DEBATT. Liberalismen har som sin grundtes människors frihet, att ”människor fritt får bilda sina åsikter och obehindrat ge uttryck åt dem” enligt J S Mill (Hallberg, s.161). Denna grundprincip är, som jag skall visa, självmotsägande.
Text: Zacharias Brandt, fd moderatpolitiker | Bild: Frihetsgudinnan (Statue of liberty). Foto: Ronile. Licens: Free use, Pixabay.com
Antag att person A och person B har intressen. Så länge dessa inte överlappar varandra eller på något sätt påverkar den andres frihet, kan de ge obehindrat uttryck åt dem, men i det ögonblicket de överlappar varandra uppstår det fenomen som liberalismen likaså bygger på, nämligen konkurrensen. Detta fenomen beskär bådas frihet till uttryck och därmed har man gjort ett principiellt avsteg från frihetens princip. Man tillåter båda att beskära varandras ”obehindrade uttryck”, vilket enligt grundprincipen inte får ske.
Det intressanta är även att den av liberalismen så omhuldade konkurrensen, aktivt beskär andras rätt att ”fritt ge uttryck åt sina åsikter”, just genom att man genom att ”konkurrera” ger sig in på en annan person område.
Slutsatsen av detta är att frihetens princip bara är tillämplig så länge som inte två personer berör varandras intresseområden eftersom de då förr eller senare kommer att beskära varandras frihet. För att kunna uppfylla detta krav måste en tvingande fördelning till, man måste aktivt fördela de intresseområden som olika personer önskar verka inom och tillse att ingen verkar utanför de tilldelade områdena, vilket är ytterligare ett avsteg från frihetens princip då den med automatik beskär det obehindrade uttrycket.
Liberalismen är självmotsägande
Därmed har jag visat att det inte existerar i reell mening en situation där någon kan ”fritt bilda sina åsikter och obehindrat ge uttryck åt dem”. Idén existerar inte heller rent principiellt eftersom den är självmotsägande.
Liberalismen hävdar att friheten innebär friheten att äga. Jag hävdar att det inte är ägandet i sig som är av intresse för liberalisterna utan kontrollen av värdet av det ägda.
Ty, om ägandet som princip vore av intresse skulle ägandet kunna omfatta t.ex. femtusen trasiga skor i ett förråd. Men som alla inser skulle ingen satsa på detta. Varför? Därför att värdet av det ansamlade är obefintligt. Däremot är ägandet av högt värderad egendom det som försvaras. Vad man härigenom säger är att det är värdet som är det centrala, att själva värderingsmekanismen måste slås vakt om. Ty, om värdet av ett stort hus föll till noll skulle ägandeintresset bortfalla. Samma sak gäller aktier som plötsligt blir utan värde. Intresset att äga dem bortfaller.
Vad man därmed säger är att man försvarar principen att värdera något. Men vem eller vilka upprätthåller värdet och vad leder detta till? Jo, att man samtidigt säger att man föredrar ett orättvist samhälle framför ett rättvist. Varför? Ett värde kan aldrig åsättas objektivt helt enkelt därför att en objektiv värdeskala inte finns som koncept. All värdering är subjektiv och därmed godtycklig. Godtycke är, som man lätt inser, att förfördela någon till förmån för någon annan, vanligtvis ger man sig själv fördelar i förhållande till omgivningen.
Summering
Jag har således visat att liberalismens frihet inte är vare sig teoretiskt eller praktiskt genomförbar samt att dess ägande bygger på principen om godtycke dvs, orättvisa.
Alla ideologier som hävdar principen om skyddandet av värdet, är i sin grund orättvisa. Oavsett om de kallas liberala, kommunistiska, konservativa eller socialistiska. De är likafullt orättvisa system i grunden.
Text: Zacharias Brandt, fd moderatpolitiker
Relaterat
“Den samtida liberalismen brukar delas in i två huvudinriktningar: socialliberalism och klassisk liberalism, ibland även kallat nyliberalism. John Rawls bok En teori om rättvisa från 1971 ställd mot Robert Nozicks nyliberala verk Anarki, stat och utopi från 1974 visar denna uppdelning.” – Wikipedia
Frihetsgudinnan:
https://www.youtube.com/watch?v=f9iFQv-Kki0
(Efter drygt 10 minuter)
Semiramis, Mithras, Isis, Libertas…
https://www.google.com/search?q=Semiramis+ancient+symbols
Intressant observation att:
”friheter som människor föreställer sig… ofta står i konflikt med varandra.”
Frihet från…
Det är en fälla många går i genom att tro att frihet består av att slippa något. Enda sättet att slippa ifrån allt (för en människa) är att dö, men vem vill det?
Frihet är ett personligt tillstånd som underlättas av att veta vilka hinder som finns och hur man kan navigera fritt bland dem.
Utan att känna till hindren fastnar man i dem! Ungefär som fisken som biter i fiskedraget för att den tror det är mat och istället blir fiskarens måltid.
Självklart kan någon ta ifrån ens naturliga rättigheter som människa och därmed inkräkta på individens friheter – kränka våra mänskliga rättigheter.
Det är därför vi har lagar! Men genom att göra lagarna OBEGRIPLIGA för flertalet kan de utbildade få styra de många.
De som kan lagarna kan undvika många hinder. Och de som inte känner till dem kan enkelt fastna i lagens långa arm. Som tex en vän till mig som hade snus med sig i Laos och åkte i fängelse för narkotikainnehav.
När man bryter mot andras accepterade tillvägagångssätt att leva på och det är olagligt, kommer andra att begränsa ens frihet.
Och ja, det finns också en frihet som förknippas med ägande och ekonomiska tillgångar. Liberalismen har sina ideal i det, socialismen sina i individers lika värde, osv. Det handlar om vilka friheter vi sätter i högsätet.
Det finns alltid vissa människor som på ett orättfärdigt sätt skor sig på andra. Det finns alltid människor som utan anledning talar nedlåtande åt andra som därför mår mycket dåligt och som resultat av det ofta svänger i humör och lätt blir sjuka. Detta begränsar också vår frihet.
Självklart räcker det inte med att kunna lagarna eller att äga och inneha egendom för att uppleva frihet, men det hjälper en bra bit på vägen!
De största hinder kan ofta bestå av den subtila och, för många, okända värld som våra inre tankar utgör. Vi kan ha omedvetna tankar som omedvetet får oss att tänka, känna och göra vissa saker, som vi inte vill uppleva eller som begränsar oss. Detta tillhör den personliga sfären av frihet.
Det är inget grundläggande fel på liberalismen, men snarare på vissa individer som kränker andras fri- och rättigheter, och ja, som även försöker kontrollera dig för deras egen vinning, tyvärr.
Lösningen är inte att smutskasta liberalismen, utan istället att upptäcka och oskadliggöra de som verkligen stjäl din frihet. Det består av ett förhållandevis fåtal individer med onda och egoistiska avsikter.
Liberalism/Frihet är en floskel eftersom ordet frihet/liberalism betyder olika saker för olika människor och att dessa friheter som människor föreställer sig, med blanka trånande ögon, ofta står i konflikt med varandra.
Religionsfrihet står ex. i konflikt med friheten från sekter och de konsekvenser som sekternas doktriner leder till.
Friheten att slippa betala skatt står ex. i konflikt med friheten att leva i ett mer jämlikt samhälle som blir tryggt och nästan fritt från mordfrekvens och där de flesta har den ekonomiska friheten att åka på semester ibland.
Liberalismen och marxismen spreds av angloamerikanerna till andra länder därför att angloamerikas oligarki tjänade på det. Nyligen har det tom kommit uppgifter från Seymour Hearsh om att Georg Bush senior var den som slog larm om Iran Contras.
Dvs om Hearsh har rätt agerade Bush i Sandinisternas intresse. Bush var en uttalad NWO-anhängare, liksom Carters rådgivare Brzezinsky. Det var under de senares period som Somosa hindrades att erhålla vapen i kampen mot Sandinisterna.
Och det var under Allen Dulles period som Cia-chef som Castro hjälptes medvetet till makten på Kuba av Usas elit.
Liberalismen är inte en skapelse av självständigt tänkande filosofer som vill mänskligheten väl utan ett taktiskt knep för främmande makt att hindra landet att utveckla konkurrenskraft. Och Marxismen i sin tur styr majoriteten mot medelklassens entreprenörer vilket försvagar konkurrenskraften. Exemplet Kina visar tydligt vad som stod i vägen för utvecklingen tidigare.
Liberalismen är metoden att mjuka upp konservatism för att göra porten vid för marxismen.
Nä, klassisk liberalism är inte alls samma som nyliberalism. Det är därför den senare kallas för “ny” istället för “klassisk”. Nyliberalismen är ren och skär *ekonomism*, som bygger på globalism och diverse matematiska modeller för ekonomisk utveckling. Nyliberalismen är alltså fullkomligt amoralisk, akulturell och irreligiös kapitalism. Det handlar bara om att gynna vinstmaskinen. Nyliberalismen är självförstörande, eftersom den inte tar någon som helst hänsyn till människans natur, utan endast fixerar på ekonomiska modeller. Det är ren psykopatisk galenskap.
Enligt Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademin definieras ”liberalism” som ”en politisk åskådning som slår vakt om såväl den enskildes som den privata företagsamhetens frihet men ändå accepterar statliga ingrepp för att säkra medborgarnas välfärd”. Det innebär att ”vissa statliga ingrepp” kommer att ”inkräkta” på individens frihet. Det är här var lagar och förordningar kommer in och reglerar detta.
Vad jag anser vara problematiskt är när medborgarna förväntas följa lagar som det ofta krävs en jurist för att uttyda. Eftersom dessa lagar och förordningar är så svårbegripliga är vi ofta i händerna på jurister och domstolar etc. som har ”tolkningsföreträde”.
Det största hotet jag ser är att politiker godkänner och skapar nya lagar och förordningar som är oöverskådliga och i viss mån svårbegripliga. Förmodligen är de dessutom inte alltid fullständigt pålästa innan de går till beslut. Det blir andra intressen som trycker på och ”kräver” rättigheter som oftast gynnar de redan gynnade. Inom alla politiska läger är detta ett problem.
Jag tror man skjuter fel när man siktar på en ideologi som tex liberalismen. Och inom alla dessa ideologier sker ”övertramp” mot ideologin de står för. De är inte helt ”rena läror” utan har viss varians. Live with it!
Det viktigaste för att en demokrati ska fungera är att medborgarna ges reellt inflytande. Jag skulle vilja hävda att denna djungel av lagar och långrandiga och svårbegripliga lagtexter är en av de viktigaste sakerna att åtgärda.
Hur ska man kunna vara delaktig i en demokrati om det är näst intill omöjligt för gemene man att förstå och känna till alla lagar?
Eller, om vi vänder på det, hur skulle det vara om gemene man enkelt kunde begripa våra lagar och lagförslag?
Jag tror vi skulle få en bättre värld då, för det är ”obegripligheten” som utesluter medborgaren från att delta i praktiken! Och när gemene man kan förstå lagar och lagförslag för de är enkelt formulerade kommer inte eliten kunna föra gemene man bakom ljuset.
ATT FÖRESPRÅKA ENKLA OCH TYDLIGA LAGAR OCH LAGFÖRSLAG, tror jag är den viktigaste pusselbiten för att få bukt på det som verkar vara det bakomliggande problemet som i det här fallet försöker hanteras genom att säga att det är fel på Liberalismen. Låt således var och en få förespråka sin egen ideologi, men se för guds skull till att få fram enklare lagar!
Konservatism har byggt upp alla rika länder.
Instämmer med artikelns tes. Det kan vara av intresse att den John Stuart Mill, som citeras, var underrättelsechef för Brittiska ostindiska kompaniet, som var den tidens största monopolkaitalister med slavhandel och knarkhandel på programmet. Chefsekonomen i detta monopolkapitalistiska affärsimperium var Robert Malthus, som i hög grad inspirerade Charles Darwin. Deras frihetsideal var att man skulle låta bli att bekämpa sjukdomar och att massmord var av godo för att låta den starka rasen dominera. Liberalismen innebar att det brittiska imperiet skulle ges komparativa fördelar genom att påtvinga svagare konkurrenter frihandel i de segment som gynnade britterna. Därför påtvingade man Usa dess inbördeskrig. Eftersom Usa lyckades undvika splittring spreds den utveckling av landbaserad infrastruktur och tillängnande av kunskap inom flera av britternas rivaler, som hotade det maritima brittiska imperiets dominans. Britterna svarade med att orsaka första världskriget. Liberalismen fungerar som ett gift som injiceras i samhällskroppen för det främmande imperiets räkning.
Denna bakgrund till liberalismen behövs för att förstå varför dess tillämpning varit så skadlig.
Personligen skulle jag ge dig delvis rätt. Ofta finns även andra värden med ägarskap än rätten att kontrollera, de kan vara vad vi kallar affektionsvärde eller emotionella, och ägande kan vara en ren parkering av värde som senare kan omvandlas till något annat utan rätt till någon kontroll. Det är heller inte alltid det går att kontrollera det man äger, ett hus skyddat som minnesmärke kan man visserligen äga, men man har nära nog ingen kontroll. Jag har provat att fråga damer som är mycket stolta över en 10,000 kronors diamantring, -varför köpte du den, den går ju inte att använda till någonting och är inte ens vackert i jämförelse med en Zirkonia som man kan få för ett par kronor. Svaret blir indignerat, men det är ju en DIAMANT. Världens mest hajpade och samtidigt värdelösa stenbit. Nu skall ju staten införa en expropriationslag så byråkraterna bara kan gratis ta för sig av annans egendom så där blir äganderätten värdelös liksom all kontroll, om förslaget går igenom. Jag håller helt med om att liberalismen inte fungerar, den är av ondo i ett samhälle som det svenska där så mycket går ut på att likställa, utjämna, och där en elit försöker sätta alla regler och gränser för alla andra. Det blir ju motsatsen till liberalism. Dessutom, en demokrati av den svenska typen har konfrontation som bas, och om då alla ska ha rätt till liberalism, vilket för många är, – jag har rätt att göra som jag vill och jag ski**r i alla andra, då blir det råkurr av det mesta.
Vi värdesätter saker olika. För mig har en sak kanske större värde än för någon annan. Jag avgör vilket värde det har för mig, du avgör vilket värde det har för dig. Ja, värdet är subjektivt! Men bara för att värdet är subjektivt=”godtyckligt” har den fortfarande ett värde, och den skillnaden i värde gör att en köpare för tex en fastighet i slutändan tar hem ”vinsten”. Men nu har ”vinnaren” fått pröjsa för vad det var värt för denne.
Att allt skulle ha ett fast värde blir för mig absurt. Därför tycker jag din slutsats ”Godtycke är, som man lätt inser, att förfördela någon till förmån för någon annan, vanligtvis ger man sig själv fördelar i förhållande till omgivningen.” blir ogenomtänkt.
Om det värde en säljare vill ha för en produkt eller tjänst är lika med eller lägre än det värde det har för köparen, kommer ett ägarbyte att ske. Detta skapar både en marknad och konkurrens.
Jag skulle vilja vända på det och säga:
Om allt har ett fast pris uppstår överflöd eller brist lätt på en vara eller tjänst i förhållande till hur kunden bedömer priset – prisvärt eller inte, i behov av det eller inte. Behov, önskemål, pris, tillgänglighet, leveranstid och service är bara några av alla de faktorer vi väger in i bedömningen.
Eftersom alla inte har samma behov eller önskemål får du leva med att värdet på saker förblir subjektivt! Jag vill ha friheten att göra den bedömningen själv. Förmodligen vill du inte ha att någon annan talar om för dig vad något är värt för dig. Däremot vill du kanske veta vad något är värt för andra när du planerar sälja något. Detta är vad en fri marknad är för mig. Låt var och en själv bestämma vad något är värt för dem!