Hedi Bel HabibDEBATT OCH ANALYS. I och med ”Januariavtalet” släppte Centerpartiet och Liberalerna fram Stefan Löfven som statsminister. Januariavtalet betecknas officiellt som liberal mittenpolitik, men när det gäller människosyn, skatter och arbetsmarknaden har avtalet karaktären av en apartheidpolitik förklädd till liberal ideologi.

Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare

Dekretpolitik gör Sverige till ett socialt apartheidsystem

Det är första gången i historien som en regering ledd av socialdemokraterna sänker skatter för de rikaste och förespråkar lägre löner för lågutbildade.

I Januariavtalet finns det två förslag som är uppseendeväckande.

Under punkt 5: Sänkt skatt på arbete, läser vi följande: ”Värnskatten tas bort 1 januari 2020”.

Under Punkt 17 som berör arbetsmarknaden står det:

”Vägen in på arbetsmarknaden förstärks genom att fler får chansen till ett jobb utan utbildningskrav. Detta sker genom ett införande av etableringsjobb med lägre löner”. 

Av dessa två förslag framgår det tydligt att socialdemokratin reformerat bort sig själv och sitt eget existensberättigande.

Det är för första gången i Sverige historia som en regering blandar sig i lönesättningen för att styra hur höga lönerna ska vara. Att en regering delar upp befolkningen i högutbildade och lågutbildade och förespråkar lägre löner för de lågutbildade just på grund av att de är lågutbildade och lägre skatter för högavlönade är inget annat än apartheidpolitik på sociala grunder.

Det anmärkningsvärda med dessa förslag är att det inte framgår någon information om huruvida utredningar pågår eller vilka utredningsresultat som ligger till grund för dessa tilltänkta politiska beslut.

I stället för en utredning där man strävar efter att lägga fram stöd för sin politik får vi nu inom budgetprocessen en ”dekretpolitik”, där regeringens förslag automatiskt genomförs bara för att det är regeringens förslag.

Dessutom hotar både Liberalerna och Centerpartiet med lagstiftning för att institutionalisera ett löneapartheidsystem i Sverige.

Grova förutfattade meningar används som vetenskapliga argument

Flera nationalekonomer har förespråkat låga löner och större lönespridning som ett verktyg för att skapa nya jobb.

Andreas Bergh, docent vid Lunds universitet och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), konstaterar i sin bok, Den kapitalistiska välfärdsstaten från 2007, att:

”Den krassa ekonomiska analysen av Sveriges sysselsättningsproblem är att en stor del av Sveriges vuxna befolkning inte är lönsam att anställa till rådande lönenivåer när alla skatter räknats in”. [1]

Assar Lindbeck, professor emeritus vid Stockholms universitet, framhåller i en intervju i tidskriften Dagens Samhälle att systemen för svensk arbetsmarknad och bostadsmarknad inte byggdes för ett samhälle med många lågutbildade och flyktingar.

”Deras produktivitet står inte i paritet med lönerna. De kommer inte in på arbetsmarknaden. De blir outsiders. Deras integration stoppas av hyresregleringen och av bristen på låga ingångslöner”. [2]

Lars Calmfors, tidigare ordförande i Finanspolitiska rådet, anser att löneskillnaderna mellan medel- och låginkomsttagare behöver öka ännu mer för att fler ska komma i arbete.  Han anser att parterna borde förhandla fram permanent lägre löner för permanenta nya lågkvalificerade jobb, så kallade ”enkla jobb”. [3]

John Hassler, professor vid Stockholms universitet samt tidigare ordförande i Finanspolitiska rådet, anser också att problemet är att det inte finns tillräckligt många jobb med låga kvalifikationer. Till Dagens Nyheter (DN) säger Hassler därför att han vill se ”nya typer av jobb som har lägre kvalifikationskrav och lägre löner.” 

I december 2015 ordnade Finanspolitiska rådet en pressträff där de uttryckligen slog ett slag för nya låglönejobb för att klara de offentliga finanserna. [4]

Joakim Ruist - Skärmdump från SVT Agenda
Joakim Ruist – Skärmdump från SVT Agenda

Joakim Ruist, nationalekonom och migrationsforskare vid Göteborgs universitet, menar i en intervju i Dagens Nyheter att nutidens flyktingar har en klart lägre genomsnittlig utbildningsnivå än inrikes födda och:

”att Sverige därför står inför ett vägval: att antingen acceptera lägre lägstalöner än dem vi har i dag – eller acceptera stora kostnader för flyktingarna under många år”. [5]

Politiker leker forskare

En gemensam tes för alla ovan citerade ekonomer är att Sverige har för höga ingångslöner och för få enkla jobb. Så här sammanfattar Lars Calmfors argumentet:

”Sverige har en ovanligt låg andel jobb med låga kvalifikationskrav. Det hänger samman med att vi har OECD:s mest sammanpressade lönestruktur i den nedre halvan av lönefördelningen. Det beror i sin tur på att minimilönerna i Sverige är högre än på andra håll.”

”En bättre väg att öka sysselsättningen är att skapa nya enkla jobb med rejält lägre minimilöner.” [6]

Centerpartiet och Liberalerna har indoktrinerats med dessa argument under ett antal seminarier som arrangerades av respektive parti. Det finns idag inga forskningsdata eller utredningar som visar att länder med högre andel enkla jobb och större lönespridning skulle ha högre sysselsättningsgrad bland lågutbildade.

I Centerpartiets budgetmotion står det:

”För att fler ska kunna komma in på arbetsmarknaden måste det vara möjligt att börja på en något lägre lön och lära sig jobbet på jobbet. Kostnaden för att anställa måste sänkas”. – Centerpartiets budgetmotion, 2019, sid 3

Som stöd för förslaget om låga löner använder Centerpartiet data från Eurostat:

”Sverige har EU:s lägsta andel jobb utan utbildningskrav, så kallade enkla jobb. Dessa två fenomen – svårigheterna för marginalgrupper att få ett arbete och bristen på enkla jobb – hänger ihop.” – Centerpartiets budgetmotion, 2019, sid 10

Källa: Centerpartiets budgetmotion 2019, sidan 11

Dessa data används som bevis på att tillgången till fler ”enkla jobb” skulle ge bättre sysselsättning bland lågutbildade.

I Centerpartiets budgetmotion sägs att:

”Skillnaden är särskilt markant jämfört med länder med liknande utbildnings- och välfärdsnivåer, som Danmark, Tyskland och Nederländerna, som har mycket högre andel jobb utan utbildningskrav.” – Centerpartiets budgetmotion 2019, sid 12

Sverige ligger i toppen när det gäller sysselsättningsnivå för lågutbildade

Det är anmärkningsvärt att etablerade nationalekonomer propagerar för lägre löner med hjälp av så simpla argument såsom att andra länder har fler enkla jobb än Sverige och större lönespridning. Tittar vi på data från OECD kan vi konstatera att Sverige historiskt sett ligger i toppen när det gäller sysselsättningsnivå för lågutbildade.

Figuren nedan visar att länder som Danmark, Tyskland och Nederländerna som beröms av nationalekonomer för sina höga tal av enkla jobb, ligger betydligt sämre till än Sverige när det gäller sysselsättningsgrad bland lågutbildade. Data för år 1996 visar att Sverige låg på första plats bland OECD-länderna när det gäller sysselsättningsgrad bland lågutbildade.

Källa: CESifo Group Munich – Low-skilled workers do best in Sweden

Inget samband mellan andel enkla jobb och sysselsättning för lågutbildade

Tittar vi på data för år 2017 från OECD och Eurostat kan vi konstatera att Sverige behåller sin ledande position. Data visar också att det inte finns något samband mellan andelen enkla jobb, lönespridning och lågutbildades svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden.

Kvot för lönespridning Andelen jobb med låga utbildningskrav i ekonomin Sysselsättningsgrad (förgymnasial utbildning i åldersgrupp 25-64) Sysselsättningsgrad (förgymnasial utbildning i åldersgrupp 20-64)
Sverige 2,28 4,3 66,83 61.8
Danmark 2,56 11 62,8 60,2
Frankrike 2,81 10,2 52,73 51,8
Nederländerna 3,02 8,8 61,27 61,2
Österrike 3,32 8 54,6 53,9
Tyskland 3,52 7,9 60,02 59,6
Irland 3,99 8,2 50,85 50,5
Australien 3,32 14 58,89 X
Kanada 3,71 X 55,59 X
USA 5,05 20,7 55,56 X

Källa: OECD och Eurostat

I tabellen ovan jämförs ett antal länder med avseende på andel förvärvsarbetande bland lågutbildade relaterat till lönespridning och antal enkla jobb i ekonomin. Av tabellen  kan vi konstatera att Sverige har lägre andel enkla jobb, mindre lönespridning och högre andel lågutbildade som är etablerade på arbetsmarknaden jämfört med nationalekonomernas och Centerpartiets förebilder Tyskland, Nederländerna och Danmark som har högre andel enkla jobb och större lönespridning.

Centerpartiet och Liberalerna kallar sina förslag om låga löner för liberal politik. Men när vi jämför Sverige med liberalismens klassiska land USA kan vi konstatera att det är en politisk lögn att lägre löner ger lågutbildade större chans att etablera sig på arbetsmarknaden. 

Störst lönespridning finns i i USA, där går det fem låga löner på en hög lön. Andelen lågutbildade som är etablerade på arbetsmarknaden uppgår till endast 55,56 procent i USA jämfört med 66,83 i Sverige. Sammantaget kan vi säga att ju högre andel enkla jobb och större lönespridning desto mindre chanser för lågutbildade att etablera sig på arbetsmarknaden.

Även om vi flyttar fokus från lågutbildade till utrikesfödda visar data från Eurostat och OECD att Sverige har betydligt högre andel sysselsatta bland utrikesfödda jämfört med länder som har högre andel enkla jobb såsom Danmark, Nederländerna, Tyskland, Frankrike och Österrike. Att fler enkla jobb skulle ge utrikesfödda högre sysselsättning är ett ideologiskt på påhitt utan någon som helst förankring i verkligheten.

Data för år 2017 visar att andelen utrikesfödda som förvärvsarbetar uppgår till 69,7 procent i Sverige jämfört med 66,4 procent i Danmark, 64,1 procent i Nederländerna och 58 procent i Frankrike. Det enda land som ligger på samma nivå som Sverige är Tyskland, ett land med betydligt större ekonomi än Sverige.

Andel jobb med låga utbildningskrav Förvärvsfrekvens bland utrikesfödda (Åldergrupp 20-64)
Sverige 4,7 69,7
Danmark 11 66,4
Nederländerna 8,8 64,1
Tyskland 7,9 69,8
Frankrike 10,2 58,9
Österrike 8 67,7

Källa: Eurostat

Det är anmärkningsvärt att de nationalekonomer som har matat Centerpartiet och Liberalerna med pseudovetenskapliga argument har förbisett det faktum att länder med hög andel enkla jobb har sämre sysselsättning bland utrikesfödda jämfört med Sverige.

Social rasism förklädd till liberal ideologi

Lägre ingångslöner avser nyanlända och långtidsarbetslösa med låg utbildning, men i praktiken öppnar förslaget för en social dumpning av lönestrukturen hos hela befolkningen.

Att dela upp befolkningen i högutbildade och lågutbildade och på lösa grunder vilja införa låga ingångslöner för lågutbildade är inget annat än apartheidpolitik på sociala grunder.

Det är ett hån mot demokratin att Annie Lööf och Jan Björklund som själva tjänar drygt ett hundra trettio tusen kronor i månaden ska förespråka lägre marginalskatter för sig själva och lägre löner för en stor samhällsgrupp med låg utbildning.

Denna politiska syn är inte bara ett utryck för elitism, utan kan anses bottna i en oreflekterad negativ människosyn.

C och L liksom svenska nationalekonomer drivs omedvetet av en oreflekterad social rasism där man ser på låg utbildning som en obotlig egenskap som bara kan hanteras genom lägre löner och enkla jobb. Denna syn är helt i strid med det demokratiska statsskickets grundidéer och principen om alla människors lika värde.

Att införa lägre löner för lågutbildade är ett tankesätt som hör hemma i ett apartheidsystem, och inte i en demokrati som Sverige. Centerpartiet och Liberalerna behöver informera bort den oreflekterade socialrasismen bland sina riksdagsmän och partimedlemmar.

Sveriges förmåga att absorbera arbetskraft med lägre utbildning beror på arbetslivets förmåga att värdera andra erfarenheter vid sidan av formell utbildning, tillgång till vuxenutbildning, omställningsutbildning, livslångt lärande och vidareutbildning.  Den svenska ekonomins grundpelare är kunskapslyft och förädling av humankapital och inte låga löner och fler enkla jobb.

Mot denna bakgrund borde punkt 17 om låga löner för nyanlända och lågutbildade strykas från Januariavtalet. Det vore i strid mot demokratins grundprinciper om regeringen lade fram ett sådant förslag och att riksdagen godkände det.

En granskningskommission bör inrättas

Den grundlösa propagandan om att enkla jobb och lägre löner skulle ge lågutbildade och nyanlända fler jobb visar att det inte går att lita på nationalekonomer även om dessa är berömda och väletablerade i samhället.

Flera nationalekonomer har lurat politiker med hjälp av felaktiga påståenden och vinklade data angående arbetsmarknaden i Sverige i internationell jämförelse. Föreslagna åtgärder kan därför få oanade konsekvenser, eftersom dessa inte är anpassade till ekonomins reella behov av reformer, utan är härledda ur en förljugen bild av arbetsmarknaden i Sverige förklädd till liberal ideologi.

Ett sätt att förhindra detta är att inrätta en oberoende granskningskommission.

En tänkbar uppgift för en sådan kommission skulle vara att granska sakligheten i regeringens beslutsunderlag, partiernas budgetmotioner samt kvaliteten i de underlag som partierna och regeringen baserar sina bedömningar på. Granskningen ska kunna användas som ett underlag för riksdagens hantering av regeringens propositioner och budgetmotioner från enskilda partier.

Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare

Referenser

[1] Bergh, Andreas (2007), Den kapitalistiska välfärdsstaten. Stockholm: Ratio.

[2] Assar Lindbeck talar klarspråk om invandringspolitikens negativa
https://tino.us/…/assar-lindbeck-talar-klarsprak-om-invandringspolitikens-negativa-ko…

[3] Calmfors: Bra med ökade löneskillnader – ƒPlus

Månadslön på 14000 – Calmfors recept för integration – Dagens Arena www.dagensarena.se/innehall/manadslo-pa-14000-calmfors-recept-for-integration/ och

[4] Hassler, John, Gustavsson, Yvonne, Bjørnland, Hilde C, Flam, Harry, Hermansson, Cecilia & Nordström Skans, Oskar (2016), Fel om strukturomvandling av arbetsmarknaden. Dagens Nyheter, 11 januari, läst 2016-02-18,

[5] Ruist, Joakim (2015a), Vad vi kan lära och inte av nystarts- och instegsjobb, blogginlägg 12 november, läst 2016-02-18

[6] Lars Calmfors: Det är nya enkla jobb som behövs – DN 

5 KOMMENTARER

  1. Den svenska ekonomins grundpelare är kunskapslyft och förädling av humankapital och inte låga löner och fler enkla jobb.
    Tummen upp!

  2. Hedi Bel Habib, har du i ditt ststistiska material tagit hänsyn till alla “låtsasjobb” som Sverige så framgångsrikt använt sig av för att dölja sysselsättningsgraden?

    Alltså där vi skattebetalare betalar hela eller delar av lönen.

  3. ‘Social rasism förklädd till liberalism’. Med andra ord – Borgare mot proletärer! Det är ett förtryck av liberaler – och inte minst socialdemokrater och vänsterpartiet som släppte fram den här regeringen – mot arbetarklassen. Allt detta är inget nytt. Både Marx och Lenin belyste det här för hundra hundrafemtio år sedan. Det är samma klasspolitik då som nu. Det är kapitalet som med hjälp av staten styr samhället.

    Och Öysten Rönne – min finländska kamrat har samma åsikter som vad du har när det gäller skattebetalare.
    https://www.youtube.com/watch?v=J0eSWi958YY

  4. Den här artikeln ska ha skakat Socialdemokraternas HK i sina grundvalar. Man är rädda för att S apartheidpolitik ska få spridning och tillämpning i debatten om S.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here