Uppror i Norrbotten – Dags att Vattenfall anpassas!

publicerad 24 augusti 2016
- av NewsVoice
Målning: Harsprånget 1856, Carl Svante Hallbeck

Siri Lundström,   pressfotoDEBATT. Sedan statliga Vattenfall annonserat att de vill flytta 40 jobb från Jokkmokk har svallvågor av missnöje gått höga. På kort tid har närmare 5000 peroner anslutit sig till ett Jokkmokksuppror.

Text: Siri Lundström, biolog med rötter i Norrbotten, engagerad i Norrälvar.se och Lule älvdals serviceorgan – Målning: Harsprånget 1856, Carl Svante Hallbeck: “Njommelsaska i Lappland”

Flera andra uppror pågår samtidigt bland landets glesbygdsbefolkning, Norrlandsupproret, Landsbygdsupproret. Folk känner sig utnyttjade, koloniserade och inte tagna på allvar. Utnyttjande av naturresurser utan tillräcklig lokal miljöhänsyn pågår ogenerat runtom i landet, och glesbygdens eldsjälar som kämpar mot naturskövling blir överkörda av kapitalstarka bolag eller staten.

Våra ministrar säger lugnande ord, men när kommer insikten att det enda etiskt försvarbara är att dela på både kostnader och intäkter på ett jämbördigt sätt? När åker ministrar och riksdagsledamöter på studiebesök och tar in hur verkligheten ser ut?

Vi inom Norrälvar har med ideella krafter och stöd från WWF satt ihop ett gratis studiebesök med högintressanta föreläsningar och platser längs Luleälven. Sju veckor innan studiedagen är inbjudan skickad till närmare 200 riksdagspolitiker från Norrlandslänen och Värmland, till Miljö- och jordbruksutskottet, Sociautskottet, Näringsutskottet. Påminnelse och en del personliga kontakter är tagna därefter – men Ingen verkar ha tid eller möjlighet att komma för att lära om situationen och dess möjligheter.

Hur ska en frustrerad lokalbefolkning bli hörd?

Vår riksdag behöver ta ansvar för de stora sår som skapas där naturresurserna hämtas. Det är ett svek att åderlåta regioner på naturresurser utan miljöhänsyn och utan att någon del av vinsten stannar lokalt. En av Sveriges fattigaste kommuner, Jokkmokk som i storstadsmedia framställs som bidragstagare, är landets största elkraftsproducent och bidrar till statskassan med intäkter per person som är 3 gånger högre än rikssnittet. Det är oetiskt.

Med exemplet vattenkraft, som skulle kunna vara en hållbar energikälla, tillåter vår riksdag att kraftbolagen, med Vattenfall i täten, skövlar våra älvar. Genom vilseledande argument om att det är ”förnyelsebart” och genom marknasföring av ”grön el”. Det är en stor bluff.

Vi har Europas längsta torrlagda älvfåra i Luleälven, närmare 2 mil stenöken som tidigare var ett fiskeeldorado med vilda forsar och laxar på 30 kg. Med enkla och kostnadseffektiva medel skulle det gå att återställa en liten del av den skada man åsamkat. Det är dags nu. 

I september presenterar regeringen ett förslag till ny vattenlagstiftning för riksdagen, som ska ersätta den snart 100 år gamla från 1918 (!) som gäller idag. Riksdagen ska följa sina miljömål, EU:s ramdirektiv för vatten och FN:s Hållbarhetsmål. Trots det lobbar vattenkraftsbranschen för att undanta stora älvar helt från miljöåtgärder.

Det är dags att våra riksdagspolitiker åker och tittar på hur verkligheten ser ut på plats. Det är dags att våra riksdagspolitiker beslutar att nyttja landets naturresurser hållbart. Ni är varmt välkomna att komma på vår WWF-finansierade studieresa i Jokkmokks kommun.

Text: Siri Lundström

Relaterat