NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
Jarl Flensmark varnar för att antipsykotiska läkemedel kan ge så allvarliga hjärnskador att patienter begår våldsbrott inne på vårdavdelningar och ute i samhället. Dessa döms sedan utan att hänsyn tas till att de fått dessa skador trots att Socialstyrelsen och psykiatrer vet att patienterna blir hjärnskadade av behandlingen.
Text: Jarl Flensmark, medicine kandidat, Helsingborg
Sedan 1954 har 85-90 000 patienter med schizofreni behandlats med antipsykotiska läkemedel. De har alla blivit med eller mindre hjärnskadade. Medlen verkar genom att störa utvecklingen av nybildade hjärnceller, vilka styr vårt sexuella beteende. Patienterna begår sedan sexuellt relaterade brott, varpå domstolarna dömer dem skyldiga. Ingen vill tala om för domstolen att patienten begått brottet eftersom han blivit hjärnskadad av den psykiatriska behandlingen.
Jag har själv upplevt att patienter ibland uppträder våldsamt mot unga kvinnor. En förmiddag i december 1964 befann jag mig i dagrummet på ett mentalsjukhus tillsammans med en del patienter och några vårdare. Ett ungt kvinnligt vårdbiträde satt bredvid mig på en stol. Plötsligt kommer en ung manlig patient ut dit i bara nattskjortan. Han stod förmodligen på injektionsbehandling med antipsykotiska läkemedel. Det var vanligt på den tiden att patienterna fick stora doser. Han gick bakom mig och drog sedan ner vårdbiträdet så att hon satte sig med en duns på golvet. Jag kan fortfarande för mig själv höra det ljudet.
En vårdare i 35 års-åldern utropade ”Vad i h-e”, reste sig upp och grep tag i patienten. Patienten sade ingenting utan lät sig föras tillbaka mot sovsalen utan något motstånd.
Nästa gång något liknande hände var vid middagstid ungefär i april 1967 ute vid en kiosk på sjukhuset. Vädret var soligt och varmt och många kafégäster var där. Bredvid mig på en bänk satt ett ungt kvinnligt vårdbiträde. En patient i 40-årsåldern kommer plötslig snabbt gående in till serveringen, går förbi mig fram till biträdet och försöker slita ner henne från bänken. Jag reser mig och lägger en hand på hans vänstra överarm, beredd på motstånd men inget händer.
Ett ungt manligt biträde tar tag i patientens andra arm och sedan står vi där och höll honom tills personal kom och ledde iväg med honom. Under hela tiden sa patienten aldrig något till oss, han bara tittade rakt fram och gjorde aldrig det minsta motstånd.
Några ytterligare fall:
- 12 augusti och 2 september 1963: John Ingvar Lövgren dödar en 6-årig flicka i Vitabergsparken och en 4-årig flicka i Aspudden, Stockholm
- 19 december 1969: Mona Wallén-Hjerpe tänder eld på Evert Taubes Sjösala
- 6 maj 2001: 26-årig manlig patient överfaller två småflickor med yxa i Ljungby
- 11 september 2003: 24-årig psykiskt sjuk man dödar Sabina, 5år, med kniv i Arvika
- 28 juli 2011: 28-årig man knivhugger två kvinnor i 20-årsåldern i Hässelby, Stockholm. Efter attacken satte sig den misstänkte bara ner och väntade. När polisen grep honom på platsen höll han fortfarande kniven i handen
- 6 februari 2012: 28-årig man knivhugger en 10-årig flicka i halsen66 utanför Bergsgårdsskolan i Hjällbo
- 25 juli 2015: 37-åring dödar 7-årig flicka i Upplands-Bro
- 25 januari 2016: 15 till 18-årig pojke mördar 22-årig kvinna på ett HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn i Mölndal
Tidigare studier har tytt på att en förändring i basala ganglierna kunde vara involverad i sjukdomsmekanismen för schizofreni. En MRI-undersökning visar emellertid att det inte finns någon sådan vid förstagångsinsjuknanden. (ref 1)
Anledningen till förändring skulle då vara behandling med antipsykotika. Vid närvaro av medlen i hjärnan reagerar denna med en hjärnskada som följs av en neurogenes. Verkningarna av denna har länge upplevts som det väsentliga i behandlingseffekten.
För att de nya nervcellerna ska kunna utvecklas normalt krävs det emellertid att den omgivande miljön är väl skyddad. (ref 2,3)
Närvaron av antipsykotika gör att de nybildade nervcellerna bildar felaktiga förbindelser med andra celler, vilket orsakar bl.a. de felaktiga sexuella besluten. (ref 2,4,5) Förbindelserna kommer sedan att finnas kvar hela livet, inte mycket går att göra åt detta.
Stort mörkertal
Ingen vet hur många sådana brott som egentligen skett. 56 stycken har jag funnit i dagstidningarna. Det skrivs där att det handlar om psykiatriska patienter och att brotten begåtts efter att de fått psykiatrisk behandling. Inget sägs om att de begått liknande brott tidigare. En del fall har aldrig gått till domstol.
Socialstyrelsen och psykiatrerna vet att patienterna blir hjärnskadade av behandlingen. En del läkare och tom en Nobelpristagare har sagt eller skrivit detsamma, ändå fortsätter behandlingen. De antipsykotiska läkemedlen måste sättas ut och en omprövning av domarna göras.
Text: Jarl Flensmark, medicine kandidat, Helsingborg
Referenser
- H Gunduz, H Wu, M Ashtari, B Bogerts, et al. Basal ganglia volumes in first-episode schizophrenia and healthy comparison subjects. Biological Psychiatry May 15, 2002 Volume 51, Issue 10, Pages 801–808
- Lennart Heimer. A New Anatomical Framework for Neuropsychiatric Disorders and Drug Abuse. Am J Psychiatry 2003; 160:1726–1739,
especially 1732-1734 - SC Danzer. Postnatal and adult neurogenesis in the development of human disease. Neuroscientist 2008 Oct;14(5):446-458
- Lennart Heimer. Basal forebrain in the context of schizophrenia. Brain Res Rev 2000; 31:205–235, especially 217-219 5 Stevens JR. Schizophrenia: reproductive hormones and the brain. Am J Psychiatry 2002; 159:713–719
Till percy andersson 5 mars
Om patienten behandlas utan eget medgivande, så kan han inte ansvara för vad som hänt
Till sten bjorsell 5 mars
Jag har inte sett någon beräkning av grad av hjärnskador av medicineringen. Man kan nog inte göra en sådan.
@Ale, du har så rätt i det du skriver. Var själv på väg att kommentera på liknande sätt men tvekade eftersom många på Newsvoice är så fördömande mot allt som har med läkemedelsindustrin att göra. För den som inte upplevt det kan det vara svårt att förstå hur komplicerad en psykossjukdom med vanföreställningar ofta är, både för den drabbade och de anhöriga. Jag talar av egen erfarenhet som anhörig. Sunt förnuft och rationella resonemang fungerar sällan och utan medicinering blir det kaos.
Finns ännu ingen mirakelkur för att hantera detta tillstånd, åtminstone inte vad jag känner till. Att inte medicinera är ändå sannolikt ett sämre alternativ än de läkemedel som idag finns på marknaden
Problemet med psykisk sjukdom är att den ofta är olöslig. Detta tar ett helt arbetsliv med psykiskt sjuka människor att acceptera. Visst finns det undantag, men dem är få. Psykisk sjukdom innebär ett livslång mycket allvarlig socialt handikapp. Förstår man vad det innebär att ha dödsångest i ett psykostillstånd, förstår man att var och en står sig själv närmast. Vem skulle inte ta emot en pilla. Där i ligger problemet. Vad har vi för alternativ, egentligen? Spelar ingen roll hur mycket man är emot läkemedelsindustrin, men jag lovar, lovar att om ni själva skulle drabbas skulle ni gladligen ta mot medicin för att slippa akut ångest som är ett livsfarligt tillstånd att befinna sig i.
@percy andersson. Jag skulle säga att läkaren som skriver ut är skyldig i första hand, då utskrivningen också förenas med att berätta för patienten att han är sjuk och måste ta denna medicin helst livslång.Detta gör pat. ”spellbind”. Det finns gott om litteratur även skriven av erfarna psykiater hur vansinnig denna behandlingen är i längden. Har man en gång börjat är det svårt att sluta pga. av den kemiska förändringen som hjärnan har genomgått. Dessa mediciner dämpar endast de emotionella yttringar och patienterna själv känner att de blir inte upprört längre vilket de ser som en fördel och därmed accepterar en del alla biverkningar samt de skadeverkningar som kommer senare i form av viktuppgång, leverskada, hjärtinfarkt, stroke. Den egentliga behandling skulle vara att kartlägga vad som egentligen utlöste hela psykos, vilket oftast är ett skri av själen , och successivt lära patienten att hanterar emotioner på ett normalt sätt. I Finland har man gjort detta och integrerat hela familjen med resultatet att medicineringen gick ned från 80% till nästan noll utan återfall. Man får intrycket att svenska psykiater antingen inte vet något eller med avsikt medicinerar patienten enligt 3. rikets system. Alla hala och lytta skall dö.
Märkligt med alla dessa vansinnighets dåd, att det allt som oftast framförs i diskursen att vederbörande var narkoman eller blandmissbrukare men aldrig hur mycket neuroleptika eller sedetiva medel dem står på.
MainStreamMedia är allt för lydiga mot läkemedelsindustrin för att påtala den tydliga kopplingen mellan psykofarmaka grova våldsbrott och många andra typer av övergrepp. Vem är egentligen mest skyldig? Läkaren som skrivet ut, företaget som tillverkar, apoteket som distribuerar eller patienten som gör som han blir tillsagd? Väldokumenterade kunskaper om biverkningar finns tillgängliga för alla leden.
Antar att även våldsamma självmord kan inbegripas?
I USA är förskrivningen och ”tron” på psykofarma ännu större än i Sverige. Om detta fär fortsätta kommer ”skolskjutningar” sprida sig även till Sverige.
Annars såg jag ett nytt sätt att skriva ”flykting/immigrant” utan att skriva det: ”15 till 18-årig pojke” . Ett sätt för ej 100% rättrogna MSM-journalister att se ut att vara pk?
Med hur stor säkerhet kan hjärnskador fastställas efter hur lång tids medicinering?