Johan Thyberg: Vetenskapsrådet fortsätter svindla miljonbelopp på KI

Fallet Kenneth Chien – en uppdatering

7
2516
Vetenskapsrådet bra på pengaspratt - Montage: NewsVoice.se
Bild: Vetenskapsrådet är bra på pengasprätt (styrelsemedlemmar 2018) – Montage: NewsVoice.se

Johan Thyberg som tidigare var professor på Karolinska Institutet var en av de första externa personerna som varnade för Macchiarini-skandalen efter att de fyra visselblåsarna på KI kommit ut. Thyberg började granska Macchiarini redan 2014. I januari 2015 skickad Thyberg anmälningar till Läkemedelsverket och IVO som båda gjorde polisanmälningar vilka ledde till en förundersökning om bla grovt vållande till annans död. Uppdrag gransknings TV-inslag kom 2015.

Thyberg skriver i denna artikel om en annan KI-skandal där Vetenskapsrådet är spelare. Miljonbelopp har slösats bort i projekt som inte lett till resultat. NewsVoice har tidigare publicerat om denna historia och här kommer fortsättningen. Thyberg säger att Vetenskapsrådet måste granskas av JO eller Riksrevisionen.

Tidigare relaterade artiklar i NewsVoice:


KI:s förfelade satsningar inom regenerativ medicin

Text: Johan Thyberg, legitimerad läkare, pensionerad professor i cell- och molekylärbiologi vid KI

Johan Thyberg - Foto: Anna Mi Skoog
Johan Thyberg – Foto: Anna Mi Skoog

För ett drygt år sedan skrev jag om de senaste årens spektakulära och samtidigt ytterst tveksamma satsningar som Karolinska Institutet (KI) gjort inom området regenerativ medicin. Det hela började med rekryteringen av ”stjärnkirurgen” Paolo Macchiarini som skulle skapa nya luftstrupar med hjälp av plaströr på vilka vad som kallades stamceller, men mest var någonting annat hade såtts ut.

De patienter som transplanterades med denna ”dödsdömda” metod i Stockholm och på andra håll i världen fick lida helvetets alla kval och samtliga utom en har såvitt känt avlidit. Den ryske man som klarade sig gjorde detta tack vare att man lyckades ta bort det inopererade plaströret innan detta hade hunnit orsaka hans död.

Nästa ”topprekrytering” blev den av Harvarduniversitetet inte längre önskade cell- och molekylärbiologen Kenneth Chien som dock hade bekanta vid KI i form av två celebriteter i Nobelsfären och dessutom kunde locka med en presumtiv jättedonation från miljardärvänner i Hongkong.

Så istället för att lämna Harvard med svansen mellan benen kunde han installera sig i professorsstolen på KI med en årslön på två miljoner kronor och anslag som räknas i hundratals miljoner, inte minst från läkemedelsbolaget AstraZeneca med vilket han har stora gemensamma affärsintressen.

Och för att göra saken än mer beklämmande så har svenska skattebetalare, bland annat via de statliga myndigheterna KI och Vetenskapsrådet (VR), fått vara med och ösa än fler miljoner över denna man som med en drygt tjugo personer stor grupp och en synnerligen välfylld skattkista på mer än fem år inte lyckats publicera nästan någonting alls i form av nya forskningsresultat. Eftersom detta fall ännu inte fått någon större uppmärksamhet tänkte jag att det kanske vore dags att påminna om och uppdatera vad som förevarit.

Kenneth Chien – bakgrund

Kenneth Chien är född i november 1951 och anställdes från den 1 januari 2013 som professor i kardiovaskulär forskning vid KI. Han blev alltså 62 år gammal det år han tillträdde sin tjänst. Det hela beskrevs i pressmeddelanden från KI och sedermera även i press och media som att KI gjort en toppvärvning från Harvarduniversitetet. Verkligheten var dock betydligt mindre glamorös att döma av vad en hög chef vid Harvard skrev till en svensk kollega. Där sägs i svensk översättning bland annat följande om Kenneth Chien:

”Han tvingades lämna Harvard på grund av ekonomisk misskötsel samt problem med uppförande och etik. Vi var mycket besvikna på hur hans tid här utvecklades eftersom vi hade hoppats att han skulle bli en utmärkt ledare för vårt institut för kärlbiologi”.

Vad som räddade Kenneth Chien i detta läge var att han sedan flera år hade en svensk postdoc från KI i sin grupp, Emil Hansson. Denne hade tidigare doktorerat hos professor Urban Lendahl vid KI och är son till en annan KI-professor, Göran Hansson, vid den aktuella tiden sekreterare i Nobelkommittén vid KI.

Denna post lämnade han 2015 för att istället bli ständig sekreterare i Kungliga Vetenskapsakademien och efterträddes då av Urban Lendahl på den tidigare Nobelsekreterarposten på KI. Göran Hansson och Kenneth Chien är för övrigt verksamma inom samma fält (hjärt-kärlsjukdomar) och kände varandra sedan tidigare. Göran Hansson assisterade också Chien och sin son med granskning av manuskript under den tid sonen arbetade i Chiens grupp vid Harvard (avtackad i acknowledgements).

Vad som hände under andra halvåret 2012 var sålunda att KI:s dåvarande rektor Harriet Wallberg (av Regeringen sparkad från posten som Universitetskansler 2016 på grund av sin roll i Macchiarini-skandalen) tillsammans med prorektor Jan Andersson vid Medicininstitutionen i Huddinge (MedH) och den ovan omnämnde Urban Lendahl vid Institutionen för Cell- och Molekylärbiologi (CMB) startade upp en rekrytering av Chien till KI, bland annat genom E-postkorrespondens och personliga möten. Vad man från KI:s sida därvid önskade sig var bland annat ett framtida samarbete mellan Chien och Macchiarini, båda verksamma inom området regenerativ medicin.

Detta ledde fram till att Harriet Wallberg den 5 november 2012 skrev till Kenneth Chien och erbjöd honom en professur i kardiovaskulär forskning vid KI med start den 1 januari 2013 (60% tjänst på MedH och 40% tjänst på CMB).

Startlönen var något utöver det vanliga för en svensk universitetsprofessor, 2 miljoner kronor per år. För att klara av detta åtagande lyckades Wallberg få hjälp av dåvarande sjukhusdirektören vid Karolinska Universitetssjukhuset, Birgir Jakobsson, som anställde Chien på 30% som föreståndare för Centrum för Kardiologi vid Hjärtkliniken (en enhet utan patientarbete som inte ens kardiologer verkar ha hört talas om) med en månadslön om 75.000 kronor (900.000 kronor per år).

I den nya organisationen på sjukhuset finns ingenting som heter Centrum för Kardiologi men Chien får idag, fem år senare, fortfarande 75.000 kronor per månad i lön enligt besked från Registrator (Bilaga 1).

I augusti 2015 skrev jag till sjukhuset för att få reda på vad som motiverade den furstliga lön man betalade Chien för 30% tjänst. Svaret från Fredrik Gadler, verksamhetschef på Hjärtkliniken var följande:

”Ersättningen är fortfarande 75.000 kronor per månad och finansieras av ett centralt anslag. Arbetsuppgifterna är inte definierade tidsmässigt och består av att leda en forskargrupp inom kardiogenetik”.

Vad detta betyder i klartext är att skattebetalarna i Stockholms Läns Landsting (SLL) betalar 75,000 kronor per månad (900,000 kronor per år) till Kenneth Chien för att göra ingenting förutom att leda sin forskargrupp på statliga KI. Och detta har nu alltså pågått i fem år och fortsätter att så göra (Bilaga 2).

Och Kenneth Chiens ingångslön från 2013, 2 miljoner kronor per år, har förvisso inte stått stilla. Enligt uppgift jag fick från KI i slutet av oktober 2017 var hans lön därifrån 110.500 kronor per månad. Till det kommer alltså 75.000 kronor per månad från Karolinska Universitetssjukhuset för att göra ingenting (en skenanställning).

Totalt blir hans officiella lön sålunda 185.500 kronor per månad eller 2.226.000 kronor per år. Till detta kommer väl tilltagna ersättningar för diverse bisysslor, mer än 300.000 kronor per år – och sannolikt mycket mer – enligt hans egen bisyssloredovisning.

Och det var förvisso inte bara Kenneth Chiens startlön som var något utöver det vanliga. Samma sak gäller de ekonomiska resurser som han fick för sitt arbete. På kort tid kunde han således tillförsäkra sig drygt 336 miljoner kronor i anslag (Bilaga 3). Mer än hälften av detta, 21 miljoner USD eller 175-190 miljoner kronor (beroende på valutakurs), kommer från AstraZeneca som genom ett avtal med KI finansierar en enhet benämnd Integrated Cardio Metabolic Centre eller ICMC på MedH.

På denna enhet fick även Chiens medarbetare, den ovan omnämnde Emil Hansson, en tjänst som assistant professor plus ett väl tilltaget driftsanslag från Astra Zeneca. För sakkunniggranskningen av honom användes professor Karl Laugwitz från München, en gammal samarbetspartner till Chien med gemensamma publikationer så sent som samma år som utvärderingen av Hansson gjordes (2013).

I detta sammanhang skall noteras att AstraZeneca har satsat åtminstone 3-4 miljarder kronor i Moderna Therapeutics, ett amerikanskt bolag som Kenneth Chien är medgrundare, delägare och rådgivare i. Han är också rådgivare åt AstraZeneca med ett avtal från 2013 enligt vilket han skall använda 20% av sin arbetstid för att utföra uppgifter för bolaget.

Vetenskapsrådet och Karolinska Institutet slösar pengar - Pressfoto: Ulf Sirborn
Karolinska Institutet i Solna – Pressfoto: Ulf Sirborn, Creative Commons (valid until Dec 9, 2021)

Hans totala, officiella arbetstid kom därigenom att bli 150%: (i) 100% för KI; (ii) 30% för Karolinska Universitetssjukhuset; och (iii) 20% för AstraZeneca. Därtill kom ett antal andra bisysslor, till exempel i form av engagemang i bolagen SWIB Holding AB, Smartwise Sweden AB och Procella Therapeutics AB som han bildat tillsammans med affärspartnern Christian Kinch (VD i Bactiguard – ett av åtminstone tre bolag för vilka Chien arbetar som rådgivare och i ersättning erhåller mer än 100,000 kronor per år från – noggrannare än så behöver inte inkomster från bisysslor redovisas på KI). Kontentan av denna korta genomgång är att Kenneth Chiens verksamhet på KI närmast kan liknas vid en väl finansierad affärsrörelse i första hand centrerad runt AstraZeneca och deras samarbete med Moderna Therapeutics.

Av vilken anledning var då KI så intresserat av att rekrytera en forskare som fallit i onåd vid Harvard University. Liksom i skandalen med Paolo Macchiarini, en annan rekrytering inom området regenerativ medicin, är det enkla svaret nog pengar. Det Kenneth Chien kunde locka med var en stor donation från Hongkong/Kina.

Redan ett par månader efter starten på anställningen vid KI reste han tillsammans med Urban Lendahl och ytterligare en person till Hongkong för att påbörja diskussioner om detta. Senare kom fler och större delegationsresor till Hongkong att göras bland annat under ledning av rektor Anders Hamsten (som senare avgick på grund av Macchiarini-skandalen). Det hela resulterade i januari 2015 i ett donationsavtal undertecknat av Hamsten och donatorn, Ming Wai Lau.

Donationen var på 50 miljoner USD (cirka 410 miljoner kronor enligt dagens valutakurs, mer då) och den största KI någonsin mottagit. För dessa medel skulle ett Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine byggas upp och drivas av KI i Hongkong.

Parallellt skulle ekonomiskt stöd även ges till existerande grupper vid KI inom detta ämnesområde. En officiell öppning av centret i Hongkong skedde den 7 oktober 2016 och en av talarna var chefsministern CY Leung, som bland annat framhävde den roll Kenneth Chien spelat i förverkligande av projektet:

”On behalf of the Hong Kong Government, I also thank wholeheartedly all those who have contributed, including Professor Ken Chien, to this remarkable project of international co-operation”.

Vem är då den store donatorn Ming Wai Lau?  För det första kan nämnas att han är son till fastighetsmagnaten Joseph Lau i Hongkong, tills nyligen huvudägare i Chinese Estates Holdings Ltd (ett bolag registrerat på Bermuda) och i den egenskapen en av världens hundra rikaste personer. Bland annat på grund av sjukdom överlät han enligt kinesisk press i mars 2017 sitt innehav i bolaget (75%) på sin nya fru och sin son Ming Wai Lau.

Fadern var tidigare både VD och styrelseordförande i bolaget. Efter att 2014 av en domstol i Macau ha dömts till drygt fem års fängelse för korruption och penningtvätt avgick han dock från dessa poster och efterträddes av sonen Ming Wai Lau. Denne hade tidigare varit direktör och vice styrelseordförande i bolaget och var knappast ovetande om korruptionen.

Vad det gäller Ming Wai Lau så kan också noteras att hans namn flitigt dyker upp i de så kallade Panama- och Paradis-läckorna som publicerats av ICIJ (International Consortium of Investigative Journalists). Detta visar sig i form av engagemang som aktieägare, förmånstagare, direktör och/eller styrelseordförande i ett sextiotal bolag registrerade på skatteparadisen Brittiska Jungfruöarna och Bermuda, i många av dem tillsammans med den korruptionsdömde fadern Joseph Lau.

Bolagen har fantasieggande namn som möjligen ger en antydan om att det är undandragande av skatt det handlar om, till exempel Jolly Fair Ltd, Happy Villa Ltd, Manifold Profits Ltd, Billion Mark Ltd, Pearl Kingdom Ltd, Jade Deluxe Ltd, Deluxe Power Ltd, Bingo Power Ltd, Gold Horse Ltd och så vidare (Bilaga 4). Noterbart är också att familjen Laus stora kassako Chinese Estates Holdings Ltd är registrerat på Bermuda.

Till saken hör vidare att Kenneth Chien enligt uppgift är god vän med Joseph Lau och att denne skall ha varit gäst när Chien för några år sedan gifte om sig. Värt att observera är också att en son till Hongkongs dåvarande chefsminister CY Leung arbetar hos Chien på KI. Leung hade en central roll i förhandlingarna om donationen av 50 miljoner USD till KI och besökte även Stockholm för ändamålet. Han har i E-postkorrespondens med KI:s dåvarande rektor Anders Hamsten också intygat att ”pappa Lau” varit med i diskussionerna om och godkänt donationen.

Sammantaget betyder detta att KI som statlig myndighet mottagit en stor donation från en brottsbelastad Hongkongfamilj och nyligen har öppnat en filial i Hongkong och diktaturens Kina (se artikeln ”Akademisk frihet?” av MarieLouise Samuelsson i Axess Magasin, december 2017).

Vetenskapsrådets utlysning av rådsprofessurer 2013

Regeringen gav i mars 2013 Vetenskapsrådet (VR) i uppdrag att utlysa medel för framstående forskare (U2013/1699/F). Av de tre grupper man identifierade var en vad som kallades ”de mest framstående forskarna” och avsåg personer som redan hade tjänst vid svenska universitet. Stödet skulle enligt regeringsbeslutet ges under 7-10 år för att möjliggöra långsiktig gränsöverskridande forskning. Detta kom att bli vad som kallades rådsprofessurer eller grants for distinguished professors och Kenneth Chien var en av de få som kom att tilldelas ett sådant anslag (5 miljoner kronor per år i 10 år – juli 2014 till december 2023 – totalt 50 miljoner kronor).

Den fråga man då initialt måste fråga sig är hur välbetänkt det är att av skattemedel utdela ett tioårsanslag till en person som det år anslaget börjar betalas ut fyller 63 år.

För att på ett effektivt sätt hushålla med skattemedel borde det vara en självklarhet att vid en utlysning av detta slag ta hänsyn till den finansiering de sökande redan har och det behov som verkligen finns för ytterligare anslag för att framgångsrikt kunna driva sin forskning.

På samma sätt borde man givetvis ta in uppgifter om vilka bisysslor de sökande har till exempel i form av företagskopplingar (grundare, delägare, rådgivare) för att bedöma i vilken mån den sökta forskningen utöver sitt rent vetenskapliga intresse även har påtagligt kommersiellt vinstintresse för den sökande, något vilket skattemedel inte är avsedda att stötta.

Vid en genomgång av Kenneth Chiens rådsprofessorsansökan från hösten 2013 kan man konstatera att där vare sig i blanketten som sådan eller i det som fyllts i finns några som helst uppgifter om erhållna anslag och inte heller den minsta information om den sökandes kommersiella engagemang. Det som inte minst borde ha uppmärksammats i detta senare avseende är Chiens roll som medgrundare, delägare och rådgivare i Moderna Therapeutics, ett bioteknik- och läkemedelsbolag vars affärsidé i viktiga delar överlappar med och utgår från hans forskning.

Vad som inte heller framgår av Kenneth Chiens ansökan och således inte heller tagits med i bedömningen av densamma är att han för femårsperioden 2013-2017 av KI hade erhållit 46 miljoner kronor i anslag. För samma period hade han vidare tilldelats 190 miljoner kronor från AstraZeneca (något mindre i dagens valutakurs), en stor investerare i Moderna Therapeutics.

Detta betyder alltså att Kenneth Chien redan vid den tidpunkt han sökte rådsprofessuren från Vetenskapsrådet hade säkrat anslag om 47 miljoner kronor per år för åtminstone fyra år framåt (fram till 66 års ålder).

Och mycket mer skulle snart komma, bland annat 50 miljoner kronor från Vetenskapsrådet i form av ett rådsprofessorsanslag (2014-2023) samt ytterligare 25 miljoner kronor från VR för samarbete med Kina (2014-2018). VR:s generositet mot denne Kenneth Chien tycks inte ha haft några gränser. Samma år bidrog Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, en av storägarna i AstraZeneca med 24,6 miljoner kronor till Chiens forskning för perioden 2014-2016.

Från det att utbetalningen av VR:s rådsprofessorsanslag till Kenneth Chien började 2014 hade han för de närmaste åren alltså en årsbudget av drygt 65 miljoner kronor, vilket sannolikt kan ses som ett svårslaget rekord för en enskild forskare i Sverige inom området biomedicin.

Man bör i detta sammanhang beakta att den utveckling som setts under senare år med mycket stora anslag till ett litet antal grupper saknar stöd i befintlig forskning. På samma sätt som de åtgärder som vidtas i den skattefinansierade sjukvården förväntas vara evidensbaserad borde självklart samma sak gälla fördelningen av skattemedel till forskning från myndigheter som Vetenskapsrådet, KI med flera.

För att bara ge ett exempel på den forskning som sedan länge finns på detta område skall jag bara citera den rapport som Jon R Lorsch, chef för National Institute of Medical Sciences i USA, publicerade för ett par år sedan (Molecular Biology of the Cell, 26, 1578-1582, 2015).

Det han frågade sig var hur man maximerar avkastningen från den investering skattebetalarna gör i grundläggande biomedicinsk forskning.

De statistiska resultat som presenteras i studien visade att med ökande anslag till en forskargruppsledare ökade antalet genererade artiklar från gruppen och den genomsnittliga impaktfaktorn (citeringsfrekvens) för de tidskrifter i vilka de publicerades endast obetydligt.

Över en viss budgetgräns, 750.000 USD per år (6,2 miljoner kronor enligt dagens valutakurs) började produktiviteten istället att minska. Som en möjlig orsak till detta nämndes bland annat att ju större en grupp blir desto svårare blir det för dess chef att hålla kontakt med de ingående medlemmarna och leda arbetet. Liknande resultat har erhållits även i andra länder, däribland Kanada och Storbritannien.

Den årsbudget för en enskild forskargruppsledare som här nämndes som riktmärke för att erhålla ett optimalt utbyte i publicerade resultat är alltså cirka en tiondel av den årsbudget Kenneth Chien förfogade över efter det att hans anslag från Vetenskapsrådet började betalas ut. Den budget han hade dessförinnan var extremt hög också den, cirka 7,5 gånger högre än den ”optimala” budget som räknats fram i den ovan nämnda rapporten från USA.

Kenneth Chien exemplifierar på ett högst påtagligt sätt observationen att produktiviteten i en forskargrupp börjar avta när budgeten stiger över en viss gräns. På de fem år som gått har sålunda Kenneth Chien och hans idag drygt 20 personer stora grupp vid KI endast presterat ett fåtal vetenskapliga originalartiklar enligt publikationsdatabasen PubMed, i grund och botten nästan ingenting.

Hur gick det till när Vetenskapsrådet gav Kenneth Chien 50 miljoner kronor?

Inom ämnesområdet medicin och hälsa (MH) var det 2013 124 personer som sökte anslag inom rådsprofessorsprogrammet. Enligt ett E-postmeddelande jag fått från Jan-Ingvar Jönsson, huvudsekreterare inom ämnesrådet MH, hanterades ansökningarna på följande sätt:

”Beredningen skedde i två steg där en beredningsgrupp bestående av ämnesrådet för medicin och hälsas ledamöter samt externa forskare gjorde en första bedömning av sökandes meriter och kompetenser. Därefter gjordes den fortsatta bedömningen av både meriter och den framtida forskningsplanen av det Danska Forskningsrådet (DFF) som i sin tur engagerade internationella bedömare”.

I den första delen av denna process klassades den sökande och hans eller hennes ansökan efter en sjugradig skala och 15 stycken sökande valdes ut för vidare bedömning av DFF och deras internationella experter. DFF gjorde sedan en kort sammanfattande bedömning av de sökande som skickades till Vetenskapsrådet. Detta utlåtande är i Kenneth Chiens fall (Bilaga 5) allmänt hållet och skiljer sig i sin karaktär och sina superlativer inte mycket från utlåtanden från sökande som i slutändan inte erhöll något anslag. VR har enligt besked däremot inte erhållit de sakkunnigutlåtanden som DFF inhämtat och säger sig inte heller veta vilka de sakkunniga var.

Av de 15 sökande vars ansökningar DFF fått för bedömning valde man ut 8 som potentiella mottagare av anslag. På basen av det samlade material man förfogade över beslutade VR:s generaldirektör sedan att i 2013 års utlysning tilldela 4 av 124 sökande (3,2%) en rådsprofessur med ett anslag om 5 miljoner kronor per år i tio år, totalt 50 miljoner kr. En av dessa var alltså Kenneth Chien.

Jag skrev i början av 2017 till Vetenskapsrådet och bad att få dokumentation över tillsättningen av rådsprofessurer 2013/2014. Det jag då erhöll var protokoll över de värden som enligt en sju- eller tregradig skala getts Kenneth Chiens ansökningar om projektbidrag (vilket han fick samtidigt som rådsprofessorsanslaget men tackade nej till när han ombads välja) och bidrag för svensk-kinesiskt samarbete (vilket han som ovan nämnts fick parallellt med rådsprofessuren). Därutöver fick jag också det korta sammanfattande omdöme som DFF lämnat till VR (Bilaga 5).

Då detta korta omdöme som nämnts var tämligen allmänt hållet skrev jag då tillbaks till Vetenskapsrådet och bad att få kopia av de utlåtanden som de internationella experter som DFF använt sig av hade lämnat samt namnet på dessa. Det svar jag då erhöll var att VR inte hade tillgång till dessa sakkunnigutlåtanden och inte heller visste vilka de sakkunniga var (Bilaga 6).

Vetenskapsrådet som svensk statlig myndighet hade alltså delat ut ett antal forskningsanslag om 50 miljoner kronor. Man hade i detta sammanhang använt sig av Det Danska Forskningsrådet för att bedöma ansökningarna men hade inte tillgång vare sig till de sakkunnigutlåtanden man där hade inhämtat eller namnen på de sakkunniga. 

Enligt min mening visar detta att Vetenskapsrådet inte har en godtagbar dokumentation rörande utdelningen av dessa mycket exceptionella och höga anslag. Liknande farhågor uttrycktes redan den 5 december 2013 inom VR då ämnesrådet för medicin och hälsa i sitt sammanträde bland annat avhandlade ”hantering av ansökningar om bidrag till framstående yngre forskare respektive rådsprofessorsprogrammet” (punkt 9 i protokollet).

Professor Elias Eriksson från Göteborg fogade en anteckning till protokollet där han menade att beredningen av ansökningarna gällande framstående yngre forskare och rådsprofessorer inte uppfyllde de krav på professionalitet och rättssäkerhet som man kan ställa (Bilaga 7).

Som antytts ovan finns det även andra anledningar att starkt kritisera att VR tilldelat Kenneth Chien ett rådsprofessorsanslag för tiden 2014-2023. Några av dessa sammanfattas nedan.

Chien fyllde några månader efter det att anslaget började betalas ut 63 år och kommer vid senaste dispositionsdatum (2024-12-31) att vara 73 år gammal. Ekonomisk och vetenskaplig rapportering skall enligt kontraktet inte lämnas förrän 2025-03-31, elva år efter det att anslaget började betalas ut. Han är då 74 år gammal.

Chien hade när han ansökte om rådsprofessorsanslaget redan för femårsperioden 2013-2017 försäkrat sig om bidrag till en storlek till drygt 47 miljoner kronor per år, en mycket hög siffra när det gäller forskargruppsledare inom biomedicin.

En stor del av denna summa, 38 miljoner kronor, kom från AstraZeneca, ett multinationellt läkemedelsföretag som Chien arbetar för (20% arbetstid) och tillsammans med vilket han har mycket stora kommersiella intressen i det amerikanska bioteknik- och läkemedelsbolaget Moderna Therapeutics (Chien medgrundare, delägare och rådgivare).

Det ska i detta sammanhang observeras att det projekt för vilket Chien erhållit rådsprofessorsanslaget är väl inkorporerat i Modernas och AstraZenecas gemensamma arbete för att hitta molekylärbiologiskt baserade metoder för att regenerera blodkärl och hjärtmuskelceller hos patienter med hjärtsvikt och patienter drabbade av hjärtinfarkt eller andra hjärt-kärlsjukdomar.

Redan samma år som VR-anslaget började delas ut fick Chien ytterligare påspädning i sin kassakista via ett treårsanslag om 24,6 miljoner kronor (2014-2016) från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, storägare i AstraZeneca. Utöver de två anslagen från Vetenskapsrådet om sammanlagt 10 miljoner kronor år hade Chien sålunda vid denna tid och för de närmast åren en årsbudget om över 55 miljoner kronor.

Mot bakgrund av dessa siffror och den ovan citerade forskningen om ”optimal storlek” av årsbudget för en forskargruppsledare kan man lugnt påstå att VR:s anslag till Kenneth Chien för 5-10 år (sammanlagt 75 miljoner kronor) får ses som en överloppsgärning.

Det skrämmande i sammanhanget är att Vetenskapsrådet i ansökningarna för rådsprofessorsprogrammet inte ens brytt sig om att begära in uppgifter om den sökandes befintliga finansiering. Resultatet har blivit ett nästan exempellöst slöseri med skattemedel.

Det rådsprofessorsanslag om 50 miljoner kronor som gavs till Kenneth Chien borde självfallet ha getts till någon annan och mer behövande av de många högt kvalificerade aspiranterna.

Avslutningsvis vill jag bara säga att det sätt på vilket de statliga myndigheterna Karolinska Institutet och Vetenskapsrådet hanterat ”fallet Kenneth Chien” och de därmed kopplade satsningarna i Hongkong och Kina borde granskas i stort av JO, Riksrevisionen och/eller andra statliga kontrollorgan.

Text: Johan Thyberg, legitimerad läkare, pensionerad professor i cell- och molekylärbiologi vid KI


 

Bilaga 1


 

Bilaga 2

Korrespondens med Karolinska Universitetssjukhuset rörande Kenneth Chiens tjänst.

SV: Kenneth Chien
2017-12-19 – 12:57

Från: K Funk Registrator
Till: johthy@telia.com

Hej.

Temachefen för Tema Hjärta och kärl lämnar följande svar på din fråga:

Min fråga är nu följande: Vilka är Kenneth Chiens arbetsuppgifter på Karolinska Universitetssjukhuset idag och på vilket sätt kontrolleras hans arbetstid?

Kenneth Chien har inga arbetsuppgifter på Karolinska Universitetssjukhuset och hans arbetstid kontrolleras inte av oss. Vi är bundna till det anställningsavtal som föreligger, och har efter undersökning av arbetsrättsliga regler valt att avvakta i väntan på pensionsavgång 2018.

Med vänlig hälsning

Registratorsfunktionen
Sektionen för dokumenthantering
Karolinska Universitetssjukhuset
Telefon: 08-517 774 21

Från: johthy@telia.com <johthy@telia.com>
Skickat: den 17 december 2017 11:40:22
Till: K Funk Registrator
Kopia: Maria Forsman; Anna Starbrink; Melvin Samsom; Anna Starbrink; Elin Callerfelt; HSF Funk Registrator
Ämne: Kenneth Chien

2017-12-17

Registrator
Karolinska Universitetssjukhuset

Re: Kenneth Chien

Hej!

När Kenneth Chien från den 1 januari 2013 anställdes som professor på KI förordnades han samtidigt som föreståndare för Centrum för Kardiologi vid Hjärtkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset (se bifogat dokument Överenskommelse-KI-SLL).

Som jag förstått saken är detta senare förordnande närmast att betrakta som en skenanställning vars syfte är att från sjukhusets sida bidraga till Chiens årslön på två miljoner kronor ( sic!). Detta grundas i första hand på det svar jag fick i augusti 2015 när jag efterfrågade arbetsuppgifter, arbetstid och arvode för Kenneth Chien. Svaret framgår av nedanstående bilaga. Det enda som kan utläsas av detta svar är att Chiens uppgift på sjukhuset är att sköta sin forskargrupp på KI. Jag känner i vilket fall inte till att han har någon forskargrupp i kardiogenetik på sjukhuset.

När jag nu drygt två år senare på nytt efterfrågat uppgifter om Kenneth Chiens anställning på sjukhuset har svaret blivit att det inte längre finns något som heter Centrum för Kardiologi. Chien är dock fortfarande anställd på sjukhuset (liksom tidigare på 30% arbetstid förmodar jag) med vad som kallas “kombinationstjänst / ej läkare” med en månadslön om 75.000 kr eller 900.000 kr per år (se bilaga 171208-Chien-SLL).

Min fråga är nu följande: Vilka är Kenneth Chiens arbetsuppgifter på Karolinska Universitetssjukhuset idag och på vilket sätt kontrolleras hans arbetstid?

Detta är självklart frågor som skattebetalare i SLL gärna vill få svar på.

Tacksam för ett snabbt svar då dessa uppgifter behövs till en pågående JO-granskning

Hälsningar Johan Thyberg
E-post: johthy@telia.com

Bilaga
Ang. Kenneth Chien
2015-08-17 – 16:50

Från: #K Registrator
Till: johthy@telia.com

Hej,
Angående din fråga om arbetsuppgifter, arbetstid samt arvode för Kenneth
Chien har vi fått följande svar:

“Det enda skriftliga avtalet som finns är det som refereras till.
I övrigt kan jag tillägga:
Ersättningen är fortfarande 75 tkr per månad och finansieras av ett centralt anslag.
Arbetsuppgifterna är inte definierade tidsmässigt och består av att leda en
forskargrupp inom kardiogenetik.

Fredrik Gadler, vcf
Hjärtkliniken
Karolinska Sjukhuset
171 76 Solna
08-51775877


 

Bilaga 3

Forskningsanslag som Kenneth Chien erhöll under sina första år på KI.


 

Bilaga 4

Uppgifter om Ming Wai Lau publicerade av ICIJ  (Panama- och Paradis-läckorna).



 

Bilaga 5

Dnr: 541‐2013‐8351

Bidragsform: Bidrag inom rådsprofessorprogrammet
Sökande: Kenneth Chien, Karolinska Institutet
Projekttitel: En karta över humana hjärt‐progenitorer under utveckling, vid medfödd hjärtsjukdom, och för regenerativa behandlingar

Sammanfattande omdöme

The Danish Council for Independent Research | Medical sciences recommends Kenneth Chien as one of 8 potential recipients of a distinguished professorships offered by the Swedish “Vetenskapsrådet”. Kenneth Chien’s proposal, entitled “A Map for Human Heart Progenitors in Development, Congenital Heart Disease, and Regenerative Therapeutics” is an innovative and ambitious proposal to increase our knowledge of how human cardiogenesis is regulated. It includes continuation of a systematic work from murine experiments into human research with a special role for understanding of congenital heart disease. Kenneth Chien has continuously shown an impressive ability to be at the forefront of the challenging field of human heart progenitor cells identifying key paracrine and genetic pathways.


 

Bilaga 6

—-Ursprungligt meddelande—-
Från : registrator@vr.se
Datum : 2017-03-30 – 08:33 (CEST)
Till : johthy@telia.com
Ämne : SV: Ansökan Kenneth Chien rådsprofessorprogrammet (dnr 541-2013-8351)

Hej, Johan.

Jag bifogar här det enda tillgängliga sakkunnigutlåtandet: det sammanfattande omdömet från det danska forskningsrådet, vilket låg till grund för tillsättandet.

Med vänliga hälsningar,

Bengt Bengtsson
Arkivarie
Enheten för verksamhetsstöd
Vetenskapsrådet
Box 1035
101 38 Stockholm
08-546 441 00
Bengt.Bengtsson@vr.se

—-Ursprungligt meddelande—-
Från : 
Datum : 2017-03-30 – 16:20 (CEST)
Till : 
Ämne : SV: Ansökan Kenneth Chien rådsprofessorprogrammet (dnr 541-2013-8351)

Hej.

Vad gäller namnen på de externa sakkunniga som anlitats av DFF har vare sig begärts av eller kommit in till Vetenskapsrådet i den aktuella beredningsprocessen. Det innebär att dessa uppgifter inte finns hos Vetenskapsrådet. 

I övrigt återkommer Vetenskapsrådet med ett överklagbart beslut.

Vänliga hälsningar Annika Palm

Annika Palm Jurist
Vetenskapsrådet
101 38 Stockholm
Tfn 08-546 44 127
Mobilnr 070-848 55 72
www.vr.se


 

Bilaga 7

Protokoll från sammanträde med ämnesrådet för medicin och hälsa den 5 december 2013.

Punkt 9. Hantering av ansökningar om bidrag till framstående yngre forskare respektive rådsprofessorsprogrammet

  1. Beslut om rankinglista för framstående yngre forskare
  2. Process för rådsprofessurer

Under punkt 9b står i protokollet följande:

Föredragande: Jan-Ingvar Jönsson

Jan-Ingvar Jönsson redogjorde kort för bakgrunden och processen. Ett möte med den utökade panelen för att föreslå 15 kandidater av de sökande kommer att hållas den 13 januari. Det danska forskningsrådet kommer sedan att väga samman sin och de externa granskarnas bedömning till ett slutligt förslag. Förslag om att ett standardyttrande formuleras för att skicka vidare till de sökande lyftes. Koordinatorn utlovade att tillhandahålla de instruktioner för granskningsarbetet som skickats till Danmark.

Professor Elias Eriksson från Sahlgrenska akademin i Göteborg bad att få foga följande anteckning till protokollet:

Jag ställer mig i det uppkomna läget bakom det föreslagna beslutet till medelstilldelning. Det är dock angeläget att till protokollet foga påpekandet att handläggningen av detta ärende, genom omständigheter som ligger bortom ämnesrådets kontroll, inte har varit tillfredsställande. Liksom för de så kallade rådsprofessurerna gäller således att beredningen av fördelningen av dessa anslag tyvärr inte når upp till de krav på sakkunnig peer review som vi inom VR normalt ställer när det gäller beslut också avseende långt mindre anslag. Om dessa två program alls skall få en fortsättning är det därför nödvändigt att göra en översyn av beredningsprocessen, med målet att denna fortsättningsvis skall vara minst lika professionell och rättssäker som det mer reguljära peer review-arbetet inom VR. De olika ämnesråden bör på ett tidigt stadium involveras i detta arbete.

 

7 KOMMENTARER

  1. Min natur leder mig till en misstanke om att mäktiga krafter vill förhindra livsförlängande innovationer.
    Och uppnår det bla genom att underminera forskningen.

  2. Bästa sättet att underminera forskningen är kanske att vräka pengar över projekt som inte resulterar i någonting.

  3. @ Johan Thyberg, du är utan jämförelse dagens hjälte som jag ser det.

    Den korruption du blottlägger är inte enbart fantastisk i sig utan pekar också på hur illa ställt det är med jävsituationen inom offentlig sektor i allmänhet och i synnerhet inom forskningen.

    Alla inblandade borde ju givetvis polisanmälas och ansvar utkrävas, men så länge inte tjänstemanna ansvaret finns kvar som det gjorde innan 1975 så finns det nog ingen som på allvar tror att denna avancerade korruption går att stävja.

    Inte undra på att svensk sjukvård är i den författning som den faktiskt är, det något sjukt med sjukvården.

    Den infiltration som den dödliga läkemedelsindustrin har på svensk forskning och övriga sjukvård har ju beskrivits så många gånger av så många att man undrar hur detta kan få fortgå?

    Sverige är inte ett dugg bättre än andra bananrepubliker där man åtminstone inte förväntar sig nåt annat än korruption, såväl pekuniär som icke pekuniär.

    Tack för dagens i särklass mest intressanta nyhet.

  4. Jag tycker mera att det ser ut som en penningtvätt av 337 miljoner SEK via anslagspengar till KI. Om nu inte ekobrottsenheter vore i samma klubb borde de kanske göra en djupdyknig i detta.

  5. Tack för en faktaspäckad artikel. Det som pågår är skandalöst och placerar de inblandade tydligt bland grovt kriminella även om dom genom sitt nätverk förmår upprätthålla en snygg fasad.

  6. En oerhört välskriven och faktabemängd artikel . Thyberg gör det arbete som som tidningarnas journalister borde göra, men oftast underlåter. Heders åt Johan Thyberg.
    Det finns en gammal parallell till konstigheterna – men som kan få förnyad aktualitet . nu när gamla sekretessstämplade hemligheter från USA börjar sippra ut från avhoppare. I fallet med Aids blev Robert Gallos lab så komprometterat att hans försteman Mikulas Popovic nekades arbete överallt i USA. Han fick dock tillfälligt “vetenskaplig asyl” på Smittskyddet på Karolinska. Jag fick då tillfälle att göra följande öppenhjärtliga intervju med honom:
    http://www.2000tv.se/gammalt/aids/Popvic.htm

    Undersökningen av KI borde fördjupas; Det gäller bland annat Oshercentrum och nu senast hur KI försöker lägga beslag på den donation på 2 miljarder kronor som Bengt Sjöberg donerat för genombrott inom cancer.

    Ingemar Ljungqvist, almanova.eu

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here