Varför blev Sverige ett av de mest extrema länderna i Väst?

DEN POLITISKA MITTEN HAR STÖRSTA SKULDEN

18
232
Jan-Olof Sandgren - Foto: KDomröstningen.se
Jan-Olof Sandgren – Foto: KDomröstningen.se

”…hur kan det komma sig att Sverige blivit ett land där ytterligheter frodas mer än någon annanstans i väst? Hur kan extrema rörelser som radikalfeminism, värdenihilism, salafism, genusteori och lika extrema utopier om mångkultur få sådant fäste och tränga så djupt in i våra offentliga institutioner?” Det frågar sig Jan-Olof Sandgren i en krönika på DGS. Många av NewsVoice läsare har säkert samma fråga.

Text: Jan-Olof Sandgren | Artikeln har tidigare publicerats i Det Goda Samhället

Ytterst få människor i Sverige är lockade att leva enligt kommunistisk, nazistisk eller islamistisk standard, och i den mån såna partier dyker upp brukar de få klent stöd i allmänna val.

Så hur kan det komma sig att Sverige blivit ett land där ytterligheter frodas mer än någon annanstans i väst? Hur kan extrema rörelser som radikalfeminism, värdenihilism, salafism, genusteori och lika extrema utopier om mångkultur få sådant fäste och tränga så djupt in i våra offentliga institutioner?

Egentligen borde det vara tvärtom. Sverige vill ju vara lagom! Som individer vill vi inte sticka ut åt något håll, utan känner oss tryggast i mitten. Kanske är det just det som är problemet.

Grunden till dagens mångkultur lades under 70- och 80-talet. En som var med på den tiden var professor Karl-Olov Arnstberg. I den här föreläsningen berättar han om hur det gick till, och vilka som låg bakom. Det som chockerade mig lite när jag hörde föredraget var att eldsjälarna bakom projektet – de som över huvudet på medborgarna modellerade om Sverige från välordnat folkhem till postmodern experimentverkstad – inte var särskilt extrema individer, utan ”lagom-politiker” från den politiska mittfåran.

Folkpartister som Bengt Westberg och Birgit Friggebo, centerpartister som Maud Olofsson, ljusblå moderater som Carl Bildt och Fredrik Reinfeldt, tillsammans med mainstreammedia som Dagens Nyheter lyckades med det som inga revolutionärer i historien varit i närheten av: att kasta det trygga, demokratiska, välmående Sverige över ända. Trots alla anklagelser som slungas mot vänster- respektive högerpopulism, ligger tyngsta ansvaret hos den politiska mitten.

Hur kan det komma sig? Folk röstar ju på mittenpartier för att de ogillar extremer. Jag tror en del av förklaringen ligger i att politiker som är osäkra på sin ideologi, som inte har någon ideologi (eller ens funderat över vad ordet betyder), av naturliga skäl dras mot mitten. Där löper man minst risk att bli avslöjad. Eftersom mittenpolitik i Sverige är särskilt populär får dessa politiker en betydande makt, som inte står i rimlig proportion till deras kunskaper, vilket föder arrogans.


Okunnighet i kombination med arrogans är två komponenter som krävs för att man, utan att tveka – och utan att ha en aning om vad det får för konsekvenser – ska våga utnämna det land man satts att förvalta till ”humanitär stormakt”.


Kontrasten blir slående när man plötsligt ställs inför verkliga situationer, där starka aggressiva ideologier klampar in på scenen och kräver utrymme. Efter terrordådet på Drottninggatan 2017 var de flesta reaktioner från officiellt håll ganska lågmälda. De handlade mest om att vi efter det som hänt måste ta hand om varandra och att ”hatet aldrig får vinna”. Det mest naturliga (och i linje med våra stormaktsambitioner) hade kanske varit att fördöma de krafter som låg bakom attentatet och utkräva hämnd.

Politiker på ytterkanten brukar vara mer ideologiska och, alldeles oavsett vad man tycker om deras ideologier, ofta mer uppriktiga. När Jonas Sjöstedt intervjuas i SVT:s partiledarutfrågning kan han inte neka till att hans parti faktiskt vill avskaffa kapitalismen. Jimmie Åkesson kan inte sticka under stol med att hans parti vill göra det svårare för fattiga barn att flytta till Sverige. En imam (i varje fall om han sätts under press) har svårt att förneka att islams långsiktiga mål är att erövra världen och avskaffa demokratin.

Politikens mittfält (inklusive S) påminner däremot om en krets ideologiska analfabeter. Så fort man rör sig utanför tydliga ekonomiska fakta, procent på arbetslöshet och sådana saker avslöjar man sig som de oskrivna blad man faktiskt är, och floskelmaskineriet tar över.

Därför var det många som höjde på ögonbrynen när ”De nya moderaterna” lanserades 2005. Plötsligt fanns ett brett ”arbetarparti” i mittfåran av svensk politik, med en självständig ideologisk plattform anpassad för 2000-talet. Istället för klasskamp och snöda egoistiska särintressen talade man om allas lika värde. Reinfeldt och hans nya moderater ville föra in mer universella värden i politiken.

Det låter ju bra, men universella värden kallas universella just för att de (likt surorna i Koranen) är så grundläggande att de knappast kan ifrågasättas. Så det ligger en totalitär tanke inbakad i konceptet. Istället för ett fritt utbyte av tankar och idéer, som förutsättningslöst tävlar med varandra, får vi en ”värdegrund”.


Problemet med värdegrunden är att ingen riktigt vet vad den innehåller (och på det viset liknar den mittpolitik i övrigt), samt att den saknar förankring i sinnevärlden. Med den som kompass blev det ganska svårt att tolka vad som faktiskt sker ute i samhället. Den verklighetskontakten förbehölls istället ett mycket litet parti på högerkanten.


Endast SD hade klarsyn

Många har förvånats över att ett så udda (och på den tiden extremt) parti som Sverigedemokraterna i slutändan kunde få så rätt. Sanningen är att de just på grund av sin extremism – och just på grund av att de var så illa tålda i politiska sammanhang – befanns tillräckligt långt borta från mitten, för att med ogrumlad blick kunna se vad som höll på att hända.

Den klarsynen har de etablerade partierna, fram till idag, aldrig kunnat förlåta dem.

Text: Jan-Olof Sandgren, Det Goda Samhället


  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd. Pengarna går till undersökande och oberoende journalistik.

18 KOMMENTARER

  1. Om man upprepar en lögn tillräckligt mycket, ofta och spritt tas den för en ”sanning”.
    Här har vi en ”sanning” gömd i öppen dager, nämligen tankegrodan ”Höger resp. Vänster” i politiken. Det är en ren uppdiktning för att skapa en evig konflikt. Dessa två är destruktiva känslolägen (emotioner) där Höger visar öppen och Vänster dold förstörelse. Två sidor av samma mynt. Emotion är helt enkelt mentala frekvenser där Höger är en något högre frekvens än Vänster. Detta ”mem” är så ingraverat av ”eliten” i fårhjorden, som vägrar att se sanningen, och därmed perpetuerar den eviga planerade destruktionen av kulturer till banksters fromma.
    Som terapeut ser man dessa tillstånd om man kan tekniken att göra personer bättre till mods.
    Henry Makow beskriver bakgrunden till varför detta eviga upprepande av den lögnen är så lönsam:
    https://www.henrymakow.com/geneva_versus_peace.html
    Och Tony Robins berättar på ett kul sätt hur man kan hantera detta. Grunden till all rädsla är att en en gång upplevd fysisk smärta skall upprepas. Det får inte hända igen är grunden till nästan all mental urspårning.
    Detta används emot folket, som går på lögnen och sedan gör sitt bästa att förslava sig själv.

  2. Bra artikel, men den missar det centralt avgörande, en lömskt realpolitisk maskerad i dagens slutkamp om makten över planeten och dess befolkning.
    De namngivna ”mittenpolitikerna” var utan minsta tvekan agenter för the New World Order, och har efter fullgjort värv rikligen belönats med amerikanska dollars för sitt landsförräderi. ”Det nya arbetarpartiet” Moderaterna var ett omvänt plagiat på Tony Blairs ”nya Labour” och drev samma politik, dikterad från ”the deep state” i väster , vars mest namnkunniga företrädare är bankirer ur Rothschild- och Rockefeller-klanerna.
    Det är hög tid att det aningslöst hjärntvättade svenska folket vaknar ur sin politiska hypnos och börjar kräva tillbaka sin rätt till sanning och rättvisa, till yttrandefrihet och demokrati, och till styrande politiker som ser till hela folkets bästa, och inte till egen makt och rikedom på landets och folkets bekostnad.

  3. Ganska enkelt svar !
    Därför att vi är ett pilotprojekt för globalisterna och deras agenda med New World Order. Det finns en anledning till att både Sverige och Schweiz hölls utanför WW2. Följ linjerna tillbaka till vem som äger/ägt banksystemet/n (Se Schweiz och Bank of International Settlements, BIS som äger, kontrollerar och styr i princip alla centralbanker) som nu bara är papperspengar baserat på VÅRA skulder. Det finns en förklaring och den som söker han finner. Se hur federal Reserve bildades 1913 och vad som samtidigt pågick. Se sedan vem som finansierade den ryska revolutionen och vilka de verkligen var. Både finansiärerna och bolsjevikerna (Lenin, trotskij, Stalin, bolsjkevikrörelsen etc). Följ vad Council of Foreign Relations (CFR) i USA verkligen är ! Vem som bildade dem och vad är deras verkliga mål? Se sedan vad som verkligen skedde i Weimarrepubliken och vem som sedan finansierade ALLA sidor i WW2.
    Se sedan vem/vilka som startade Bilderberggruppen 1953 ? Se sedan vem Greve Kalergi är och vad hela Kalergiplanen mynnat ut i? Följ också Romklubben när och av vem den bildades. För vår egen del när guldfoten togs ur svenska kronan och vad hände 1971 i USA av Nixon då det var temporär valutakris sedan vem bildade trilaterala kommisionen och vad gör den?. Det har dock pågått mycket längre och tro inte att de aktiviteter ”eliten” styrt är tillfälligheter. Det finns en anledning till alla dessa ”secret societies” och vad/vem de egentligen tillber och vad de strävar efter. Framförallt frimurarna som driver deras agenda närmast medborgaren MEN dom måste upp till grad 32 innan de vet vem de tillber. Det var en begränsad kort förklaring och jag tror vi kommer se stora förändringar ganska snart i hela vårt samhälle. Frågan är om vi är redo för det ?

    • Skönt att se att jag inte är helt ensam i den sovande massan. Sen tror jag inte de bryr sig om vi är redo eller ej.

  4. Bra skrivet LaSueede! Du har lämnat många källor, vilket är riktigt bra. De flesta som har en bestämd politisk uppfattning har inte koll på källorna eller historien.

    De har helt enkelt inte tid att researcha. De har fullt upp med sin familjs olika uppgifter och sin egen s.k. karriär. Därav deras bristande historiska kunskaper om deras egna politiska historia.

    Detta vet de falska politikerna, och de har lärt sig att utnyttja det friskt. De vet att om de blir anklagade för något så är det bara att ”vänta ut stormen”, vilket i Sverige innebär en eller två veckor. Sen är det bara att badraga vidare (det svenska folket).

    Knepet är att bara säga att ”det är inte sant”. Ingen orkar/kan granska om det verkligen skulle vara falskt.

    Efter ett par dagar är det en ”gammal nyhet” som ingen MSM-media tar in.

    Detta knep lär sig ”karriärristerna” väldigt snabbt. Och knepet fungerar verkligen bra. Tyvärr.

  5. Vi kan återigen ta en titt in i den orwellska floskelverkstan än en gång och se att ytterligare två nyord håller på att graveras in i folksjälen. De två nya orden är Neo- liberal och -konservativ. Ren BS det också.
    Liberal i gammal mening betyder tillåtande inom överenskomna gränser och konservativ betyder bevarande.
    Sätt så neo- framför de två gamla definitionerna och se sedan rent empiriskt var vi landar.
    Neo-liberal blir då totalt oetiskt gränslöst, således lika med ovan sagda lömska fientlighet. Öppna gränser med fria våldtäkter mm. Var ligger liberalism i det?
    Neo-konservativt blir då om man ser till Bush/Clinton/Obama-eran ren fascism. Ex.: att finansiera alCaeda som skjuter sönder Buddhastatyer. Sänka byggnader och sedan bomba sönder hela länder. Var ligger bevarande i detta?
    ytterligare ett nyord är på ingång; social ohälsa = masskjutningar.

  6. Det går mycket längre tillbaka än så. Efter att besökt SwebTVs konferens den 19 maj detta år, passade jag på att köpa Jan Sjunnessons bok ”Sverige 2020. Från extremt experiment till normal nation”. Boken är av och till lite spetig samt till vissa delar osammanhängande (emellanåt oklart vad Jan egentligen vill ha sagt) men det jag vill ta fastat på är i slutet av boken; nämligen civilsamhällets roll i Sverige. I andra länder jag bott och besökt, är dess roll så självklar del av samhällsapparaten att det knappt går att diskutera dess roll, utan att omgivningen lyfter på ögonbrynen undrar vad man egentligen är ute efter. För man samtalet i Sverige; hur medborgare skall skydda sig mot staten, förstår ingen vad man menar. Frågan är så absurd här, att diskusen dör i sin linda. Vi ser ett embryo i ”Missing People” som mycket riktigt bemöttes mycket njuggt ifrån myndigheternas håll, tills dem visade sig vida överlägsen allt vad myndighetssamhället förmådde lösa. Svenska folket klarar inte att bemästra att av mänsklighets grundläggande kännetecken, nämligen förmågan att organisera sig på egen hand, utan det måste till en myndighet som anvisar dem. Det är en i grunden ormprogrammering av människan vi bevittnat. Jan tar upp olika aspekter genom hela den svenska historien, hur detta hur detta har gjort. Så inte undra på att Sverige var och är det lättaste landet att omprogrammera.

    Mina reflektioner:
    Två saker:

    1.) Klarar man inte ens av att försvara sig själv, klarar man inte heller av att försvara något annat.
    2.) Det jag inte är beredd att dö för, vill jag heller inte ha.

    • Hela den här programmeringen har skapat en befolkning av förvuxna barn utan någon tro på sig själva. En samling individualister som väntar på att någon annan ska göra något åt saken så att de själva slipper.

      • ett bra exempel på mitt ovan tidigare inlägg om emotioner. Museer är en funktion av konservatism (bevarande) som här attackeras av den lömskt fientliga emotionen ”vänster”.
        Hade här den fullt utvecklade öppet hatiska ”högern” huserat så hade här inget funnits kvar mer än en grushög.

  7. Landet lagom har alltid haft ett mindervärdeskomplex och om man säger ja till allting för att man vill komma med på den stora spelplanen…..
    Stor i orden men liten på jorden.

  8. Tack Ale och Sture B, Åke i Sörmland för den beskrivningen, träffar exakt det jag som europeisk invandrare sedan 70 talet alltid har undrat och försök diskutera med svenskarna. De förstod inte vad jag menar med att staten är vi medborgare. Tack även Jan -Olof för det klargörande av lagomlandet.

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här