Torbjörn Sassersson är grundare av NewsVoice som startade 2011. Torbjörn har arbetat inom media sedan 1995. Han har en fil kand (1992) inom miljövård från Stockholms Universitet. Stöd hans arbete genom en 
SPACE & HUMOR. Den populära teknik- och vetenskapstidningen Illustrerad Vetenskap har skrivit om svarta hål igen. Vid en sökning enbart på tidningens sajt med Google blir det idag 1000-tals träffar på begreppet “svarta hål”. Det är en gåta. Varför kan de inte sluta? Ingen har ändå sett ett svart hål och forskarna vet nästan ingenting om dem.
Senaste artikeln om svarta hål publicerades i september 2018 rubricerad: “Kina kastar sig in i jakten på svarta hål” och svartahålsskribenten på Illustrerad Vetenskap fick gå upp i brygga igen. Äntligen! Redaktionen skriver:
“Enligt projektledaren Lu Fangjun ska man också undersöka svarta hål – och allra helst svarta hål som smälter samman”.
Två svarta hål som blir till ett svart superhål, kan det bli bättre?
Ute i sociala medier cirkulerar rykten om om varför det skrivs så mycket om fenomenet i tidningen. De huvudsakliga teorierna är:
- Allmänheten är oerhört intresserad av att läsa om svarta hål.
- Illustrerad Vetenskap är oerhört intresserad av att publicera om svarta hål.
- Båda alternativen ovan samtidigt.
- Svarta hål är en kombination av något exotiskt, paradoxalt, spännande och tryggt eftersom de alltid ligger långt borta.
- Konspirationsteorin att man försöker få bort folkets uppmärksamhet från något viktigt genom att dra uppmärksamheten till något oviktigt som folk ändå inte kan påverka.
Vad tror du? Varför kan inte Illustrerad Vetenskap sluta skriva om svarta hål?
Text: Torbjörn Sassersson | Svarta hål – Image: Deselect, licens CC0 1.0, Pixabay.com