KRÖNIKA. Jag har sagt nej till statiner trots hjärtrusning, alltså att hjärtat ökat i antal slag per minut, från normala 55-60 slag per minut i vila, till 140-160 slag, trots att jag inte gjort någon ansträngning. Jag kunde sitta och glo på TV i lugn och ro och plötsligt rusade hjärtat.
Text: Kalle Hellberg | Artikeln har tidigare publicerats på TV Helse
Jag har då lagt mig ner, tagit några djupa andetag och därefter andats in så djupt jag kunnat och där hållit andan och vips, så har hjärtfrekvensen gått ner till normalt på bara några sekunder. Detta
har jag haft i många år, utan att jag sökt sjukvården för detta. Jag fixade ju detta själv. Hjärtrusningen kom bara i vila, och aldrig när jag tex var ute och jobbade hårt fysiskt på vår hästgård.
Fick hjärtrusning som jag inte kunde stoppa
Förra julen, i mellandagarna, drabbades jag av en hjärtrusning som jag inte fick stopp på. Den återkom ett par gånger per dygn och höll på i 5-7 timmar varje gång, min ”metod” med andningen
fungerade inte. Under tiden den pågick så länge så fick jag kraftig värk i axlar och framförallt i tandbenen, både i över- och underkäken värkte det, mer ju längre rusningen pågick.
Så jag sökte doktor ”hjälplös” i Ulricehamn i januari och de tog EKG mm, men hittade inget fel. Jag hade lite för högt blodtryck och andra tester visade på förhöjda kolesterolvärden, så de skrev ut en massa piller som jag måste ta.
Jag tog ut pillren av olika slag, men väl hemma så funderade jag på om jag verkligen skulle intaga dessa, jag tillhör de galningar som aldrig i mitt unga liv (är bara 74 år) tagit några piller, inga alls, inte ens en magnecyl, albyl eller Treo eller vad de heter. Jag har aldrig behövt några piller. Jag har haft huvudvärk, stora förkylningar, värk här och där mm, symtom där många andra käkar piller, som om det vore livsnödvändigt, men jag har aldrig använt sådant.
Min devis har alltid varit: Ät magnecyl vid förkylning så går det över på 7 dagar, annars tar det en vecka. Så jag lade undan alla piller utom ett som var till bara för att hindra hjärtrusning (innehåller Bisoprolol) och som jag tar ett av varje morgon. Det funkar faktiskt bra, har mycket sällan hjärtrusning numera och om den återkommer så fungerar min andningsmetod perfekt igen. Har testat att inte ta dessa piller och då återkommer värre hjärtrusning ganska snart (kanske kan vissa piller vara till nytta).
Blev inkallad – läkaren rasande
I somras blev jag inkallad till lasarettet i Borås för en fysiologiskt test. De ville kolla hur ”dålig” jag var. Efter att jag cyklat i deras test i en halvtimma, med kontinuerlig EKG-mätning under tiden kunde de konstatera att jag hade fys-värden som en 50-åring och inga fel på hjärtat kunde upptäckas.
Vid den diskussion och sammanställning som läkaren och jag gjorde efteråt så berättade jag att jag inte käkade de piller som jag ”måste” intaga, enligt tidigare läkarbesök. Jag hade läst en massa om bland annat statiner och vad de kan ställa till med.
Reaktionen blev häftig. Den kvinnliga läkaren av utländsk börd formligen exploderade, illröd i ansiktet reste hon sig (hon var ganska liten till växten) och vrålade till mig att:
”Du äger inte din kropp. Det är jag som expert som vet vad du måste intaga!”
Efter detta var vi inte sams, lindrigt sagt. Jag beskrev lite av mitt kunnande om dessa piller, men hon stod på sig.
“Man ska inte läsa bipacksedlarna”, skrek hon. “Du kommer att få en stroke inom ett
år och då kommer du att skylla på mig”, sa hon med hög stämma, “och vad ska jag skriva i journalen”, vrålade hon.
“Skriv att jag tar fullt ansvar för mitt eget liv”, sa jag.
“Skriv att du inte kunde övertyga mig om dessa piller, skriv det”, uppmanade jag henne.
Därefter tog jag tag i denna lilla kvinna och gav henne en kram samt försökte lugna ner henne. Jag sa lugnt att detta är väl inget att bli arg för. Hon blev tyst och alldeles paff, satte sig ner och färgen i ansiktet blev normalt. Vi skildes som nästan goda vänner. I min journal finns ingen notering om vårt möte.
Text: Kalle Hellberg