vetenskapsmän som tillsammans undertecknade en appell till FN och WHO maj 2015 protesterar och menar att ICNIRP:s och IEEE:s värden är helt otillräckliga.
Text: Mona Nilsson
Relaterat
Terry Lilley’s hemsida (underwater2web.com)
IARC: IARC CLASSIFIES RADIOFREQUENCY ELECTROMAGNETIC FIELDS AS POSSIBLY CARCINOGENIC TO HUMANS
The Garden Island: Military and marine life
NRK Brennepunkt: A Radiant Day