“Jag har ett problem som förföljer mig varje dag: jag tycker Donald Trump gör ett bra jobb. Vad är det för fel på mig? Säkert många men hur kan det komma sig att jag tycker mig se en linje i den amerikanske presidentens ledarskap, som väcker min sympati”. Så inleder Rune Barnéus, som är författare och tidigare bankman, sin kommentar om Trump från ett nytt perspektiv.

Text: Rune Barnéus | Artikeln har tidigare publicerats i Det Goda Samhället och återpubliceras med tillstånd från DGS

Hans personlighet väcker inte på samma sätt min sympati men han har ju inte blivit vald av folket för att väcka personlig sympati; inte heller för att hålla eleganta tal, som leder till Nobelpris. Inte heller har han blivit vald för att sätta traditionella allierades intressen och förväntningar före den amerikanske medborgarens intresse. Ändå väckte det en enorm uppståndelse när han presenterade sin devis: ”America first”. Vad menar människan, förstår han inte att hans första uppgift är att företräda sina allierade i Europa och annorstädes, som väntar på sedvanliga gåvor från en ny amerikansk president.

Denna förvirring förklaras också av att det är länge sedan politiska ledare i Väst satte sina länder först. Sedan decennier tillbaka söker politiska ledare i Väst erkännande från den liberala pressen snarare än från sina väljare, inte minst har av outgrundlig anledning europeiska socialdemokratiska partier lierat sig med dessa krafter. Den taktiken fungerade bra länge men inte längre eftersom den liberala pressen rört sig bort från folket och blivit alltmer provocerande i sin bristande känsla för hur människors vardag egentligen ser ut.


Visst är det så att Trump avviker från allt vad vi sett på denna scen i vår tid. Däremot har han långt kvar innan han överträffar Nero eller Caligula, om han ens överträffar Winston Churchill som inte var den trivsamme person som historien vill göra honom till.


Om man läser svenska och för del delen även utländska papperstidningar får man ett intryck av att Trump inte bara är en osympatisk person utan jämväl en misslyckad president, som inget får gjort. Så beskrevs också på sin tid Ronald Reagan i Sverige. Reagan har emellertid gått till historien som en USAs mest framgångsrika presidenter, men har förblivit idiotförklarad i Sverige.

Rune Barnéus flyttade till USA - Fotograf okänd (meddela otillåten användning till NewsVoice)
Rune Barnéus flyttade till USA – Fotograf okänd (meddela otillåten användning till NewsVoice)

Det är naturligtvis ännu inte dags att göra en bedömning av Trumps insatser men uppenbart är att han har ett högt tempo i sitt förändringsarbete. Hans skattereform kan inte underskattas i vad avser strategisk inverkan på USAs och därmed världens ekonomi.

Kärnvapenskramlet är i varje fall temporärt inställt på Koreahalvön. Kina har fått inse att USA inte kommer att acceptera att de stjäl amerikansk ”intellectual property” eller att de använder sin politiskt värderade valuta för att kringgå handelsavtal. Bara dessa exempel innebär en helomvändning av maktförhållandena i världen.

Ja, men handelskrig är väl inte bra? Nej, men den ordning som gällt sedan andra världskriget slut där förenklat uttryckt till exempel Europa har högre tullar mot USA än tvärtom kan inte fortgå. Detta är min sammanfattning av information från Financial Times. I svenska medier har jag inte kunnat finna en saklig redogörelse av detta handelskrig.

Nej, handelskrig är inte bra men varje ny president i USA hade fått ta över en situation med tunga handelsunderskott, en farlig situation för världen eftersom USD är den enda reservvalutan i världen. Alla nya presidenter har försökt att påverka sin omvärld i denna fråga men misslyckats.

Vägen till exportframgång går alltid via den amerikanska marknaden. Ingen har vågat rubba den förmånliga handelsposition som till exempel Europa fick med USA efter andra världskriget. Svaret har alltid varit att USA måste förbättra sin handelsbalans genom att bli mera konkurrenskraftigt. Det ligger mycket i det men sett från en USA-presidents utsiktspunkt är frågan mycket mera strategisk än så.

Om marknaden förlorade sin tro på USD som reservvaluta skulle USA:s maktposition i världen kraftigt försämras. Således plats för drakoniska åtgärder för att tvinga motparter till förhandlingsbordet. Utgångsläget är att det är Europa och Kina som kommer att känna stinget från ett handelskrig först. Är alla förlorare i ett handelskrig som det står att läsa i alla tidningar? Börsen är den bäste bedömaren av detta och den amerikanska börsen stiger.

En förklaring till förvirringen kring Trump kan vara att han är sin företrädares motsats. Obama var och är vältalig, elegant, kylig, europeisk. Nackdelen med Obama var att han mest ägnade sig åt att hålla eleganta tal, men fick föga gjort. Så till exempel vägrade Obama att sätta ner foten och stoppa Ryssland och Iran från att genom ett långdraget krig i Syrien och skapa ofattbara lidanden där. För detta kritiserades Obama även av Hillary Clinton, som såg vad som skulle hända. Resultatet blev att denna konflikt aldrig hanterats mera än av ett handlingsförlamat FN. Det var så vi fick den invandringsvåg som nu destabiliserar Europa, särskilt Tyskland och Sverige.

Alla som bott i USA vet att det landet alltid håller sig med en huvudfiende, en paranoid fixering. När jag bodde i USA på 1990-talet var det Kina som var fienden. Favoritfienden Sovjetunionen hade just upplösts och kunde inte längre tjäna detta syfte. Men nu är Ryssland tillbaka och förmodas influera allt som händer i landet. Demokraterna har skyllt Hillary Clintons valförlust på att Ryssland på något sätt intervenerat till förmån för Donald Trump. Detta ansågs vara den enda tänkbara förklaringen till att en så usel person som Trump kunde vinna valet. Om jag tror att Ryssland är oskyldigt? Det tror jag inte. Om jag tror att USA är oskyldigt till att motarbeta regimerna i Venezuela och Nicaragua? Det tror jag inte heller.

Hur hade det gått om Hillary vunnit? Förmodligen hade hon med smartare argumentering och diplomati gjort i stort sett vad Trump gjort. Hon drevs i valrörelsen vänsterut av Bernie Sanders. Säkert är att den liberala pressen skulle ha prisat henne även om hon fört en politik som påminner om den Trump för idag.

Text: Rune Barnéus

8 KOMMENTARER

  1. Jag hade inte läst eller hört förut, att Ryssland och Iran tänkte genomföra långtgående krig i Syrien med ofattbart lidande som följd och att det i själva verket är dessa två stater som är skuld till flyktingvågen in i Europa. Just det stycket i texten är delvis felskrivet och därmed otydligt.

  2. @Rune Barnéus
    Som tidigare bankman är det förståeligt att du känner gemenskap med finansiärers synpunkter på hur du uppfattar Trump:s ledarskap hittills. Alltså när börsen är hög behöver bankerna ej oroa sig för ett handelskrig, det är därför Trump:s förtjänst. Att han också lyckats sänka skatterna för de allra rikaste i landet är också en stor fördel för bankerna.

    De små fabrikörerna som röstade på Trump börjar nu dra öronen åt sig ty mot-tarifferna från länder de exporterat till gör stora hål i deras bottenlinje. Det hade ej tänkts igenom så väl när Trump “dubblade ner” med tariffer mot länder som importerar till USA. Han förutsåg ej mot-tariffer, att dessa länder ens skulle våga ställa upp sig mot USA med dylika. Här talar en senator med en liten båtfabrikör i Florida:
    https://www.youtube.com/watch?v=_HdiqWL3TMM&feature=youtu.be

    Ja, Trump har åstadkommit ett stort skift i USA:s politik och en del gott syns ha hänt tack vare det. Tyvärr har han också lyckats med att skapa fiender av traditionellt allierade nationer samt ett högst ovälkommet handelskrig som ej haft den effekt han lovat sitt folk. Amerika Först börjar smaka bittert när vissa handlingar Trump genomfört börjat leda till ett tillstånd av Amerika Sist istället.

    @per
    Din kommentar är notvärdig apropå:
    “Så till exempel vägrade Obama att sätta ner foten och stoppa Ryssland och Iran från att genom ett långdraget krig i Syrien och skapa ofattbara lidanden där.

    “Du har rätt i att meningen är felskriven, även grammatiskt, och obegriplig.

    Så var det faktiskt inte: Obama varken kunde (eller skulle velat) “vägra sätta ner foten.” Att tro och vänta sig att han skulle kunna ha gjort något i den vägen visar okunnighet om vad som verkligen försiggick i Syrien. Om man jämför exemplet med åklagaren som frågade den anklagade, “När slutade du klå din fru?” när det ej fanns bevis att han ens klått henne, så är exemplet om Obama:s “vägran” helt ute i etern.

    Varken Ryssland eller Iran inledde eller skapade inbördeskriget i Syrien. Det var kurder stötta av USA som ville se Assad störtad. När kurderna också fick ordentlig hjälp av ISIS växte inbördeskriget. Assad blev då erbjuden hjälp av Ryssland och Iran att bli av med bråkmakarna, en hjälp han tacksamt antog.

    När USA slutade stödja kurderna fick de mer hjälp av ISIS, också klandestint stöttat av västmakternas Deep State, m a o USA, Tyskland, Storbrittanien, Frankrike, hela NATO faktiskt.

    Ryssland och Iran ville (vill!) ej se Syrien falla till kurderna understödda av ISIS, och därmed västmakterna. Om Syrien faller till dem är Iran hotat härnäst. Därför stöder Iran också Syrien:s Assad för att skydda sitt land.

    Oljan är det stora priset här.

    Syriens problem är bara en naturligt utväxt av de sen länge pågående oroligheterna i Afghanistan, Irak, nu även Pakistan som låtsas vara allierad med västmakterna ty understöden från dem är inte att fnysa åt.

    När Trump deklarerade “inga mer understöd till Pakistan tills de bevisat att de ej samarbetar med Taliban..” har haft en kolossal effekt där. Och ej den Trump administrationen förutsåg.

    Om inte Pakistan får mera pengar från västmakterna vad tros resultatet bli? Just det, stöd till Taliban istället. Taliban och dess många olika stödjande faktioner, splintergrupper, är redan på plats –de bor där– när USA och andra makter stoppat sina understöd. Så varför inte backa dem istället? Pakistan låtsas fortfarande vara allierad med västmakterna. Tro det inte. De har aldrig varit annat en ett land som dragit nytta av vilken makt som helst som betalar högst och kommer ej att ändra den taktiken nu heller.

    Så frågan är inte varför “Obama vägrade sätta ner foten.. etc.” i Syrien. Vilken fot skulle han sätta ner tycker vi? Hjälpa kurderna att bli av med Assad som de vill störta eller backa Assad att göra sig av med samma kurder när deras backare inbegriper USA?

    Ja, det var frågan, eller hur, och är det än i dag.

  3. Nu var det ju INTE Ryssland och Iran som startade kriget i Syrien Rune! Det var Saudiarabien, Israel, Turkiet, USA och diverse Gulfstater som via avlönade jihadister invaderade Syrien och startade kriget med att bygga islamiska enklaver med sharialagar för att störta Assad. Ryssland kom med 2015 och då hade kriget pågått sedan 2011 och alltså helt oskyldiga till kriget! Försök inte med desinformation ala fulmedia här Rune, eller skaffa dig kunskap om vad som verkligen händer i Syrien. USA har numera tillsammans med Israel sett till att för egen vinning hålla kriget vid liv för att fortsätta med sitt mål att störta den folkvalde Assad, det står ju även i fulmedia. Det finns också en mängd andra felaktiga påståenden i ditt inlägg som jag inte orkar kommentera i värmen.

  4. Jag önskar att det ska komma fram bevis på vilka som styr presidenterna i USA och därmed resten av världen. Spelar ingen roll vilken president som blir “vald” det är hemska mäktiga människor som styr och som sår split mellan folken i världen.

  5. # Maj rehnberg
    Kolla Deborah Tavares och i morgon(torsd.) benfulfordtranslations . Allt finns men “allt” är fragmenterat över mängder av rapportställen, så man får lägga pussel.
    beforeitsnews och censurednews samlar mycket.

  6. Artikeln inleds med en reflektion som jag tror oxå gäller mig och många andra.
    Rune Barneus skriver:

    ”Jag har ett problem som förföljer mig varje dag: jag tycker Donald Trump gör ett bra jobb. Vad är det för fel på mig? Säkert många men hur kan det komma sig att jag tycker mig se en linje i den amerikanske presidentens ledarskap, som väcker min sympati”.

    Precis som när Reagan fick utstå mycket kritik för sin approach så visade historien senare att han nog får anses som den president vilken i modern tid påverkat både USA och övriga världen väldigt mycket. Man kan givetvis ha olika uppfattning om det han åstadkom men han förändrade mycket med sitt ledarskap.

    Jag förstår dock inte att vissa detaljer av historieskrivningen alltid skall penetreras i detalj av vissa vänstermänniskor med sitt utpräglade USA-hat.

    Sign Per hänger upp sig på grammatikaliska formuleringar men USA-hatet skymtar fram, vad har detta med utvärderingen av Trumps presidentskap att göra??

    Vem som stödjer vem eller vilka som medverkade till att starta kriget i Syrien tas av Barneus endast upp som ett exempel på skillnaderna mellan Obama och Trump, men detta dominerar kommentarerna här.

    Om vi nu ändå skall diskutera exemplet Syrien så tycker jag att Liz Bryman levererar en hyggligt träffsäker analys.

    Skillnaden mellan USA och Ryssland är att USA bränt fingrarna i en rad olika konflikter där man deltagit med egen trupp på marken, liksäckarna med fallna soldater som skickas hem påverkar den amerikanska opinionen mycket starkt och det vill ingen president med omvalsambitioner ha över sig i en valrörelse.

    Därför föredrar man sk proxykrig och allehanda stöd till olika gerillakrigare som man tror sig kunna kontrollera och styra, en strategi som undantagslöst alltid misslyckas precis som Liz B är inne på. Pakistan är ett utmärkt sådant exempel.

    Liz B har också helt rätt att det är kontrollen över oljan som utgör den viktigaste drivkraften för USA, något som Trump inte heller hymlat om.

    Ryssarna har inte samma bevekelsegrunder för sitt stöd till Assad, jag tror att de mer ser till den globala maktbalansen mellan USA och Ryssland där man inte vill ha ett alltför starkt USA alltför nära in på knutarna.

    Rysslands inblandning sker dock inte huvudsakligen via ombud i sk proxykrig utan ryssarna går helt öppet in själva, dock inte med så mycket trupp på marken av samma skäl som USA. Ryssarna lärde sig oxå läxan i Afghanistan.

    Donald Trump har ett betydande inhemskt problem som han dessutom måste hantera, i avsaknad av egen militär och politisk erfarenhet så blir han beroende av olika rådgivare. Med Deep State på halsen inom de civila och militära komplexen blir frågan vem han egentligen skall lita på och vilka han skall ta råd av. Ett problem som Putin nästan helt slipper.

    Jag delar oxå synpunkten att USA tar alltför stort intryck av Israel när man skall hantera den här typen av spörsmål i denna del av världen, Ivanka Trump och Jared Kushner måste precis som Steve Bannon verkade för tas bort från allt inflytande över Donald Trump. Den israeliska lobbyn har alltför stort inflytande på USA:s utrikespolitiska beslut och det måste få ett stopp då krigsrisken och krigens konsekvenser drabbar oss i Europa med massmigration.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here