Försvarshögskolan: Antalet radikala jihadister i Sverige har tiodubblats

NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. Stöd vårt arbete genom att donera, sponsra (tex granskningar, utlandsreportage) eller annonsera.
publicerad 28 juni 2018
- NewsVoice redaktion
Försvarshögskolan släpper 2018 rapport om jihadismen i Sverige - Kollage: NewsVoice
Försvarshögskolan släpper 2018 rapport om jihadismen i Sverige - Kollage: NewsVoice
Försvarshögskolan släpper 2018 rapport om jihadismen i Sverige – Kollage: NewsVoice

Idag släpps rapporten ”Mellan salafism och salafistisk jihadism – påverkan mot och utmaningar för det svenska samhället” som tagits fram av Försvarshögskolan på uppdrag av MSB. Den unika rapporten kartlägger den salafistiska jihadistmiljön i Sverige och dess påverkansmetoder. Så inleder Magnus Ranstorp och Filip Ahlin sin artikel när de presenterar rapporten på Försvarshögskolans hemsida. NewsVoice publicerar utdrag från rapporten och forskarnas presentation.

Sammanställning: NewsVoice

Rapportförfattarna skriver:

“Salafism är en bokstavstrogen tolkning inom sunni-islam och har en strikt syn på odelbar gud och total underkastelse för guds lagar. Salafister följer de tre första generationer av profetens följeslagare. Det finns ett spektrum av olika schatteringar mellan salafism och salafistisk-jihadism. Salafism har i vissa fall visat sig utgöra grogrund för våldsbejakande jihadism. Alla salafister är inte jihadister, men alla jihadister är salafister.

Salafism och den salafistiska jihadismen har utvecklats under en längre period i Sverige. Några uppmärksammade händelser från den svenska salafist-jihadistiska miljön är det omfattande resandet till jihadistiska grupper i Mellanöstern, samt terrorattentaten på Drottninggatan i Stockholm 2010 och 2017.”

Rapporten varnar på flera sätt för utvecklingen i Sverige:

“Även om salafismen inte är uttalat våldsbejakande kan den likväl vara problematisk utifrån det demokratiska samhällets normer och värderingar om respekt för alla människors lika värde samt utövande av individens demokratiska fri- och rättigheter. Exempelvis har vissa salafistiska predikanter uttryckt åsikter som tar sikte på att begränsa kvinnors fri- och rättigheter, är uttalat homofobiska eller antisemitiska, begränsar aktivt demokratiskt deltagande och motverkar kontakt med icke-muslimer.”

Rapportens sammanfattning:

“Det finns en lång historik av salafistisk-jihadism i Sverige. I denna rapport har vi försökt att belysa tidigare kända extremistmiljöer och senare tids utveckling inom detta område för att få en bättre förståelse för hur den salafistiska jihadismen växt fram, tagit sig uttryck och utövar påverkan i Sverige idag. Bland de mer iögonfallande händelserna har varit det omfattande resandet till jihadistiska grupper i ibland annat Afghanistan, Somalia, Irak och Syrien samt terrorattentaten på Drottninggatan i Stockholm 2010 och 2017. Men vid sidan av det som tidvis blivit synligt har mycket annat hänt i dessa miljöer.

Säkerhetspolisen har beskrivit att de våldsbejakande islamistiska miljöerna i Sverige har tiodubblats på mindre ett decennium. Denna ökning speglar de framväxande radikala grupperingar och miljöer som rapporten har försökt att åskådliggöra närmare, både övergripande och i detalj.

Inom ramarna för salafismens ideologiska grund och olika inriktningar finns ett spektrum mellan puritansk-, politisk- och våldsbejakande salafism. Eftersom alla dessa former delar samma grundläggande ideologiska ramverk går det inte att endast granska salafistisk jihadism utan det är nödvändigt att förstå andra former för salafism och beröringspunkterna med salafistisk jihadism. Forskningsgenomgången visar att salafismen delar samma grundvalar, men skiljer sig åt när det gäller tillämpningen av trosinriktningen (manhaj). I grund och botten finns det en antidemokratisk inställning eftersom att följa gud och guds lagar är det enda tillåtna.

Som utländska myndighetsrapporter understrykt så utgör även ideologin som sprids av salafister ofta en grogrund för att individer anammar salafistisk jihadism.Utländska myndighetsrapporter och forskning visar även att salafistisk verksamhet kan bidra till motsättande av demokratin, aktivt främjande av intolerans, diskriminering och hatbudskap mot andra grupper (framförallt mot judar och shiamuslimer) och främjande av isolationistiska tendenser inklusive enklavisering där icke-salafistiskt beteende motverkas.

Salafister har en mycket stor närvaro på social media och lyckas därigenom att vidga antalet rekryter och följare till salafismen. De talar ofta på hemspråk (som svenska) när andra icke-salafister predikar på arabiska som många ungdomar inte fullt behärskar. Denna studie har varit en första ansats till att förstå salafismens och salafist-jihadismens närvaro i Sverige. Det är viktigt att understryka att båda dessa inriktningar är en minoritet inom sunniislam. Alla salafister är inte jihadister, men alla jihadister är salafister.

Studien fokuserar således på en minoritet inom muslimska minoriteten och får inte tas som intäkt för att representera muslimer som grupp.Studien gör en forskningsinventering om salafism och salafistisk jihadism samt relationen mellan dessa två inriktningar. Den visar också på den omfattande kunskapen inom internationell forskning om salafism och behovet av fokus på forskning i Sverige om både salafism och salafistisk jihadism.

Denna studie har analyserat samspelet mellan extremistiska miljöer, salafistiska predikanter och nätverk, budskap och metoder. Starka sociala relationer finns mellan olika centrala salafistiska aktörer som har beröringspunkter i de salafist-jihadistiska miljöerna i Sverige. Samma predikanter uppträder enskilt eller tillsammans i samma moskéer, föreningar och vid vissa tillfällen på gemensamma föreläsningsturnéer. Parallellt visar studien att de salafist-jihadistiska miljöerna utvecklats och växt sig starka på flera platser i svenska städer.

Studien ger en unik översikt över hur dessa miljöer ser ut och har utvecklats över tid. Fram växer en komplex och detaljerad bild över hur centrala ledarskapsfigurer format bådede våldsbejakande miljöerna och de omgärdande salafistiska aktörerna. Intressant är att de kringresande salafistiska predikanterna som studien fokuserat på förefaller snarare vara samarbetsbenägna än rivaliserande. Istället verkar dessa predikanter dela upp sin da’wa (mission) i olika geografiska områden. Det finns dock som studien visar rivalitet inom de svenska salafistiska miljöerna.

Järva-salafisterna är ett exempel på hur dessa miljöer skiljer sig åt, då de är betydligt mindre konfrontativa gentemot det svenska samhället samt med hänvisning till religiösa texter tydligt predikar ett avståndstagande frånvåldshandlingar. Det är dock viktigt att understryka att även om Järva-salafisterna har en puristisk inriktning så finns en inbyggd konflikt mellan deras salafistiska tro och det demokratiska samhället. Studien ger en lägesbild över salafist-jihadistiska miljöer i Sverige och hur de omgärdas av vissa salafistiska predikanter.

Vidare fokuserar studien på budskap av salafistiska predikanter när det gäller innehåll, föreläsningar och närvaro på social media. Även om många predikanter ägnar mycket tid åt okontroversiella ämnen återkommer nedsättande budskap om bland annat kvinnor, homosexuella, judar, icke-troende och att inte integreras i det svenska samhället. Vidare undersöker studien metoder som används för påverkan från salafistiska miljöer i form av missions-verksamhet med internationella affilieringar. Därtill undersöks koranskolors eventuella roll i att påverka ungdomar. Även finansieringens roll studeras i förhållande till salafist-jihadistiska miljöer samt i relation till myndigheters förmåga att beivra sådan problematik.

Studien tar fasta på MSB:s uppdrag att studera och värdera olika former av informationspåverkan och dess inflytande på den demokratiska värdegrunden. Studien fokuserar således på hur salafistisk och salafist-jihadistisk påverkan upplevs på lokal nivå av företrädare för polis, socialtjänst och skola, personer inom civilsamhället samt granskande journalister. Totalt har ett 70-tal personer från olika platser i Sverige intervjuats. De ger ofta en samstämmig bild av att salafistisk och salafist-jihadistisk påverkan existerar och skapar olika påfrestingar på boende i vissa lokala områden. En iakttagelse är att den salafist-jihadistiska miljön blivit mer dold medan den bredare salafismen blivit mer öppen och vuxit sig allt starkare de senaste åren.

Främst riktas påverkan från båda dessa miljöer mot andra icke-salafistiska muslimer och minoriteter. Individuella mänskliga fri- och rättigheter samt jämställdhet kringskärs i vissa fall då påverkan tar sig uttryck i form av hederskultur, könssegregering, antisemitism, homofobi och påtryckningar att inte umgås med icke-salafister. Studien har därmed bidragit med ytterligare en pusselbit på hur informationspåverkan kan ta sig uttryck i specifika sammanhang.”

Sammanställning: NewsVoice

ArcanumSkolan 2024

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq