Hur gör vi med IS-terroristerna? De säger att de bara bytte blöjor och körde ambulans

publicerad 8 mars 2019
- Gästskribent
Patrik Engellau - Foto: Den Nya Välfärden, Wikimedia Commons, CC BY 3.0

“Sverige står och kliar sig i huvudet och undrar hur vi ska hantera det här med de hundratals IS-terrorister med svenskt medborgarskap som sitter i syriska fångläger. Jag kliar mig också i huvudet och undrar vad jag skulle göra om jag hade varit statsminister”. Det skriver debattören Patrik Engellau.

Text:  Patrik Engellau| Artikeln har tidigare publicerats i Det Goda Samhället

Fram till ganska nyligen verkar Sverige ha utgått ifrån att dessa återvändarterrorister skulle behandlas som tidigare återvändarterrorister, nämligen med välfärdsstatens automatiska reflexer inklusive terapi och egen lägenhet.

Men det bär alltmer emot att tillgripa de kommunala socialförvaltningarnas normala verktygslåda (med tillägg av Säpos diskreta omsorger). För det första uppfattar alltfler att den sortens reaktion från svensk sida vore moraliskt stötande. Vi står trots allt inför en samling missdådare vars brott mot mänskligheten får de nazistiska insatsgruppernas gärningar i Polen och Ukraina att blekna. När Stefan Löfven säger att det här ”är ren och rituell ondska” och att om man begår ”terroristbrott eller krigsförbrytelser ska man dömas för sådana brott, oavsett var det sker” så ger han uttryck för vad alltfler svenskar troligen själva anser.

En andra olägenhet med att tillåta terroristerna att återvända ”hem” är att de, med nuvarande svensk lagstiftning, troligen inte kan dömas för någonting. Medborgarskapet kan inte fråntas dem, det faktum att någon anslutit sig till IS är inte i sig brottsligt och de mord som de sannolikt utfört skulle endast undantagsvis gå att bevisa. I stället för att få sitt rättmätiga straff skulle de hamna hos socialen i alla fall.

Ett tredje besvär skulle vara att dessa fria och av den svenska staten underhållna skäggiga personer av yngre muslimska grabbar troligen skulle betraktas som krigshjältar och förebilder. Ondskan skulle yngla av sig.


Man kan fråga sig varför detta över huvud taget är ett problem. Folkrätten vet hur den brukar hantera sådana här situationer. Om en svensk gör ett inbrott i USA blir han dömd och straffad i USA. Om en tysk begår ett mord i Sverige så ställs han inför en svensk domstol. Om svenskar därför utför skändligheter i Syrien borde den lokala rättvisan anlitas.


Detta under normala förhållanden prioriterade alternativ förekommer, vad jag har upptäckt, inte i debatten. Det beror sannolikt på att alla – och troligen med rätta – utgår från att det skulle betyda att terroristerna efter en summarisk rättegång skulle bli hängda på direkten. Det är den allmänna opinionen i Europa nog inte riktigt redo för (vilket, skulle jag tro, beror på att IS-terroristernas vidrigheter inte kommit tillräckligt nära oss; efter Hitlerrikets fall drog sig vinnarna inte från att avrätta nazister).

Ett lagomalternativ mellan å ena sidan repatriering med bidragsförsörjning och å den andra syrisk snabblikvidation blir då det som den svenska regeringen nu försöker pröva, nämligen en internationell tribunal. Sådant har gjorts några gånger från Nürnbergprocessen och framåt så det kan bevisligen fungera. Men vägen dit är koppärrig med fallgropar.

(Förvirringen i den svenska politiken framgår inte minst av att Säpo enligt Dagens Nyheter ”laddar för att ta emot och förhöra de hundratalet IS-jihadister som väntas återvända till Sverige nu när ’kalifatet’ är borta” samtidigt som näringsminister Mikael Damberg reser till Bryssel för att förhandla om en internationell tribunal.)

Man vet inte vilka länder som ska etablera tribunalen. Man vet inte vilka lagar den ska tillämpa. Sannolikt behöver den skapa egna skräddarsydda lagar för just detta ändamål (såsom också skedde i fallet Nürnberg).

Sedan har vi problemet med brottsundersökningar och bevisning.

  • Vad ska domstolen göra med alla de terrorister som påstår sig ha jobbat som ambulansförare och blöjbytare?
  • Ska tribunalen skicka ut tyska poliser med tolk att undersöka tusentals fångna terroristers gärningar?

Själv skulle jag önska att tribunalen genast gjorde det som Sverige inte vill eller kan göra, nämligen att retroaktivt införa ett femtonårigt fängelsestraff för alla som anslutit sig till IS hur de än valt att tillbringa dagarna. Alla åker på femton år och de som kan överbevisas om grova brott får längre straff.

Jag vet att retroaktiva lagar är ett oskick, men kunde man i Nürnberg så kan väl vi, det handlar trots allt om krig (fast inte i den grad att krigets lagar enligt en av de många Genève-konventionerna skulle skydda terroristerna i egenskap av regelrätta kombattanter).

När allt det där är planerat och klart så återstår en svårknäckt nöt: var ska terroristerna fängslas? Om de skickas tillbaka till sina egna länder för att sitta av tiden skulle det nog urarta, i varje fall i Sverige. Socialsekreterarmentaliteten skulle, fruktar jag, ta överhanden och terroristerna få alla slags strafflindring och vara ute ganska snart efter en period av vila och återhämtning på svensk anstalt. Fast på den punkten får jag nog erkänna att jag har fördomar.

Jag tror att det bästa vore om de dömda terroristerna kunde förvaras i en otrevlig håla i Syrien. Fast några tusen IS-terrorister samlade på ett ställe vore förstås en enastående giftig tilldragelse.

Text:  Patrik Engellau, Det Goda Samhället


Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq

  • Hur man straffar terroristerna? På samma sätt som vi skulle ha gjort om dom begått brotten mot lika många svenskar. Säg hundratusen mördade svenska kvinnor och barn.

    EU borde verka för en panarabisk union och ett nedtonande av religiös sekterism och splittring. En sån union skulle kunna ta emot en stor del av flyktingarna och sätta dom i arbete för återuppbyggandet. Iran och Israel skulle utan vidare kunna vara partners till en sån union om Israels befolkning vågar och förmår välja andra än Usa-lakejer till ledare. Israel är ett frimurarprojekt. Vore det rent judiskt hade regionen nog handlat istf krigat. Fenicierna höll på i tusentals år.

  • Vi är nog alla en samling udda varelser. Vi kan inte bo granne med de som återvänt hem efter att ha deltagit i krig. Har vi glömt de som återvänt hem, efter att ha varit frivilliga i Spanien och Finland?
    Krigen (flertal) de har deltagit i, har de själva upplevt som inbördeskrig. Religiösa eller Ideella motiv, spelar ingen roll för offret, som skadad eller död. Vad som är straffbart i dag, är att de är förlorare, gående eller krigande markbundet, och oftast men inte alltid, troende muslimer. De utgör hur som helst, bara den ena sidan av mördandet av en halv miljon människor i Syriska krigen. De skyldiga till den största delen av de döda, går i dag okritiserade och helt fria. Kanske, för att vi tjänat några kronor på krigets materiella förbrukning, eller för att vi har politiska företrädare som inte protesterat nog hårt från början av konflikten. Eller är det enbart för att vi själva är rädda för husse i väster?
    Har vi inte modet, att i FN öppet framföra en rent mänsklig protest mot de stater som ligger bakom försöket till regimbyte i Syrien, återstår inget annat än att behandla de som deltagit som vad de är. Offer för USA s Englands och Frankrikes kolonialism och korporatism. Krigens lagar skall alltid gälla. Däremo,t måste resande av åtal komma från direkt drabbade i området, inte internationella politiker eller juridiska tjänstemän. Att IS, mentalt och även kulturellt drabbat dem negativt för återanpassningen är troligt, men går säkert att rehabillitera över landet. Därefter en bosättning väl spridd, över vårt avlånga land. Med den acceptansen klarar vi nog av ett hundratal. Låt beslut av typ omänsklighet stanna i FN, EU, NATO m.fl av mammons bokstavsmombinationer.

      • Martin G
        Med all säkerhet finns olika skäl att ansluta sig till IS. 9/11, Våra egna förortsproblem, krossandet av Baathpartiet i Irak, hat av överhet, 700 USD/mån,och martyr med plastnyckel till himlen och 20 hustrur. Det sista, martyrskapet, skall man nog se mer som ett till krig knutet stridsrop, rambofilm eller hornstötar med flaggviftning i egna europeiska tokerier.
        Grymheterna, som vi fått del av i text och bild, har med all säkerhet skrämt flertalet IC-krigare , på samma sätt som grymheter alltid skrämmer friska människor. Det finns gott om exempel från mer än 50 krig de senaste 100 åren.
        Vidare, Iraks minister Rahmadan nämnde inför FN att även om Irak skulle förlora kriget mot USA GB skulle en ny form av försvarskrig presenteras för angriparna.
        Avseende det religiösa engagemanget , länkar jag till en intervju med
        Irans tidigare president M. Ahmidenejad . 26 min väl värda att höra.i detta sammanhang.
        https://youtu.be/YXIU11KeG1M

  • Vad är det bästa för framtidens barn?

    Om vi tittar på intentionen hos blöjbytare och ambulansförare så var naturligtvis intentionen att full medvetet bidra till krigsförbrytelse, massmord, och seriemord, på de bestialiska sätt som stolt visats upp för världen. Även krigshetsare och väst-lojala medier ingår i denna kategori.

    Blöjbytare och ambulansförare i väst, Sverige eller i Hitlertyskland vet/visste dock INTE någonting om vilka grymheter de bidragit till, när de röstat på bombliberaler och därmed medverkat till krigsförbrytelserna. Klandervärda propaganda-medier och mutkolvar för krigshets har hjärnförsmutsat dem.

    Svenskar tror ofta att “Assad måste bort” och att Nato och “moderata rebeller” är godheten, p.g.a. vilseledning. Det tror inte blöjbytare och ambulansförare ovan. De visste EXAKT vad de gjorde när de invaderade en suverän stat i strid med internationella lagar. Intentionen är MINST krigförbrytelse, samt medhjälp till tortyr, seriemord och massmord.

    Med tanke på att de är extremister som tror att de gjort något bra, d.v.s. inte känner ånger, samt även, märkligt nog kan framstå som hjältar för andra vilseledda extremister, trots att de inte dog i strid, så kanske det är viktigt att straffet blir det strängaste möjliga i andra extremisters ögon, d.v.s. ett straff som avskräcker varje extremist från liknade beteende.

    Endast avrättning tycks inte vara effektivt. Det som fungerat tidigare för att avskräcka muslimer är att de begravs tillsammans med något smutsigt djur, typ döda hundar eller grisar. Detta avskräcker tydligen ofta muslimer mer än döden, eftersom detta tros förhindra att personerna kommer till himmelriket.

    Alltså någon form av utdragen tortyr till döds, samt begravning med döda hundar eller döda grisar skulle ev. kunna avskräcka både ansvarig väst-elit och extremister från framtida krigsförbrytelser något?

    Grymt sade grisen, lite korkat, men är inte alternativet ännu grymmare, d.v.s. ännu fler bestialiskt torterade och dödade av väst-eliten och extremister? Det är ett s.k. “spårvagnsproblem”. Vilket spår kan antas minska bestialiska krig och massmord för framtidens barn?

    Tänk på barnen!

  • Dilemmat för regeringen är betydligt större än vad som framkommit här ovan i artikeln eller bland kommentarerna. Vem, vilka och vad är ISIS och vem är skyldiga till dess organiserande och deras finansiering och militära vapen, etc, mm.

    ISIL, ISIS IS, Daesh dök upp rätt plötsligt ett tag in i Syrienkonflikten, som ju följde på Libyens krossande och mordet på Gaddafi. På nätet har filmer visats där John McCain sitter i hägnet av IS-ledarskapet och filmer har också visats ifrån israeliska fältsjukhus, som plåstrade om sårade IS-terrorister.
    När Ryssland i september/oktober 2016 lät sitt flygvapen komma till en av Syrien ombedd hjälp, kunde man se på nätet hus IS-kolonner av oljetankfordon bombades sönder och samman. Olja som sades vara på väg till Turkiet och betalas för, därstädes. Be inte mig i detalj redogöra för denna komplexa situation, som i grund och botten härrör från de västländer som tidigare härjat i MENA (och Ukraina). Alltså de krig som startade med den falskflaggade terrorn i New York och Pentagon, 11.9.2001. Som ju huvudsakligen var en Mossad-operation, vilket vid det här laget alla, som inte går och bär huvudet under armen, mycket väl känner till. (Googla Christopher Bollyn, exempelvis).
    Med andra ord, så är det hela en mycket känslig situation för Stefan Löfven, för att nu inte nämna hela den svenska Eliten, SR/SVT, etablissemanget kort sagt. Efter dryga 18 år av diktatur och lögner, kanske bubblan är på väg att spricka?

  • dessa “krigare” har ju varit legoknektar betalda av utländsk makt. Och man har fört krig mot ett demokratiskt valt styre av landet Syrien. Detta kan likställas med väpnat rån i kolossalformat med mängder av dödlig utgång för oskyldiga. Här finns ingen ursäkt för någonting. Inte ens logistikverksamhet för rånarna.

  • Lövfen motionerar för att IS terrorister ska få bostäder och arbete. Dom kan arbeta inom polis och SÄPO kanske..?

    • Hej, EU-vurmar-Löfven!

      Jag är en arbetare som behöver jobb med en vettig lön. Arbetslösheten har ditt parti och borgarna höjt trefalt-fyrfalt enda sedan 1990. Ni har även sålt ut folkets/statens kassakor till privata intressenter och riskkapitalbolag, vilket har sänkt min och 90% av folkets förmögenheter, främst arbetarnas, enligt Credit Suisse och Lars Bern.

      För att bekosta massmigrationen till Sverige förväntas vi arbetare, sjuka, halta och lytta, betala mer skatt, medan de rike betalar mindre.

      Kan du inte motionera för ett Swexit och sedan arbetstidsförkortning istället, Löfven, så att vi arbetare kan sluta bjuda under varann i ett “race to the bottom” och att företagen istället får konkurrera om oss med högre löner och bättre arbetsmiljö?

  • Glöm inte Patrik en del har bakat kladdkaka också. Nej, och hur ska denna pajasstat kunna lagföra dom, 100 st fullblodsterrorister? Sverige kan inte ens lagföra en gravskändare(Ebba Åkerlunds grav).Man har på fyra månader inte fått tag i honom, trots att polis och tingsrätt vet vem han är, så rättegången är inställd. Svenskt rättsväsende klarar inte av dessa terrorister och inget annat heller. Låt andra som kan sånt hand om detta. Irak skulle vara lämplig för en sån uppgift. Då är vidare förvaring också löst. Vi vet straffet.

  • Som en svensk medborgare så vill jag inte ha hit dem, till det land som de inte ville vara del av, Sverige.
    Det bästa är nog att de “får stanna där” som en partiledare uttryckte sig. Hur de ska bli dömda där ska vi inte ha några synpunkter på. De brott som har begåtts där, de har verkat, ska också avtjänas där.
    Gör jag ett brott i något annat land så blir jag dömd där. Vem vill ha en ex soldat från IS “kalifatet” som sin granne ? De tog ett beslut som de senare ångrar. Vi gör alla beslut som vi senare kanske ångrar. Men när man har fattat ett sådant beslut som dessa personer har gjort så är det försent att ångra sig.
    Jag vill inte ha hit dem. Låt dem stanna där de är.

  • Lämna ett svar

    Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *