Stöd NewsVoice så att vi säkrar verksamheten tom juni!

17%

17.000 kr av behovet 100.000 kr är insamlat. Stöd kampanjen via Swish 123 530 2005 eller donera på ett annat sätt. Det smartaste för företag är att annonsera.

Lasse Wikman: Att förverkliga en utopi är det enda rätta

NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. Stöd vårt arbete genom att donera, sponsra (tex granskningar, utlandsreportage) eller annonsera.
publicerad 17 juli 2016
- NewsVoice redaktion
Bhutan - Källa: KingOfWallpapers.com

Bhutan - Källa: KingOfWallpapers.com

Lasse WikmanEn realiserad utopi är inte längre en utopi, utan ett nytt samhälle där det mesta fungerar som det borde, med verkliga kärnvärden i centrum och ett klokt ledarskap i fronten. Dagens dysfunktionella samhälle är inte realistiskt att fortsätta ge konstgjord andning. Det anser Lasse Wikman i denna djärva framtidsvision. Vi kan börja med att sparka våra sittande politiker.

Text: Lasse Wikman | Bild: Bhutan – Källa: KingOfWallpapers.com

OBS: denna artikel har publicerats igen eftersom den innehöll en korrupt URL/länk till själva artikeln. Läsare på nätet kunde inte länka till dem från sociala medier etc. Nu ska det fungera. / red

1933 utkom en bok av James Hiltons. Romanen hade namnet “Bortom horisonten” (Lost Horizon) och skildrade en liten utopisk va?rld. En va?rld na?gonstans djupt nere i en dalga?ng bland bergen i Tibet. Platsen som skildrades sades vara mystisk och ma?nniskorna som levde da?r, a?ldrades knappt.

Historien om denna plats som kom att kallas Shangri La, a?r historien om den mystiska buddhistiska staden Shambhala. Shambhala som har namnet Tjam-Bha-Lah pa? tibetanska, a?r en plats da?r ungdomens ka?lla ligger, en ka?lla som bara Dalai Lama ka?nner till.

Vad a?r en utopi?

A?r det na?got ouppna?erligt eller a?r det na?got efterstra?vansva?rt och da?rmed en mo?jlighet? I den ta?nkande utopin finns mo?jlighet att pro?va alternativ, att testa normer, att se ideal. Detta kan da?rmed bilda ett politiskt va?gval. Ha?r kan man ocksa? skapa distans och perspektiv pa? samtiden.

Genom att ta?nka som det sa? popula?rt sa?gs – utanfo?r boxen – kan det go?ra att man passerar tankebarria?rer och da?rmed sa? fro?n till samha?llets fo?ra?ndring. Fo?ra?ndringar som ger sto?rre o?ppenhet och som kan hejda processta?nkande. Ett utopiskt va?gval om man sa? vill.

Genom historien har vi la?rt ka?nna ett antal personer som agerat osja?lviskt. Deras ledstja?rna har varit att forma ett ra?ttvisare, ma?nskligare och ett mer harmoniskt samha?lle fo?r sina landsma?n. Eller om man sa? vill, en mer utopisk syn pa? att uppna? na?got som tycks omo?jligt.

Den tidigare presidenten fo?r Uruguay, Jose? Alberto Mujica Cordano, El Pepe kallad, a?r en av dessa fantastiska personer, som skapat ett samha?lle vars inriktning var det opro?vade, det na?st intill ouppna?erliga, att ta fasta pa? utopin. Hans levnadso?de har mycket gemensamt med Mahatma Gandi i Indien och Nelson Mandela i Sydafrika.

Det finns ytterligare personer som bo?r na?mnas i detta sammanhang exempelvis Margareta – unionsdrottningen (1353-1412). Hon beskrivs som mycket viljestark och med en stor fo?rma?ga att ha?lla ihop Norden.

Margareta ville skapa ett enda rike, fo?r att mo?ta hotet fra?n Tyskland. 1387 grundades Kalmarunionen, da?r Danmark, Norge, Sverige & Finland ingick. A?ven Island, Shetlandso?arna, Fa?ro?arna, Orkneyo?arna och den norra delen av Estland var en del av Kalmarunionen.

Jeanne dA?rc blev en nationell samlande symbol i Frankrike, fo?r att ingjuta kraft och kunna sta? emot engelsma?nnen.

Jose Pepe Mujica Uruguay 2010-15

El Pepe

Men nu a?ter till ”El Pepe”. Redan tidigt anslo?t sig El Pepe till Tupamaros. Va?nstergerillan som blev en stadsgerilla 1963, som en protest mot Uruguays korrupta styre och USAs inblandning i landet. Mellan 1973-1985, da? landet blivit en diktatur, ka?mpade El Pepe aktivt mot fo?rtrycket.

Se video: José ”Pepe” Mujica – Världens bästa president?

Tillfa?ngatagen fick han sitta i fa?ngelse 14 a?r och periodvis blev han torterad. 2004 vinner va?nstern en historisk seger efter 33 a?rs fo?rso?k att ta makten pa? ett lagligt sa?tt. 2005 fa?r El Pepe en plats i regeringen. Samma a?r bo?rjar man o?ppna ra?ttsfall, som den diktatoriska milita?ren fo?rso?kt att fa? preskriberade.

Genom att vara o?ppen fo?r alla, ta emot Bush och Cha?vez pa? lika va?rdigt sa?tt, lyckades Uruguay 2007, att fa? handelsblocket Mercosur att fo?rla?gga sina institutioner i Montevideo, Uruguays huvudstad. Det a?r, om man sa? vill, Sydamerikas Bryssel.

El Pepe a?r en enkel man. Na?r han blir president 2010, va?ljer han att bo kvar pa? familjens na?got medfarna farm utanfo?r huvudstaden. Populariteten stiger skyho?gt, da? denne man visar sig vara en man av folket och en ytterst anspra?kslo?s medma?nniska.

Han ger bort 90% av sin lo?n varje ma?nad, till va?lgo?renhet. Vid sjukhusbeso?k sitter han i samma ko? i va?ntrummet, precis som sina landsma?n. Det a?r aldrig fra?ga om en gra?ddfil, fo?r denne ”va?rldens fattigaste president”, som han kom att kallas.

Under a?mbetstiden har han avbo?jt bilkorteger. I sta?ller ko?r han sja?lv en gamman Volkswagen. Jose? Mujica ka?mpar ocksa? mot utla?ndska fo?retagsmissbruk. En la?ng kamp mot amerikanska tobakstillverkaren Philip Morris har gjort att Philip Morris har sta?mt Uruguay pa? 25 miljoner dollar. Denna kamp kommer att fa? fo?ljder va?rlden o?ver, na?r sista ordet a?r sagt.

Dessutom, El Pepe a?r miljo?aktivist och fo?rso?ker begra?nsa ono?dig konsumtion. Hans administration har minskat fattigdomen fra?n 37% ner till 11%. Uruguay fa?r en blomstringstid och a?tnjuter ho?g kreditva?rdighet. Under sitt na?st sista a?r som president, 2014, tar han emot och va?lkomnar 100 syriska flyktingbarn i sitt hem. UNHCR uttrycker sin tacksamhet mot Uruguay och president Mujica – El Pepe.

I Va?rldsbankens senaste rapport kan man la?sa:

“Uruguay har klarat den globala recessionen ba?ttre a?n andra tillva?xtekonomier tack vare sund makroekonomisk ram, samtidigt skapar man integration och mo?jligheter fo?r alla. Uruguays elever la?r sig engelska pa? na?tet av la?rare fra?n hela va?rlden. Ett sa?tt att ra?da bot pa? bristen av engelskla?rare och ett sa?tt att ta?nka utanfo?r boxen.”

I rapporten bera?ttas vidare:

“Uruguay sticker ut i Latinamerika och Karibien, fo?r de betydande och snabba framsteg de uppna?tt, na?r det ga?ller socialt skydd. Landet fa?r dessutom global uppma?rksamhet, da? man gjort ett banbrytande informationssystem fo?r att minska fattigdom och utsatthet.”

Fortfarande inga?r Tupamaros i Uruguays regering, a?ven om Jose? Mujica har avga?tt som president. Den politik och de arbetsfo?rha?llanden landet fo?r, betraktas som en av de friaste i Sydamerika.


Uruguay har minskat sina milita?rutgifter,fra?n 2,1% av BNP a?r 2005 till 1,6% a?r 2014.


Uruguays BNP har stadigt o?kat sedan Tupamaros vann valet 2004. Mellan a?ren 2004-2014 o?kade BNP med c:a 400%. Uruguays BNP ligger la?gt, men det a?r a?nda? intressant, vad landet a?stadkommit.

Den nationella lyckan

Bhutans emblem - Wikimedia CommonsI en annan del av va?rlden, i Bhutan, samlades a?r 2009, en skara sakkunniga fra?n hela va?rlden fo?r att diskutera god undervisning.

Bild: Bhutans emblem – Wikimedia Commons

Deltagarna var bekymrade o?ver att deras utbildningsanstalter producerade konsumenter som enbart ma?tte sina liv i makt och pengar. Det man erfor var, att i alla la?nder ma?ter man inneva?narnas va?lma?ende i BNP. Men i de la?nder, som denna metod var fra?mmande, blev ma?ttet BNP missvisande. Hur skulle fattiga definieras?

Eftersom metoderna a?r bundna till BNP och ekonomisk tillva?xt, kunde det tom, sade man sig, vara skadligt att o?ka tillva?xten fo?r snabbt. Man kunde ana sociala och ha?lsorelaterade problem som t ex prostitution. Ett pris ma?nga la?nder fa?r pa? ko?pet, da? de utvecklar sin ekonomi ohejdat.


Bhutans kung fo?reslog att, ista?llet fo?r BNP, sa? skulle man underso?ka hur lyckliga inneva?narna var.


Myndigheterna i Bhutan bo?rjade utarbeta ett system, som var la?mpligt fo?r Bhutans kulturella, traditionella och andliga va?rderingar, men en tyngdpunkt pa? bruttonationallycka.

Bruttonationallyckan integrerades i undervisningens alla a?mnen.

De fyra grundpelare som inga?r i BNL, eller GNH (Gross National Happiness) a?r;

  • Ha?llbar och ja?mlik socioekonomisk utveckling (levnadsstandard, ha?lsa och utbildning)
  • Naturskydd (ekologisk la?skunskap)
  • Va?rdering och bevaring av kulturen (tidsanva?ndning, psykologiskt va?lma?ende, kollektivens livskraft, kulturell ma?ngfald)
  • God fo?rvaltning

De fyra grundpelarna har fastlagda va?rderingar, ur dessa har man plockat fram fo?rfaringssa?tt och a?tga?rder som harmoniserar med va?rderingarna. Skolorna kan sedan bedo?ma elevernas och personalens mo?jligheter att lyckas med ma?lsa?ttningarna.

Landets skolrektorer har fo?rbundit sig, att utveckla skolorna i gro?n riktning, sa? da?rfo?r har man startat miljo?va?nlig undervisning, sa? att man kan garantera miljo?ns va?lma?ende.

Man ser till att ha?lla allt rent och snyggt och dessutom kollar man att naturresurser anva?nds pa? ett ha?llbart sa?tt genom att a?teranva?nda allt avfall, undviker plastprodukter och avgasutsla?pp under skolutfa?rder (Om mo?jligt promenerar man under dessa utfa?rder), sa? att skolkollektivet ma?r bra och inser miljo?ns betydelse.


Man la?r sig ocksa? om Himalayas ekologi och naturresursernas o?verfo?rbrukning och behov av skydd.


footprints-walking-meditation-CrestockMeditation a?r ett nytt a?mne i skolan. Man uto?var meditation fo?r att fo?rkovra sig i observans och sinnernas funktioner. I de yngre klasserna a?r empati och ta?lamod a?nnu ett a?mne. De a?ldre la?r sig genom andnings- och fa?rgmeditation, hur olika livsomra?den ha?nger ihop.

Mediela?skunskap a?r ett annat la?roa?mne. Det inneba?r att man la?r sig kritiskt och analytiskt ta?nkande. Pa? lektionerna behandlas positiva och negativa effekter av olika massmedier sa? som tv, radio och tidningar.

Bild: Fotspår i sanden, Crestock.com

I skolorna la?r man sig att alla Bhutans inva?nare har ra?tt till korrekt, noggrann och precis information och att ens eget ansvar a?r att anva?nda denna ra?ttighet. Fo?rvriden nyhetsrapportering bo?r ra?ttas till.

Fo?ra?ndring fo?r Sverige

SocialstyrelsenVi kan se, att ha?r i Sverige ga?r vi mot en systemkollaps. Alla myndigheter, verk, institutioner, Sveriges television/Sveriges Radio och Riksdag & regering dras med allt ifra?n resursbrist, avsaknad av tydligt och korrekt ledarskap, kunskapsbrist, ja?vsituationer, favorisering av internationella fo?retag, handlingsfo?rlamning, do?ljande av fakta, oska?liga lo?ner och avga?ngsvederlag, undergivenhet, inkorrekt information till allma?nheten, produktfavorisering, inkompetens, mutor, bestickning, rena lo?gner, avsaknad av ryggrad, faktafel, underla?tenhet att informera allma?nheten.

Hur kommer vi tillra?tta med allt detta?

Jag ser inget annat, a?n att Sverige ma?ste stanna upp och da?refter starta om. Redan nu bo?r alla ta?nka igenom hur man ska agera fram till 2018, da? na?sta Riksdagsval ska ha?llas. Det a?r da?, vi alla tillsammans, kan genom att vi va?ljer na?got helt nytt, fa? en nystart fo?r va?rt land.

Till Riksdagen va?ljer vi bort de gamla bepro?vade personerna, som inte fo?rsta?r ba?ttre, a?n att de inte go?r na?got fo?r Sverige. Ma?nga av dem go?r na?got fo?r andra makter, men pa? det sa?ttet gra?ver de bara ner hela va?rt land a?nnu djupare i den gyttja vi redan ligger i.

  • Att bo?rja betrakta utopin som en mo?jlighet a?r en av de va?ger vi bo?r pro?va pa?. Att skapa nya begrepp,
  • att agera fo?r ma?nniskorna,
  • att utga? fra?n naturens mo?jligheter och resurser a?r att ga? pa? den ra?tta stigen.

Vi kanske ska bo?rja anva?nda begreppet Brutto National Lycka om mo?jligt. Det kan la?ta flummigt med att ga? in pa? opro?vade omra?den, men vad a?r va?rt val? Fo?rso?ker vi inte nyta?nkande och ta?nker fritt, da? a?r risken att Sverige kan sluta ra?kna sina lyckliga stunder.

Det finns partier som redan nu har program som a?r helt annorlunda a?n de etablerades. Det a?r sa?dana vi ma?ste sto?dja.

Ut ur komfortzonen

Vi ma?ste va?ga se bortom den invanda tryggheten, traditionerna, strunta i vad andra sa?ger och tycker om dig, va?ga sta? upp fo?r dig sja?lv samt med egen kraft och vilja bidra till landets va?lma?ga utan att kra?va na?got tillbaka. Go?r vi det har vi kommit la?ngt. Kan vi dessutom sluta att va?rdesa?tta va?ra medma?nniskor utifra?n de pengar de tja?nar, eller den makt de har, sa? a?r mycket vunnet.

Swisha Lasse WikmanSverige ma?ste va?ga bli mer aktsam om va?rt kulturarv, va?ra traditioner och va?ra va?rderingar, om vi ska kunna lyckas med att omforma landet Sverige fra?n en systemfallande kollaps av landet, till ett gla?djefyllt Sverige, da?r allas erfarenheter och skickligheter tillvaratas. Da? kommer vi att fo?rverkliga en utopi och finna va?rt eget Shangri La.

Text: Lasse Wikman


Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq