Flexicurity är en dålig idé – Mobication bättre anser forskare

6
44
Flexicurity - Foto: Rawpixel.com. Licens: public domain, Pexels.com
Flexicurity – Foto: Rawpixel.com. Licens: public domain, Pexels.com

Svensk arbetsrätt ger högre sysselsättning och innovation, bättre jämställdhet och lägre arbetslöshetskostnader än flexicurity, som är en välfärdsmodell med en påstått “proaktiv” arbetsmarknadspolitik. Det ska vara enkelt att anställa och säga upp, vilket ska öka flexibiliteten för arbetsgivare, samtidigt som det är tänkt att arbetssökande och arbetslösa ska få höga ersättningar.

Flexicurity är en dålig idé – Mobication bättre anser forskare

Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare

Centerpartiet och Liberalerna pekar ut det svenska anställningsskyddet som ett av de stora hindren för utveckling av sysselsättning och för att företag ska kunna behålla kompetent arbetskraft. Partierna vill därför se en förändrad arbetsmarknad och satsa på flexicurity.

C och L vill därför slopa turordningsreglerna och istället gå efter kompetens. En flexibel arbetsrätt enligt den danska modellen ställs därför som ett villkor för stöd för en eventuell regeringsbildning. Innan en sådan reformering av arbetsrätten kan diskuteras bör politiker noga titta på hur arbetsmarknaden ser ut i Sverige och Danmark.

Förändringar som är så avgörande för landets framtid kan inte styras av blinda ideologiska ställningstaganden utan att baseras på en faktabaserad jämförelse av förhållanden i Danmark och Sverige.

1. Flexicurity missgynnar alla och ger lägre innovation i näringslivet

I OECD:s databas kan vi hitta data angående sysselsättningsgraden efter utbildning i olika länder bland populationen i åldersintervallet 25-64. Jämför vi Danmark och Sverige kan vi konstatera att Sverige har upp till 5 procentenheter högre sysselsättningsgrad bland individer med förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning. Bättre utnyttjande i Sverige av gymnasial och eftergymnasial kompetens ger dessutom högre innovationskapacitet i svenskt näringsliv jämfört med Danmark. Word Economic Forum klassar Sverige på tredje plats i världen när det gäller globalt innovationsindex, medan Danmark hamnar på 8:e plats.  Flexicurity missgynnar således alla oavsett utbildningsnivå och ger lägre innovationsgrad i näringslivet.

Sysselsättningsgrad efter utbildningsnivå 25-64 år ( 2017) Sverige Danmark
Förgymnasial utbildning 66,83 62,08
Gymnasieutbildade 86,2 81,01
Högskoleutbildade 89,49 85,85
Globalt innovationsindex (Rankning) 3 8

Källa: OECD

2. Flexicurity missgynnar jämställdhet och ger lägre sysselsättning generellt

Data från Eurostat visar att Sverige har EU:s högsta sysselsättningsgrad mätt i såväl åldersgruppen 15-75 som 20-64 år med 67,8 procent respektive 81,4 procent. För Danmark är siffrorna lägre och ligger på 64,9 respektive 76,9 procent.

Sverige har också den högsta kvinnliga sysselsättningsgraden inom EU på 79,8 procent jämfört med 73,7 procent för Danmark. Av dessa siffror framgår det att flexicurity missgynnar jämställdhet och ger lägre sysselsättning generellt.

Särskilt intressant att notera är att Sverige har högre sysselsättningsgrad i åldern 20-29 som är en kritisk ålder för etableringen på arbetsmarknaden. I denna åldersgrupp är siffran för Sverige 71,7 procent jämfört 68 procent i Danmark.

Andel sysselsatta efter ålder Sverige (LAS) Danmark (Flexicurikty)
 

15-74

 

67,8

 

64,9

20-29 71,7 68
 20-64 81,8 76,9
 60-64  68,2 56,5
 65-69 23,4 18,0
70-74 10,1 7,1
Andel sysselsatta kvinnor 20-64 79,8 73,7

Andel sysselsatta. Källa: Eurostat.

Av tabellen ovan kan vi utläsa att flexicurity missgynnar jämställdhet och ger lägre sysselsättning generellt. Sverige har inte bara högre sysselsättning bland kvinnor utan också högre sysselsättning bland äldre. I åldrarna 60-64 har Sverige 12 procent enheter högre sysselsättning än Danmark. I åldrarna 65-69 har Sverige mer än fem procentenheter högre sysselsättning än Danmark. I åldrarna 70-74 är denna skillnad 3 procentenheter.

4. Flexicuriry ger högre långtidsarbetslöshet och högre offentliga kostnader för arbetslöshet

Flexicurity ger företagen möjlighet att lättare kunna säga upp anställda och skapar trygghet för den enskilde genom högre ersättning under arbetslöshetstiden. Detta system har emellertid blivit en dyr affär för Danmark. När vi jämför Sverige och Danmark med avseende på långtidsarbetslöshet kan vi konstatera att det tar betydligt längre tid att hitta ett nytt jobb i Danmark jämfört med i Sverige. Av tabellen nedan kan vi konstatera att andelen som har varit arbetslösa mer än tolv månader uppgår till 22,9 procent jämfört med 14,6 procent i Sverige. Sverige är bland de länder som har lägst andel långtidsarbetslösa inom Europa.

Detta kan förklara skillnaden mellan arbetslöshetskostnader i Sverige och Danmark. I Sverige utgör kostnaderna för arbetslösheten 2,7 procent av de offentliga utgifterna jämfört med 5,6 procent för Danmark. Genomsnittet för EU- 28 ligger på 3 procent.

Sverige (LAS) Danmark (Flexicurity)
Långtidsarbetslöshet mer än 12 månader 14,6 22,9
Kostnader för arbetslöshet i % av offentliga utgifter 2,7 5,6

Källa: Eurostat

En jämförelse mellan Sverige och fem länder som alla har infört flexicurity enligt dansk modell visar att alla dessa länder har högre kostnader för arbetslösheten som andel av de offentliga utgifterna.

Kostnader för arbetslöshet i % av offentliga utgifter Typ av arbetsmarknad
Sverige 2,7 LAS
Irland 6,5 Flexicurity
Danmark 5,6 Flexicurity
Finland 4,4 Flexicurity
Tyskland 4,1 Flexicurity
Nederländerna 4,0 Flexicurity
EU 28 3 X

Källa: Eurostat

Länderna som har infört flexikurity har alla en kostnad för arbetslöshet som är högre än EU-genomsnittet som ligger på 3 procent. Danmark, Irland, Finland, Nederländerna och Tyskland har arbetslöshetskostnader motsvarande mellan 6,5 och 4 procent av de offentliga utgifterna. Sverige har den lägsta kostnaden för arbetslöshet som ligger på 2,5 procent av de offentliga utgifterna.

4. Flexicurity har redan dömts ut av danska forskare som istället efterlyser ”mobication”

Danska forskare har utvärderat flexicurity i Danmark och visat att modellen är dyr och bara kan hantera kortsiktiga utmaningar,  som till exempel finanskris med efterföljande arbetslöshet. (Andersen, S.K., Lubanski, N. and Pedersen, O.K. (2011), De nordiske landes konkurrencedygtighed. Fra flexicurity til mobication (The competitiveness of the Nordic countries – from flexicurity to mobication, Nordic Council, Copenhagen).

Men när det gäller större strukturella förändringar räcker inte den här modellen till.

Danska forskare efterlyser därför en modell för framtiden som handlar om ”mobication”, ” mobility and education”. Mobication är ett begrepp som handlar om det livslånga lärandet och ständiga uppdaterande som varje individ på framtidens arbetsmarknad idag behöver. Mobication handlar också om att de flesta på framtidens arbetsmarknad kommer att ha 8-10 olika jobb under ett arbetsliv. I denna rapport argumenterar därför författarna för att fokus för  arbetsmarknadspolitiken bör flyttas från ‘flexicurity’ till ‘mobication’ (‘mobility through education’), som innebär att man sätter livslångt lärande och kompetensutveckling i centrum.

Mobication är en stärkt arbetsmarknadsmodell för omställning. Till skillnad från flexicurity menar forskarna att tryggheten inte bara är beroende av en hög arbetslöshetsersättning, utan i stället i första hand kommer från kontinuerlig utbildning och livslångt lärande.

För att garantera den typen av säkerhet måste den enskilda medarbetaren ha tillgång till fortbildning eller omskolning i alla skeden av arbetslivet. I praktiken verkar således mobication vara synonymt med ”livslångt lärande”, ett gammalt beprövat verktyg inom svensk arbetsmarknad.  

Detta visar att den svenska modellen ger bättre arbetsmarknadsutveckling och bör byggas vidare. Något stöd för att en uppluckring av anställningsskyddet skulle leda till en bättre arbetsmarknad ger knappast det danska exemplet. Danmark har hamnat i en ineffektiv och dyr finansiell fälla som Sverige bör undvika.

Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare

6 KOMMENTARER

  1. Sverige har högre sysselsättning därför att allt fler jobb flyttas från produktivt näringsliv till en slags skattefinansierad sysselsättningsterapi. Innovationen är det inget fel på i Sverige, men på grund av skatte-förtrycket flyr innovationerna utomlands för det inte går att bygga företag i Sverige. Skattetrycket är för högt. På över 50 år har inget nytt storföretag växt i Sverige, men många har flytt, IKEA, Tetrapak de mest kända, och teknologi industrins förfall är välkänd. ASEA flyttade till Schweiz.

    • Det är en myt att Sverige skulle ha en för stor offentlig sektor även om det finns utrymme för att den kan göras mindre. Danmark har en större offentlig sektor än Sverige. Den offentliga sektorns utgifter i procent av BNP motsvarar 54,5 i Danmark och 49,6 i Sverige. Sverige kommer på nionde plats när det gäller storleken på offentlig sektor i % av BNP . Finland 57,1, Frankrike 56,6, Danmark 54,5, Belgien 53,7, Österrike 50,9, Italien 50,2, Ungern 50,1.

      Källa: General government – General government spending – OECD Data
      https://data.oecd.org/gga/general-government-spending.htm

  2. Varför bygga jätteföretag?
    Pratade med Hyoundays grundare 2001 som menade att inget företag skulle ha mer än 30
    medarbetare sedan skulle företaget splittras.
    Han menade att alla skulle känna del/ansvar i företagets arbete o anda.
    Att alla skulla veta vem som var vem på jobbet.
    Tror att han har en poäng där.

    LeifB

  3. För den som tänker själv, så framstår dagens samhälle med sin egoistiska grundpelare som ett totalt misslyckande. Utom för de allra rikaste, de översta 10%, de som i dagens läge har förstört planeten genom sin absoluta girighet. De vältrar sig i den rikedom de har stulit från dem som inte kan försvara sig.

    Vill DU vara en arbetsrobot eller en levande människa? Det är dags att välja sida!

  4. Det är en myt att Sverige skulle ha en för stor offentlig sektor även om det finns utrymme för att den kan göras mindre. Danmark har en större offentlig sektor än Sverige. Den offentliga sektorns utgifter i procent av BNP motsvarar 54,5 i Danmark och 49,6 i Sverige. Sverige kommer på nionde plats när det gäller storleken på offentlig sektor i % av BNP . Finland 57,1, Frankrike 56,6, Danmark 54,5, Belgien 53,7, Österrike 50,9, Italien 50,2, Ungern 50,1.

    Källa:
    General government – General government spending – OECD Data
    https://data.oecd.org/gga/general-government-spending.htm

  5. Hedi Bel Habib, du tycks tro att bara för att du kör en källhänvisning i repris så blir den en sanning. Knappast ett sätt att vinna respekt i denna debatt.

    Du är ju själv helt beroende av offentlig sektor för din personliga försörjning, och man brukar ju inte vilja såga av den gren man själv sitter på.

    Offentlig sektor i en modern demokrati skall på sin höjd utgöra 10 % av BNP, alla jämförelser i övrigt med andra länder är helt ovidkommande.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here