How to talk to climate change deniers

NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. Stöd vårt arbete genom att donera, sponsra (tex granskningar, utlandsreportage) eller annonsera.
publicerad 15 december 2018
- NewsVoice redaktion
Katharine Hayhoe - Foto: TED Women, 2018

 

TED.com: ”How do you talk to someone who doesn’t believe in climate change? Not by rehashing the same data and facts we’ve been discussing for years, says climate scientist Katharine Hayhoe. In this inspiring, pragmatic talk, Hayhoe shows how the key to having a real discussion is to connect over shared values like family, community and religion — and to prompt people to realize that they already care about a changing climate.”

This talk was presented at an official TED conference, and was featured by our editors on the home page.

Donera till NewsVoice

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq

  • För den som är intresserad av att ta till sig VETENSKAPLIGT belagda FAKTA runt det idag blodtryckshöjande tillika infarktframkallande ämnet ”Klimat” rekommenderas Sture Åströms informationsrika och verklighetsförankrade sajt http://www.klimatsans.com/

    God Jul på er Allihop ☺
    //sigge

  • Det är viktigt att lägga märke till orden. De grundläggande filosofiska greppen, som används för att driva en agenda och vinna anhängare är iden om att: förändrar vi språket (lägger till nya ord som på sin höjd beskriver en högre form av nonsens) vinner vi tolkningsföreträdet kring dem. Klimatförändring är två ord i ett. Klimat och förändring. Klimat är en konstruktion, som inte finns i egentlig mening. På samma sätt som t ex 80-talet inte hade mer eller mindre gemensamt med 79, eller 91, utan detta är en godtycklig indelning: en konstruktion som laddas med värden, någon bestämt på förhand och som anses vara speciella för just för 80-talet.

    Dekonstruerar man klimat får man väder, fast under en längre tidsperiod. Tidsindelningen är godtycklig. Alla vet att vädret aldrig i sig likt från en dag till en annan. Alltid är det någon parameter som diffar: Vindriktning. Någon grads skillnad. någon procent högre eller lägre lufttryck, där av svårigheten att förutsäga väder i framtiden. Lägger man ihop väder (många, många dagar och nätter) kan man på samma sätt som 80-talet ansågs unikt, även hävda att under en viss tidsrymd genom den geologiska tiden var klimatet var annorlunda – det är hur tidsindelningen är uppstyckad, som fäller avgörandet. Detta får till följd att klimatet alltid är satt under förändring, i och med att väder aldrig är sig lik. Begreppet klimatförändring är således ett nonsensord, som beskriver en sann trivialitet. Jämför med människans åldersförändring. Men tolkningsföreträdet vinner man i och med att man själv skapat ordet och därför har definitionsupphovsrätten till samma ord. Tolkningsföreträdet bestämmer ordets betydelse: i detta fall en illavarslande bestående förändring av klimatet, orsakad av människan som hotar inte bara världen utan även hotar att utplåna allt liv på jorden.

    Här gäller det att effektivt kringgå förnuftet. Problemet med ordet klimatförändring, hur vi än väljer att definiera det, så är det väder under en mycket, mycket lång tidsperiod. Så lång tidsperiod att ett mänskligt psyke inte kan greppa tidsvidden. Huruvida vi just nu befinner oss i en klimatförändring, vet vi kanske om tusen åter tusen år. Om det är svårt att förutsäga morgondagens väder, blir det med ett klimat sju resor svårare att förutsäga.

    Intar man en sund skepticism, uppfinns och används ordet klimatförnekare om dig. Också ett nonsensord, då knappast någon kan förneka att vi har ett klimat, som vi tidigare dessutom redan känner till alltid är satt under förändring. Jämför ordet mänsklig ålderförnekare. Vem kan förneka att en människa går genom en åldersförändring?

  • När man argumenterar för global warming är det viktigt att man inte blandar in fakta. Fakta riskerar att ge klimatskeptikerna ännu mer stöd till deras irrläror. Då är det bättre att som vid häxprocesserna på 1600-talet bygga det på känslor och barnvittnen- Det fungerade ypperligt då och bevisligen även idag, se bara på Greta Thunberg vår tids Lisbeth Carlsdotter.

  • Lämna ett svar