Nicole Rydén: Det heter “jobb” för att det är jobbigt att jobba era lata snorungar

NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. Stöd vårt arbete genom att donera, sponsra (tex granskningar, utlandsreportage) eller annonsera.
publicerad 7 augusti 2016
- NewsVoice redaktion
Nicole Ryden, Instagram

Nicole Ryden,   InstagramDEBATT. “Ni är inte värda ett skit på marknaden innan ni skapat er en egen valuta. Ni måste förstå att ni är livs levande CV:n som kan sälja er varje dag till omgivningen”. Det skriver Nicole Rydén som ger de unga, som är kräsna med jobben de erbjuds, en snyting.

Text och foto: Nicole Rydén som finns på Instagram och Nicoleryden.se (texten återpubliceras med tillstånd av skribenten) | Artikeln har tidigare publicerats på Nyheter24

Jag har träffat många av er bortskämda och lata ungdomar som tackar nej till jobb. Det har liksom inte riktigt lirat med era sovrutiner – det är jobbigt att gå upp tidigt om morgnarna, eller behöva åka en längre bit till jobbet, det är också pinsamt att behöva plocka skräp eller städa.

Inte heller kul att behöva avstå från sommarlovet, eller missa resan till Magaluf med polarna. En del kan bara tänka sig att jobba på kontor, andra vill aldrig jobba på kontor och behöva ha rena kläder på sig.

Hur fan ska det går för er egentligen? Jag uppmuntrar alltid alla människor oavsett ålder att tro väldigt mycket på – och om sig själva. Jag förespråkar absolut (en rimlig) hybris för att kunna förvalta sitt egenvärde, och förhindra att någon annan sätter sig på en. Men nu får fan ni sätta er ner på era lata arslen och lyssna jävligt noga.

Ni är inte värda ett jävla skit på marknaden innan ni skapat er en egen valuta.

Ni måste förstå att ni är livs levande CV:n som kan sälja er varje dag till omgivningen. Främst lära er vad pengar kommer ifrån, och hur man måste slita för att få dem. Era föräldrar hämtar inte bara pengar ur väggen utan att behöva sätta in dem där först.

Jag kommer aldrig att förespråka en universitetsutbildning – det passar inte alla. Vi lär oss, och kommer att lyckas på olika sätt här i livet.

Min pappa är Fastighetsmäklare och har intervjuat många unga nyutexaminerade som sökt jobb hos honom med glittrande betyg. Men när pappa då undrar vad de har jobbat med innan, eller under tiden det pluggat så pekar de bara glatt på de glittrande betygen igen.

Det är ofta toppbetyg hela vägen från gymnasiet till universitet. Men noll arbetslivserfarenhet. De är alltså nyblivna Fastighetsmäklare på 22-25 bast och skall sälja bostadsrätter för miljoner – men har aldrig ens sålt en jävla ostfralla och kaffe.

Jag började jobba när jag var 14 och städade hotellrum – sen fick jag jobb hos chefens fru på ett café, vidare fick jag jobb på en restaurang, sen på biografen av hennes väninna. Sen fick jag jobb på JC och krängde jeans om dagarna, på nätterna jobbade jag som personlig assistent och på helgerna på ett äldreboende för att samla ihop cash till Australien där jag reste runt i 3 månader som 20-åring.

Jag pluggade stundvis olika kurser för att testa mig fram. Jag kan fortsätta i ytterligare 10 år om mig själv fram till i dag – men jag tror ni har fattat det.

Helvete vad jag har missat många sommarlov och roliga resor med polare. Men nu kan jag åka vart fan jag vill och jobba med exakt det jag vill.

Det kommer att gå åt helvete för er som inte fattat hur det fungerar. Ni är oattraktiva i (arbets)livet och ni borde inte få rösta i valet.

Text: Nicole Rydén som finns på Instagram och Nicoleryden.se

Donera till NewsVoice

Så här kan du stötta Newsvoice

  • Mayne: “Jag har inte bott i Sverige på ett bra tag – men har det verkligen gått så utför med svenska språket?”

    Ja, det har dessvärre det. Så här kan det låta även i tidningar, radio och TV. Många gamla svenskar är upprörda och klagar men ingen skärpning från ansvariga är i sikte.

  • Underbart rytet! Heja dig.
    Jag har mött en del ungdomar som tackar nej till ett sommarjobb i kommunen för att lönen inte är värd att jobba för. De får mer i veckopeng av mor och far. Gillar dina åsikter skarpt.

  • Jag vill gärna jobba och betala skatt så jag kan vara med och finansiera massinvandring, bidrag på en halv miljard till korrupta ledare i Afghanistan, en tioårig militär offensiv i Afghanistan à ca 20 miljarder (eller mer) och ett 300 miljoners bidrag till Al-Nusra fronten i Syrien. Jag vill, men jag kan inte då detta inte “lirar” med min etiska uppfattning. Ge mig ett samhälle jag kan tro på, så ska jag jobba tvåskift i en saltgruva.

  • Nicole slår på dem som redan ligger, vilket kan ses som fegt ur andra perspektiv.

    Hela vårt samhällssystem är uppbyggt på premissen att man ska klättra och göra karriär. Det gör man genom att lyda andra och slita för skulor. Man gör det också genom att göra uppoffringar som, när man tänker djupare på det kanske inte är helt i linje med ens egna åsikter eller önskemål.

    Jag ser också, precis som Nicole, att samhället är på nedförsbacke, men ser inte att det i första hand är de allra svagastes fel. Ungdomar utan erfarenhet tillhör en av samhällets svagare grupper. Att slå på dem löser inte problemet när det finns starkare krafter som är nöjda med den utsugande strukturen.

    Många ungdomar verkar vara håglösa, regimkritiska och ha egna idéer om vad de vill göra med sina liv. Jag nämner bara industrimat, trådlösa nätverk, spelkultur och näringsbrist, så har vi avhandlat de sidorna utan att gräva i det mer.

    Vi har också ett system som kräver arbetslöshet. Arbetslösa är de fågelskrämmor som ska hålla de lydiga i schack. Utan arbetslösheten gör inte industrin och bolagen de vinster de förväntar sig, därför att hela vår ekonomiska modell går ut på att externalisera kostnader, dvs få någon annan att betala eller bidra till ens vinster. Den som jobbar kan aldrig tjäna in sitt eget värde åt sig själv eftersom andra ska ha del i potten. Är inte det ett av de grundproblem vi brukar dryfta på Newsvoice?

    Ordet ‘job’ har jag hört betyda Just Over Basics. På svenska skulle det kunna kallas Just ovan bas-behov.

    Hur många yrvakna men ack så obildade unga har genomskådat systemet och vill ställa sig på sidan, göra sin grej, utan att ha möjligheter? Revolten blir naturligtvis att man säger nej till storsamhället.

  • Jag har inte bott i Sverige på ett bra tag – men har det verkligen gått så utför med svenska språket?

    Talar och skriver svenskar (under 40?) på det här beklämmande sättet?

    Om detta är hur dagens unga blir tilltalade och behandlade i svenska samhället är det minsann dags att börja fundera över lösningar.. ..

    “..har träffat många av er bortskämda och lata ungdomar..”
    “..inte riktigt lirat..”
    “..Hur fan ska det går för er..”
    “..nu får fan ni sätta er ner på era lata arslen och lyssna jävligt noga..”
    “..Ni är inte värda ett jävla skit på marknaden..”
    “..ni är livs levande CV:n som kan sälja er varje dag till omgivningen..”
    “..aldrig ens sålt en jävla ostfralla och kaffe..”
    “..och krängde jeans om dagarna..”
    “..Helvete vad jag har missat..”
    “..åka vart fan jag vill..”
    “..kommer att gå åt helvete för er som inte fattat..”

    Och så slutklämmen:
    “..Ni är oattraktiva i (arbets)livet och ni borde inte få rösta i valet..”

    Det är inte utan att man undrar vad som utlöst så mycken elak ilska?
    Eller man kanske helt enkelt bara skulle rycka på axlarna och säga ..fy f-n en sådan sk*t-artikel..

  • I framtiden kommer ingen behöva sälja någonting. Vi rationaliserar bort arbete tillsammans. Arbetslöshet blir då något naturligt. Att ödmjuka sig inför omänskliga arbetsvillkor som inkräktar på vårt välmående, vår frihet, vår värdighet eller moral blir då ologiskt.

    Robotar kan bre ostfrallorna om fastighetsmäklaren är för lat själv för att bre sina egna mackor. Vi går mot nya tider. Författarens åsikter liknar borgerliga åsikter vid seklets början och är omoderna och onödiga, anser jag.

  • Sen finns det ju ungdomar som förundras över hur vuxna förnuftiga människor köper konceptet med den fria marknaden. Ett ekorrhjulet där den bäste vinner mest..??…Livet är så mycket och allt går inte att förklara med personligt tyckande.
    Duktigt att börja jobba när man är 14år…..Nicole Rydén.
    Suck..

  • Man lär sig när man jobbar, inte i skolan.
    Men så är ju inte systemet utformat. Alla ska ju utbildas mer o mer bara.. för att ens få ett jobb.

  • Naturligtvis finns det denna sortens unga som inte vill ta vilket jobb som helst. Som är så otroligtbortskämda att de är skadade pga av det. Men de är oftast uppbackade så de klarar sig i framtiden ändå. Förälrdrarna har pengar och kontakter så de behöver inte själva göra så mycket.

    Värre är det med dem som mist sin självkänsla och identitet efter att ha varit utsatta för psykiskt tortyr i skolan eller på arbetet och som pga av att de aldrig fått någon riktig hjälp inte tror sig om att klara ett jobb eller ens har så mycket självförtroende att de vågar vara bland människor av rädsa att förnedras eller hånas. . Som efter många års förnedrande psykterror blivit så sårbara att de flyr allt som kan vara förnedrade.

    Dem som alltid av terapeuter eller statens myndigheter fått veta att det är deras eget fel om de utsatts för övergrepp.Eller inte blir trodda. För den sortens arbetssökande är det inte så lätta att komma ut i arbetete innan det fått förståelse och adekvat hjälp.Där handlar det inte om vilja Det är andra oåtkomliga krafter som styr.

    Läs hur Peter Walfridsson från Khatarina Psykoligrupp förklarar Mobbning under rubriken ” Förstå dess psykologi.” En mycket riktig förklaring till varför många människor befinner sig i limbo.

    Undrar hur många unga som lever med denna sorten osynliga handikapp och som därför inte klarar av att söka arbete. Dem borde man lyfta oket av innan de kan gå ut i världen och tro på människorna igen.
    — Innan kan de knappast få möjlighet att gå ut i världen skapa sig en oberoende framtid.

  • Lämna ett svar

    Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *