Stöd NewsVoice så att vi säkrar verksamheten tom juni!

23%

23.000 kr av behovet 100.000 kr är insamlat. Stöd kampanjen via Swish 123 530 2005 eller donera på ett annat sätt. Det smartaste för företag är att annonsera.

Katerina Janouch: Hotet mot yttrandefriheten – Så riskerar det fria ordet att dö

NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. Stöd vårt arbete genom att donera, sponsra (tex granskningar, utlandsreportage) eller annonsera.
publicerad 22 februari 2018
- NewsVoice redaktion
Katerina Janouch - Foto: Det Goda Samhället

Hade någon för tio, kanske för fem år sagt att Sverige i framtiden skulle ha något som påminner om hädelselagar samt lagförslag och regler som starkt påminner om censur så hade jag skrattat. Inte mitt fria Sverige! Inte det älskade land där vi kunnat diskutera fritt, även sånt som var känsligt! Men nu konstaterar jag att snaran dras åt. Det fria ordet stryps. Snart kan alla kritiska röster bli tystade.

Jag ska försöka sammanfatta vad som händer just nu, det vi alla tvingas bevittna. Jag kallar det för nedmontering av yttrandefriheten och en avveckling av vår sekulära demokrati. Här är första delen av skildringen av hur det fria ordet riskerar att dö.

Text: Katerina Janouch | Källa: Katerinamagasin.se | Katerina skriver om samtidens Sverige. Bidrag till hennes arbete med Swish: 073-3289122. Katerinas nästa bok heter “Bilden av Sverige” som släpps 28 feb 2018. Bevaka på Bokus.

Nu närmast, den 1 mars träder en ny lag i kraft, nämligen Förordning (2018:32) om statsbidrag för insatser som motverkar hot och hat i det offentliga samtalet, som Samhällsnytt rapporterade om tidigare i veckan.

I mainstreammedia är det väldigt tyst om saken. Här kan du läsa själva dokumentet om Förordning 2018:32: Av förordningen framgår att skattemedel kan tilldelas organisationer för att motverka ”hat och hot i det offentliga samtalet” utan att det preciseras vad som exakt menas med hat och hot. Att döma av nätverket #jagärhär:s tidigare verksamhet kommer all form av kritik från höger mot regeringen och den förda migrations- och integrationspolitiken tolkas som hat – och kunna rensas bort från sociala medier med hjälp av bidraget.

Ett annat användningsområde av Förordning 2018:32 är att stödja ”opinionsbildare som kan utsättas för hot”. Syftet med statsbidraget (enl § 4)  är “att minska förekomsten av hot och hat i det offentliga samtalet och att stärka utsatta opinionsbildare och andra som deltar i det offentliga samtalet.”

Samtidigt är det intressant att förordningen även skulle kunna användas omvänt:

2 § Med hot och hat i det offentliga samtalet avses i denna förordning hot, våld och andra kränkningar mot en enskild person eller en grupp som en reaktion mot att personen eller gruppen har använt sin yttrandefrihet genom att uttrycka sig i en samhällsfråga, bilda opinion eller på annat sätt kommentera samhället och samtiden, i medier, på internet, i sociala medier, i något annat forum som är allmänt tillgängligt eller annars där yttrandet får stor spridning.

För visst skulle till exempel en opinionsbildare som jag stämma in på beskrivningen av en person som kränkts och hotats när jag använt min yttrandefrihet genom att jag uttryckt mig i en samhällsfråga eller kommenterat samtiden i medier och på internet?

Det som är skrämmande här är dock att en person som jag knappast kommer att omfattas av den nya förordningen, eftersom det ligger stort godtycke bakom vem som ska skyddas av staten – troligen inte dess kritiker. Stora delar av förarbetena till förordningen är nämligen gjorda av Johanna Granfors, samma departementssekreterare på Enheten för demokrati och det civila samhället som tidigare gav råd till #jagärhär:s Mina Dennert om bidrag.

Granfors skriver även om påstötningar från ”flera organisationer” om finansiering, vilket förstås leder tankarna till #jagärhär. Elisabet Modée, före detta kansliråd på Kulturdepartementet som numera arbetar med liknande frågor på Justitiedepartementet, förnekar dock att bidraget skulle vara utformat med #jagärhär i åtanke.

Johanna Granfors är själv medlem i #jagärhär, och verkar ha god och förtrolig ton med MIna Dennert, vilket givetvis gör henne till en partisk bedömare. Men inte bara #jagärhär, får stöd av regeringen med pengar – även till exempel Näthatsgranskaren är en av de organisationer som kommer få finansiellt stöd.

Något som används som argument för att #jagärhär, ska få pengar är att nätverket är så stort, 75000 medlemmar. men enligt en oberoende granskare är det tveksamt om alla dessa 75000 medlemmar verkligen är äkta. Att man kan köpa följare på Twitter och andra sociala medier är inte nytt, men frågan är om även #jagärhär, kan ha manipulerat sitt medlemsantal?

Enligt s k Ajax-request (graph search) som kan göras i Facebook ökade medlemsantalet anmärkningsvärt snabbt i december 2016 – från 8000 medlemmar till över 30000 över just julhelgen, en tid då det brukar vara låg aktivitet på sociala medier då folk hellre umgås med familj och vänner än sitter och glor in i en datorskärm. Denna stora ökning av medlemmar visade sig innehålla en rad dolda profiler, vilket väcker en misstanke om att dessa skulle kunna vara falska.

Det är såklart bara en spekulation och i dagsläget är det inte längre möjligt att göra en graph search på #jagärhär:s medlemmar, men nog är tankegången spännande, särskilt som det bara är en högljudd liten kärna av censurnätverket som ständigt syns i medierna.

Tittar man till exempel på Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarskis följare på Twitter, så har han över 200000, men av dessa är över 120000 falska följare, enligt tjänsten Twitter audit. https://www.twitteraudit.com… vilket säger en del om ärligheten hos personer online. Kanske fuskar även #jagärhär? Att ha många medlemmar skapar intrycket av att vara en mäktigare organisation och berättigar därmed till mer bidrag.

Men låt oss gå vidare. Den 21 febuari skriver Dagens Media om Facebooks samarbete med svenska myndigheter inför valet. Bland annat skärper Facebook åtgärderna för politisk annonsering under 2018.

“Vår roll är att säkerställa att det goda överväger de krafter som kan äventyra de sunda diskussionerna, säger Peter Münster, Facebooks kommunikationschef i Norden”. (Min kursivering).

Vad är en “sund diskussin”? Vem avgör vad som är “sunt”? Det här är väldigt flytande frågeställningar, som dock snabbt kan komma att missbrukas.

I samband med helgens åtal mot 13 ryska medborgare uppgav Facebook att de tänker göra stora investeringar för att förhindra att desinformation sprids och särskilt förebygga propagandaattacker på plattformen. Men vad är då desinformation? Kan desinformation vara något som strider mot den av regeringen påbjudna politik?

Enligt Facebook kommer man börja kräva utförlig dokumentation från annonsörer som är kopplade till politik eller valrörelser, för att kunna verifiera deras identitet och plats. Bland annat kommer Facebook samarbeta med FBI för att förebygga valpåverkan från externa parter.

“Som ett globalt företag är vi fast beslutna att motverka negativa influenser och säkerställa att vår plattform är en källa för goda demokratiska möjligheter. Det finns mycket att bygga på i det här avseendet, från den kraftfulla rollen sociala medier har i att ge folk en röst i den demokratiska processen till dess förmåga att leverera information i en skala utan motstycke”, säger Peter Münster till Dagens Media.

Mellan raderna går att utläsa att det är åsikter som inte är politiskt korrekta, som härigenom ska filtreras bort. I alla fall kan jag inte tolka detta på annat sätt. Tidigare, den 21 januari, kunde vi läsa en annan nyhet om Facebooks ambitioner. Då berättade Dagens Media om Facebooks nya drag: Att man ska börja ranka medier, en strategi för att stoppa “fake news”.  Eller det man väljer att kalla fake news. Det vill säga, kanske sånt man inte vill att folk ska känna till?

Det går till så att Facebook ska låta användarna rangordna medier runt om i världen. Det rapporterar bland annat Breakit.  Facebook hoppas att arbete med de så kallade betrodda källorna (“trusted source”) ska hjälpa “trovärdiga kvalitetsmedier” (mina citattecken), genom att ge fördel för de medier som får högst ranking av användarna. Det betyder i klarspråk att man ska försöka strypa alternativa medier och ge större utrymme åt mainstream-medier. De “godkända”.

“Förra året arbetade vi hårt för att minska falska nyheter och clickbait och för att förstöra de ekonomiska incitamenten som spammare använder för att generera dessa artiklar i första hand. Men det finns mer vi kan göra”, skriver Facebook i ett pressmeddelande.

“Det finns för mycket sensationalism, felinformation och polarisering i världen i dag. Sociala medier gör det möjligt för människor att sprida information snabbare än någonsin tidigare, och om vi inte specifikt tar itu med dessa problem så kommer vi förstärka dem”, skriver Facebooks grundare Mark Zuckerberg på sin Facebooksida.

Polariseringen används alltså som ett argument. Men återigen – vem har mandat att avgöra relevansen av nyheter för just dig och mig?Är vi fråntagna det egna ansvaret? Anses vi inte kapabla nog att avgöra vad vi mår bra av att läsa och känna till? Det hela stinker förmyndarsamhälle och censur och är ett effektivt sätt att döda yttrandefriheten.

Jag har redan börjat fundera på hur vi ska kommunicera när våra profiler släcks, våra grupper raderas och våra konton elimineras. Kanske blir det till att sitta i en källare och skriva på skrivmaskin, flygblad som sedan klistras upp på stolpar nattetid. Det är dags att köpa en walkie-talkie och en vevradio. Det kalla informationskriget är här.

Nästa del: Så kommer åsiktskontrollen från EU att slå till mot dig

Text: Katerina Janouch | Källa: Katerinamagasin.se

Katerina skriver om samtidens Sverige ur olika perspektiv. Bidrag till hennes arbete kan ges som donation via Swish på 073-3289122. Katerinas nästa bok heter “Bilden av Sverige” och släpps 28 februari 2018. Bevaka den på Bokus.


Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq