Stöd NewsVoice så att vi säkrar verksamheten tom juni!

34%

34.000 kr av behovet 100.000 kr är insamlat. Stöd kampanjen via Swish 123 530 2005 eller donera på ett annat sätt. Det smartaste för företag är att annonsera.

Alternativa vårdmetoder kan reducera patientdöden inom “evidensbaserad” Landstingsvård

NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. Stöd vårt arbete genom att donera, sponsra (tex granskningar, utlandsreportage) eller annonsera.
publicerad 18 juli 2016
- NewsVoice redaktion

aldre-person-dodsfall-vardmisstag-sjukvard

DEBATT. Sedan 2012 har många artiklar om evidensbegreppet publicerats i olika tidningar. Denna artikel följer upp artiklarna i GP. Två forskare inom medicin påpekar att skolmedicin fortfarande utnyttjar begreppet “evidensbaserad medicin” trots att många dör av behandlingarna. Nu måste alternativa metoder komma in och säkra vården.

Text: Michael Zazzio (medicinsk forskare) och Malin Andersson (Master of Science in Medicine)

Evidensbaserad vård

Evident betyder ?uppenbart?. Inom sjukva?rden bedo?ms vetenskaplig evidens utifra?n diverse mallar. Det finns dussintals mallar och de a?r alla olika. Evidens a?r inte inskrivet i lagen – sa?, landsting och regioner kan inte anva?nda evidens som urvalsmetod.

Evidensutva?rdering a?r en bedo?mning utifra?n vissa pa? fo?rhand uppsta?llda krav men det finns ingen klar definition av begreppet. Trots detta sva?nger sig va?rdpersonal och politiker a?nda? friskt med det, utan att begripa vad det a?r. Ordspra?ket ?att tala a?r silver men tiga a?r guld? blir passande i sammanhanget fo?r ma?nga av dem som babblar go?r i sja?lva verket bort sig reja?lt.

Evidens delas in i fyra grader:

  1. sa?kersta?lld effekt,
  2. trolig effekt,
  3. mo?jlig effekt,
  4. otillra?ckliga bevis fo?r effekt.

De tre fo?rsta inneba?r att evidens fo?religger. Den sista graden inneba?r att en metod inte har uppna?tt evidens men det betyder inte att den inte skulle fungera – bara att det a?r en bedo?mning att det fo?r tillfa?llet inte finns tillra?ckligt ma?nga studier fo?r att kunna dra na?gon slutsats om en metods evidens.


Evidens baseras na?mligen pa? antalet studier i sta?llet fo?r att basera evidens pa? en metods dokumenterade effektivitet.


En metod som baseras pa? en enda studie da?r hela va?rldens befolkning inga?r och da?r alla har blivit friska, kan inte uppna? evidens. Det kra?vs na?mligen minst tva? studier. Tva? stycken av varandra va?lgjorda, oberoende, prospektiva, randomiserade, placebokontrollerade studier av en metod som var och en har utfo?rts pa? na?gra dussin patienter som har blivit lite mindre sjuka, kan dock bedo?mas inneha den ho?gsta niva?n av evidens. A?r inte det ora?ttvist?


Evidens la?ter kunskapsavancerat och minst sagt prominent och anva?nds da?rfo?r ha?rskartekniskt.


Ett annat uttryck som har samma skimmer o?ver sig a?r begreppet ?vetenskap och bepro?vad erfarenhet?, vilket a?terfinns i lagstiftningen och ha?rstammar fra?n 1890 a?rs la?karinstruktion. Ba?da dessa uttryck saknar definition, men anva?nds a?nda? godtyckligt av diverse fo?retra?dare fo?r sjukva?rden.

Att pa? myndigheter (landsting och regioner) fatta beslut baserat pa? godtycke strider mot grundlagens regeringsform. En viktig fra?ga i sammanhanget a?r hur vi kan ha ett uttryck inskrivet i lagstiftningen na?r uttrycket inte har na?gon definition utan bara kan anva?ndas godtyckligt. A?r va?ra riksdagspolitiker verkligen kunniga?

Alternativmedicin a?r ett annat, a?terkommande begrepp inom ha?lso- och sjukva?rden. Alternativmedicin a?r dock ett definierat begrepp i motsats till de tva? tidigare beskrivna begreppen.

Enligt ett av regeringens kommitte?direktiv fra?n a?r 2006 utgo?rs alternativmedicin av sa?dana metoder som saknar dokumentation. Om det finns en klinisk rapport eller studie som visar pa? effekt – da? a?r det alltsa? inte la?ngre alternativmedicin.

I motsats till alternativmedicin baseras evidens enbart pa? vetenskaplig dokumentation – publicerade studier. Det inneba?r att va?rdmetoder utan sto?d av publicerade studier inte kan inrymmas i evidensbegreppet.

Det finns a?ven ett mellanting mellan evidens och alternativmedicin – alla de metoder som baseras pa? na?gon form av dokumentation, men som a?nnu inte har uppna?tt evidens eller ens har evidensutva?rderats. Skall man ha?rdra lagstiftningen sa? a?r det bara de alternativmedicinska metoderna – de som saknar dokumentation – som bero?rs i lagen. Ingen annan metod na?mns egentligen.

Enligt vetenskapsteoretiska grundregler fo?r vetenskaplighet, inneba?r begreppet ?vetenskap och bepro?vad erfarenhet? att det skulle ga?lla fo?r metoder da?r man har minst en observation i ett enskilt patientfall och da?r man har gjort na?got (utfo?rt en va?rdmetod) i minst ett fall.

Det inneba?r att begreppet alternativmedicin a?ven inryms i det begreppet i de fall da? en alternativmedicinsk metod baseras pa? att den tidigare har utfo?rts minst en ga?ng och att effekten har journalfo?rts, vilket fo?rhoppningsvis ga?ller fo?r all nu existerande, alternativmedicinsk behandling.

Om en metod aldrig har utfo?rts utan enbart baseras pa? en hypotes – da? a?r det hypotetisk alternativmedicin – alltsa? en ren fo?rso?ksverksamhet a?nda fram till dess att metoden till slut lyckas i ett patientfall. Skriver man da? ned att man har lyckats – ja, da? a?r det ju inte la?ngre alternativmedicin.

A?r det fortfarande na?gon som tycker att va?ra riksdagspolitiker a?r kunniga och stiftar logiska lagar?

Svensk lag stödjer alternativa vårdmetoder

Patienter a?r olika, fungerar olika, reagerar olika och har olika va?rdbehov. Da?rfo?r beho?vs det ett brett utbud av va?rdmetoder. Ett brett va?rdutbud har a?ven sto?d i den svenska lagstiftningen. Patienterna ska erbjudas flera behandlingsmo?jligheter till diagnostik och behandling och ha ra?tten att va?lja mellan det som finns.

En patient som inte fa?r hja?lp av den offentliga sjukva?rden och som har ett va?rdbehov, skall remitteras till annan klinik som kan hja?lpa patienten. Det kan alltsa? a?ven handla om remiss till en klinik utan legitimerad va?rdpersonal.

Enligt ra?ttspraxis tilla?ts a?ven sjukva?rdspersonal att anva?nda sig av sa?dana alternativmedicinska metoder som inte a?r skadliga. WHO har tryckt pa? just detta och uppmanar, baserat pa? den bepro?vade erfarenheten, va?rldens la?nder att bredda sin sjukva?rd med alternativmedicinska metoder.

La?kemedel tilla?ts dock a?ven i fortsa?ttningen att skada och ta do?d pa? patienter. Na?r det ga?ller farmakologisk behandling, sa? finns det inga gra?nser fo?r vilka biverkningar som tilla?ts eller hur stor andel av de behandlade patienterna som fa?r do? av medlen.

La?kemedel har alltsa? en smo?rfil i svensk medicin – ja, faktiskt a?ven globalt.

Läs mer: Vad du bör veta om Rockefellers och läkemedelsindustrins investeringar på sjukdomar

A?ven skolmedicinen har smo?rfil na?r det ga?ller bedo?mningen av metoder och om de skall anva?ndas eller ej. Det som landstingen och regionerna vill anva?nda sig av, oavsett hur stor andel patienter som skadas av deras metoder, a?r det fritt fram fo?r den offentliga sjukva?rden att anva?nda sig av i sitt va?rdmetodutbud och skolmedicinen skadar och tar livet av en betydande andel av patienterna.

KBT

Den svenska sjukva?rden favoriserar konservativ behandling samt ett fa?tal, pa? eget beva?g framtagna metoder. Kognitiv beteendeterapi (KBT) a?r en relativt vanlig behandlingsform i Sverige.


KBT a?r en form av ?sja?lvbedra?geri? som anva?nds na?r la?karna har gett upp. Av psykologer tra?nas patienter i KBT fo?r att la?ra sig att bortse fra?n sina sjukdomar.


KBT anva?nds exempelvis vid behandling av tinnitus och hyperakusi (o?verka?nslighet fo?r ljud) som 1,3 miljoner respektive 600 000 svenskar lider av. KBT leder i genomsnitt till 8 dB fo?rba?ttring vid hyperakusi men har bara sto?d av en enda existerande studie.

Laserbehandling

Enligt en annan studie a?r laserbehandling i kombination med repetitiv transkranial elektromagnetisk stimulering och kontroll av fria radikaler drygt 30 ga?nger ba?ttre men landstingen nonchalerar metoden eftersom den kommer ?utifra?n?.

Jantelagen go?r sig ga?llande och chauvinismen a?r en stark drivkraft inom landstingssjukva?rden, vars la?kare va?ljer att medvetet bryta mot lagen na?r deras patienter fo?rva?gras remittering till sa?dana kliniker som kan lindra deras sjukdomstillsta?nd pa?tagligt eller bota dem.

Landstingen bryter mot lagen

Landstingen och regionerna bryter sta?ndigt mot ha?lso- och sjukva?rdslagstiftningen. De bryter mot EES-lagstiftningen om gra?nso?verskridande va?rd. De bryter mot patientlagen som ger svenska patienter ra?ttigheter och den offentligansta?llda sjukva?rdspersonalen, i synnerhet la?karna – bryter mot patientsa?kerhetslagen.

Landstingen och regionerna kan inte heller garantera majoriteten av patienterna sa?ker va?rd. Ra?der det na?gra tvivel om att svensk sjukva?rd och sjukva?rdslagstiftning beho?ver reformeras?

Text: Michael Zazzio, medicinsk forskare inom audiologi, vetenskapligt ra?d i AENORTA, ordfo?rande i Fo?reningen SARA och NHF Swedens sakkunnige i vetenskapsteori och forskningsmetodik samt ha?lso- och sjukva?rdslagstiftning

Text: Malin Andersson, Master of Science in Medicine/la?karexamen

Fler artiklar i GP i artikelserien

26 juli 2012: Luddig lagtext grund för godtycke (Tore Scherstén, Karl E Arfors, Michael Zazzio)

30 juni 2016: Öppna dörren för fler bra behandlingsmetoder (Karin Dahlberg, Jennifer Bullington, Sirkka-Liisa Ekman, Astrid Norberg, Fredrik Svenaeus, Britt-Marie Ternestedt)

7 juli 2016: Hårresande vurm för alternativmedicin (Mats Reimer, VoF)

12 juli 2016: Snäv syn på vetenskap behöver utvecklas (Karin Dahlberg)

15 juli: För att uppnå evidens bedöms antalet studier – inte effekten (Michael Zazzio, Malin Andersson)


Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq