I samarbete med Ulla Gabay kan NewsVoice idag avslöja att bla ARLA i samarbete med WWF indirekt inför ”certifieringstillstånd” av GMO-soja i Sverige trots att sojan besprutas med miljö- och hälsoskadlig ”Roundup” från Monsanto. Allt sker under fina ord som ”Sojadialogen”, ”ansvarsfull soja” och ”hållbarhet”. Detta kallas ”greenwashing” eller grönmålning vilket innebär att en aktör som bedriver skadliga eller miljöfarliga aktiviteter försöker skapa en bild av miljövänlighet genom en förvillande marknadsföring. Gabay förklarar hur ”Sojadialogen”, WWF och ARLA vilseleder.

Text: Ulla Gabay, artikeln uppdaterad* kl 08:34, 20 sep 2016 – Bild: Kjell Lundén Pettersson, ARLA – Foto: ResponsibleSoy

Jordbruket frikopplas alltmer från debatten runt negativa hälsoaspekter med GMO-livsmedel. Till förmån för kommersiella industrivinster. Där man kör med hållbarhetsargument som: mindre kemikalieanvändning, minskad skogsskövling och en värld räddad från svält.

Sojadialogen består av 28 svenska livsmedelsföretag och organisationer, inklusive WWF. Under rubriken ”Kräv hållbar sojaproduktion” gick de i november förra året ut med en uppmaning till fler företag att ta sitt ansvar genom en certifierad sojaproduktion.

Roundtable on Responsible Soy (RTRS)

Motiveringen löd att all soja i foder och varumärkesprodukter: ”ska vara socialt och miljömässigt ansvarsfullt producerad och certifierad eller kompenserad av certifikat enligt Round Table on Responsible Soy (RTRS) eller ProTerra” (1).”


Begreppet hållbarhet, sustainability, har starka ekonomiska incitament för industrin. Vilket gör att livsmedelsaktörerna tvingas kompromissa med hälsoaspekterna runt GMO. Sojadialogen är ett perfekt exempel på detta. Ett gott syfte på papperet, som i realiteten blir till en grönmålning.


Vid samtal med Margareta Renström, Marknadspåverkan (bl. a soja), på Världsnaturfonden [WWF] runt frågan hur de såg på hälsoaspekten runt GMO, inom ramen för en RTRS-certifiering, fick jag till svar:

”Vi valde att inte fokusera på den frågan, vilket inte innebär att vi stöder GMO”.

Kompenserande sojacertifikat håller inte

Med undantag av Principle 5: 5.1.3 i ProTerras standard, som skulle kunna missbrukas, är det en ren eko-certifiering för s k ”särhållna” grödor (2), som tyvärr minskat till förmån för RTRS, genom att mycket stora producenter gått med där, och att styrningen upplevs som mer flexibel genom en ”stake-holder”-dialog runt standards, samt på grund av svårigheter att få tag på konventionellt utsäde (GMO-fri), att odlarna väljer GMO på grund av förenklad ogräsbekämpning och av byråkratiska skäl som ökade kostnader (3, punkt 9).

Vad som behövs för att upprätta hållbarhet för miljön är traditionella odlingar. Vad det gäller ”kompenserande certifikat” från RTRS faller hållbarheten platt. Inköpen av soja som inte uppfyller standarden, är då tänkta att kompenseras i motsvarande mängd av hållbart odlad soja på plats.


Förfarandet faller på sin egen orimlighet. Efter USA ligger Brasilien tvåa i GMO-produktion. Idag uppskattas 90 procent av Brasiliens sojaproduktion vara GMO.


Produktion av icke GMO-soja är idag koncentrerad endast till några få landägare som också kontrollerar sin egen försörjningskedja. De högre priser som krävs för GMO-fria odlingar tillfaller i dagsläget inte heller jordbrukarna, utan hamnar högre upp i livsmedelskedjan (4).

”Roundup-soja” från Brasilien grunden i svensk animalieproduktion

Certifikaten från RTRS innehåller som standard sociala och miljömässiga krav som ifrågasatts av bl. a investeringsbanker, då de inte skiljer på konventionella grödor och genmanipulerad GMO (5).


Dessutom består deras Working Group Members i projektet Task Force Brazil (ska strukturera RTRSs aktiviteter i Brasilien) övervägande av producenter, banker och representanter från biotechindustrin, som Monsanto och Bayer (6).


Working Group Members i projektet Task Force Brazil

Amaggi (Producers)Solidaridad (Civil Society)
SLC Agrícola (Producers)Aliança da Terra (Civil Society)
APDC (Producers)Rabobank (Finances)
FAPCEN (Producers)Santander (Finances)
Sindicato Rural Luis Eduardo Magalhaes (Producers)Unilever (Industry)
Sindicato Rural Coromandel (Producers)Bayer CropScience (Industry)
Brookfield Brasil (Producers)Monsanto (Industry)
WWF (Civil Society)Control Union (Certification Body)
TNC (Civil Society)Schutter Brasil (Certification Body)
Earth Innovation Institute (Civil Society)Cert-ID (Certification Body)
ICV (Civil Society)

 

Jordbruksverket

”Sojamjöl från brasiliansk sojaodling utgör den största foderimporten till svensk animalieproduktion, totalt ca 220 000 ton (2010). Därtill ska läggas ett indirekt beroende av sydamerikansk soja eftersom alltmer kött importeras”, står det i Jordbruksverkets rapport från 2012 (3, punkt 1).

Där pekar man också på att miljöbekämpningsmedlen ökat, trots löften från biotech-industrin om motsatsen; ”Trots införandet av glyfosat-tolerant GMO-soja i Brasilien 2005 har användningen av herbicider ökat kraftigt de senaste åren (ca 50%)”.

Arla duckar och jämför med grön el – använder redan GMO-foder

För att se hur Sojadialogens livsmedelsföreträdare hanterar frågorna runt certifieringen, ringde jag runt till några deltagare. De visste antingen inte vad jag talade om, kunde inte svara, eller hänvisade mig till något annat ställe.

Till slut fick jag napp på Arlas pressavdelning som ville att jag skulle ställa min fråga via mail:

”Vad för typ (alt. vilka typer) av soja, certifierad av RTRS, syftar Sojadialogen på?” /p>
*Så här stod det i mail-svaret jag fick av presschefen Daniel Emilson, Arla Foods Sweden:

Daniel Emilson, Arla, pressfoto
Daniel Emilson, Arla, pressfoto

”Huvuddelen av den soja som når Europa är emellertid inte särhållen så att man säkert vet att just ett visst kilo soja är odlat enligt kriterierna i RTRS-certifieringen utan man har valt att acceptera en lösning som liknar grön el, dvs man köper RTRS-certifikat som garanterar att motsvarande mängd soja odlas enligt certifieringssystemets kriterier men på samma sätt som man som köpare av grön el inte nödvändigtvis får just den energin är det inte säkert att ett visst kilo soja som används av Arlas ägare eller i produktionen odlats enligt RTRS regelverk.”

Igår blev jag uppringd av Kjell Lundén Pettersson på Arla, Senior Manager CCCR. Han försökte övertyga mig om att Arla inte har några som helst produkter som kan hänföras till djur som utfodrats med GMO-soja. Förklaringen han gav var att det fanns någon form av tilläggscertifiering från RTRS som säger att det inte är GMO-soja. Kjell Lundén Pettersson kunde inte redogöra för var det tillägget fanns, han ”förmodade” att det fanns på RTRS hemsida. Där finns visserligen en Non-GMO modul upplagd, men när man klickar på den kommer det upp info om att sidan inte finns: ”Page not found” (7).”

Kjell Lundén Pettersson, ARLA - Foto: ResponsibleSoy
Kjell Lundén Pettersson, ARLA – Foto: ResponsibleSoy

Samtalet med Arlas Senior Manager CCCR ledde endast till fler frågetecken för min del om vad Arla egentligen vill med sin certifiering. Till slut ville Kjell Lundén Pettersson, före publiceringen av min artikel, skicka ett dokument som skulle förklara var Arla stod i GMO-frågan. Vilket han erbjöds att göra.

Det visade sig vara ett icke-undertecknat policydokument: Arla Foods GMO Policy, som bekräftade misstanken; att Arla använder GMO-foder, men gömmer sig bakom kluriga formuleringar.

  • I dokumentet står bla: ”- Milk and other products obtained from animals fed with genetically modified feed are not subject to labelling requirements according to EU legislation.” (Fritt översatt: Mjölk och andra produkter erhållna från djur som fötts upp på GMO-foder behöver inte märkas enligt EUs lagstiftning.)
  • I mailet till mig skriver Kjell Lundén Pettersson bl. a: För din information kan jag också nämna att Arla för närvarande arbetar hårt på att utöka den mjölkpool vi har från kor som äter enbart icke GMO foder.”

Swisha-UllaGabayUnder en presentation från 2014 rubricerad: ”Leadership, Innovation & Integration in Responsible Business”, berättar Lundén Pettersson om ”Arla Foods 100% RTRS Commitment”, dvs att ARLA redan är 100% inställt på att införa Roundup-besprutad GMO-soja i Sverige.

På det här sätter kringgås konsumenternas oro för eventuella hälsokonsekvenser av GMO-livsmedel.

Läs fortsättningen

Text: Ulla Gabay, UllaGabay.com

Källor

  1. Sojadialogen: SvD: ”Kräv hållbar sojaproduktion”  och WWF om soyadialogen
  1. ProTerra Standard
  1. Jordbruksverket/Hållbarhetsstandarder för sojaproduktion, 30 november 2012 (PDF)
  1. PubMed/90 procent GMO-soja + fåtal landägare med icke GMO-soja
  1. Tridos Bank/RTRS skiljer inte på GMO och traditionella grödor
  1. RTRS/Task Force Brazil
  1. RTRS-certifieringar

 

Fler referenser

ARLA.se: ARLA TIDIGARELÄGGER KRAV OM HÅLLBAR SOJA

WWF: Nu sjösätts initiativet Hållbar livsmedelskedja

Responsible Soy (video): Kjell Lundén Pettersson: ”Arla Foods 100% RTRS Commitment”


  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd. Pengarna går till undersökande och oberoende journalistik.