NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
Vi tycks alla vara plågade av fake news nu för tiden. Lars Printzén vägrar att använda uttrycket om inte för att beskriva fenomenets kognitiva låsning, faror och begreppsförvirring. Printzén reder ut begreppen fake news, propaganda, internettroll, click bait, konspirationsteorier och hur narrativ påverkas med vapeniserade ord.
Text: Lars Printzén, videoproducent och mediekritiker
Fake news
Fake news kan enkelt delas in i ett antal olika underkategorier. Exempelvis ”Click Bait”; som är starkt skandaliserade rubriker vars syfte är att ge publicisten annonsintäkter. Click Bait kan jämföras med många kvällstidningars skvallerbilagor. I dessa kommersiella inslag blir publika personer och dess närmaste ibland personligt påverkade, vilket vi dock tycks vara okej med i samhället. Alla älskar väl lite skvaller?
Tre grader av propaganda
Sedan har vi den politiskt motiverade propagandan. Denna bör dock indelas i tre underkategorier. Den vita, grå och svarta, propagandan.
Den vita är en överdrivet exponerad sanning vars syfte är att skugga andra uppgifter i utbudet.
Den gråa är halvsanningar paketerade som sanning. Det vill säga nyheter i vilka man medvetet utesluter aspekter som skulle kunna ändra tolkningen av påståendet.
Den svarta är den strategiskt placerade, rena lögnen. Det är oftast den vi associerar begreppet ”propaganda” med. Syftet med den svarta propagandan är oftast att plantera falska narrativ i tid av konflikt och kan sträcka sig från karaktärsmord till falska avsändare och påståenden.
Internettrollen
”Trollen” har däremot ett helt annat strategiskt syfte. Deras uppgift är att med alla tänkbara medel förstöra och/el misstänkliggöra ett annat narrativ. En av dom vanligaste metoderna ”Troll” använder sig av är sk. Flame Bait såsom rasism, homofobi och konspirationsteorier. Genom att planterastarkt polariserande ämnen i en annars fungerande diskussion hoppas trollen skapa osämja, misstanke och hätska debatter. Syftet är att förstöra narrativet. Trollen kan därför också plantera grå eller svart propaganda i detta syfte.
Konspirationsteorier
Den tredje är Konspirationsteorier. Lättlurade personer kan lätt dela och sprida felaktig information som kan få verkliga konsekvenser för utpekade och andra. Men det är samtidigt viktigt att understryka att många online-journalister felaktigt inkluderats i detta begrepp samt att även den som använder sig av uttrycket för att avfärda någon också måste ha argument för sina påstående.
De flesta själbeskrivna konspirationsteoretiker har ofta ett gott syfte och motivet är att komma sanningen närmare. Men det finns också inslag av samtliga ovan nämnda strategier inom företeelsen. Då kommer vi osökt in på ett område som tangerar propagandan, nämligen vapeniserade ord och sk. ”ad hominem” attacker.
Vapeniserade ord
Både konspirationsteoretiker och fake news är sk. vapeniserade ord. Ord vars syfte är att avfärda och demonisera en debattör genom att gruppera dem i en kollektivt lättavfärdad grupp. Syftet med detta är antingen att dölja sin egen okunskap eller att försöka demonisera motparten.
En demagogisk och fördummande retorik
Idag blandas dessa begrepp, syften och motiv ihop i en demagogisk och fördummande retorik som kan komma att vara mer skadliga för demokratin än samtliga falska nyheter gemensamt.
När allmänheten är överens om att fake news måste bekämpas med alla medel glömmer man lätt att riktig journalistik och vittnesmål kan tystas. Google, Facebook, Youtube, Twitter, Reddit, m.fl har alla anklagats för att använda ”fake news-retoriken” för att tysta obekväma röster för betalande kunder. Om resultatet av den förenklade retoriken blir att viktiga röster tystas är kanske click bait och smutskastning att föredra.
Text: Lars Printzén, videoproducent och mediekritiker