ANALYS. Den 22-24 mars 2019 håller Socialdemokraterna sin 40:e ordinarie partikongress i Örebro. På kongressen ska två huvudsakliga teman behandlas: dels utbildning, kompetensförsörjning och omställning, dels hur Socialdemokraterna ska stärkas som modern folkrörelse för att hantera det framtida samhället. Den största bristen förefaller idag vara avsaknaden av en tydlig ideologisk kompass.
Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare | bild: Stefan Löfven, 2016 – Foto: Michael Erhardsson, Licens: redaktionell, Mostphotos.com
Dagens motstridiga förslag och retorik åt alla håll samtidigt leder till förvirring och väljarflykt. Rätt hanterat kan partiets kongress utgöra ett historiskt tillfälle för partiet att profilera sig för att åter bli ett statsbärande parti.
1. Femtio fem år av minskat väljarstöd
Socialdemokraterna gjorde 1968 sitt bästa efterkrigsval, med 50,1 procent av rösterna. År 1973, då valresultatet var 43,6 procent, kan betraktas som startår för socialdemokraternas minskade väljarstöd. Det tidiga 70-talet var en brytpunkt i flera avseenden. Under dessa år drabbades Sverige av den internationella ekonomiska kris som främst kopplats till kraftigt höjda oljepriser. Det markerar också slutet på en exceptionell tillväxtperiod i västvärlden.
Början på 1970-talet utgör också en period då flera strukturella faktorer samverkar till att skapa nya förutsättningar för Sverige och för socialdemokratin. Nya konstitutionella spelregler gäller också, med enkammarriksdag från 1970 och en ny regeringsform från 1975. Vid 2014 års val fick partiet 31,0 procent av rösterna, vilket är en minskning med 12,6 procentenheter sedan 1973. År 2018 fick socialdemokraterna 28,3 %, en minskning med 2,8 procentenheter jämfört med 2014 och nästan 15 procentenheter sedan 1973.
2. Ökande väljarrörlighet ger en unik chans till förnyelse
Som en konsekvens av minskande klassröstning, åsiktsstabilitet, ideologiskt tomrum och en ökad partikonkurrens har andelen svenska väljare som byter parti mellan valen ökat rejält under de senaste sex decennierna.
Mellan valen 1956 och 1960 bytte endast 11,4 procent parti. Under tjugohundratalet har mer än var tredje väljare bytt parti mellan valen. Rekordet i Valundersökningarnas tidsserie är 37,1 procent partibytare mellan 2002 och 2006 års val.
Enligt Sveriges Televisions vallokalundersökning slogs ett nytt rekord i väljarrörlighet på 40 procent valåret 2018.
Även i gruppen äldre har väljarrörligheten blivit större under det senaste halvseklet. De svenska Valundersökningarna visar att 29,6 procent av de äldre väljarna bytte parti mellan 2010 och 2014 års val. Den ökande väljarrörligheten ger Socialdemokraterna en historisk chans för att profilera sig för att åter bli ett statsbärande parti.
De största väljarströmmarna flöt ut från de två stora partierna. Moderaterna tappade väljare till Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Socialdemokraterna tappade väljare till Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Men trots att väljarna i allt högre utsträckning tycks benägna att testa nya alternativ är idéförnyelsen närmaste obefintlig bland Socialdemokraterna.
3. Ny väljarkompass behövs
Väljarrörlighen beror i huvudsak på att de flesta av dagens medborgare inte ges tillräcklig ideologisk orientering i centrala politiska frågor. Konkurrensen om väljarnas röster handlar idag mer om vilka populistiska frågor en politiker eller ett politiskt parti driver än om den ideologi på vilken deras politik är byggd.
Politikens kärna är och har alltid varit ideologi och ideologisk övertygelse; ideologisk övertygelse som klart och tydligt definierar vilken typ av samhälle vi ska bygga och ideologi som definierar vem samhället ska byggas för. Socialdemokraterna behöver en stark ideologisk plattform som dagens väljare kan förstå och relatera till. Här är ett antal byggstenar.
3.1 En transparent och ansvarsfull migrations- och asylpolitik
Asyl –och migrationspolitiken saknar idag folklig legitimitet i brist på en tydlig koppling till samhällets generella behov, vilket förvirrar väljarna. Finansieringsmodellen för asylmottagande behöver också ses över för att öka förståelsen och acceptans hos medborgarna.
3.1.1 Knyt migrationsfrågan till behov av kompetensförsörjning och befolkningstillväxt
Det behövs därför en tydlig koppling mellan migration och behov av arbetskraft- och kompetensförsörjning. Data från Eurostat visar att antalet arbetsföra i befolkningen i EU-området kommer att minska reellt mellan 2015 och 2080. Men det är stora skillnader mellan olika länder.
Sverige som är ett utpräglat invandringsland är ett av de länder där den arbetsföra delen av befolkningen beräknas öka mest, medan flera invandringsrestriktiva länder som Finland och länder i östra EU väntas få en stor folkminskning bland arbetsföra.
Ungern har redan idag en åldrande befolkning och bristen på arbetskraft är akut i många branscher. Ungerns parlament röstade nyligen för en lag som kraftigt ökar antalet övertidstimmar som en arbetsgivare kan kräva, från dagens 250 per år till 400 timmar sammanlagt motsvarande 50 arbetsdagar.
3.1.2 Lånesystem för nyanlända
Det behövs också ett lånesystem för finansiering av etablering av nyanlända. Dagens försörjningssystem för nyanlända sponsras via skattemedel och detta skapar en negativ bild av invandring som en belastning för staten och kostnad för samhället. Sverigedemokraterna har etablerat sig som ett tredje största parti genom att utnyttja alla spekulationer kring invandringens och flyktingmottagandets kostnader. Bland SD- väljare var det 64 procent som ansåg att invandrings- och flyktingpolitik var den viktigaste valfrågan under valåret 2018. Migrationspolitiken har således hamnat i en negativ opinionsspiral som kan utnyttjas för att mobilisera osäkra väljare.
Ett sätt att förhindra att migrationsfrågan utnyttjas i ett negativt politiskt syfte är att göra om kontantersättningar till lån. På samma sätt som studenter försörjer sig med hjälp av studielån bör nyanlända kunna försörja sig med hjälp av lån under sin första tid i Sverige. Etableringsersättningen till nyanlända, som i normalfallet ges under två år, kan därför göras om till ett etableringslån. Etableringslånet ska bestå av både en bidragsdel och en lånedel, med samma proportioner som dagens studiemedel.
3.2 Tydliggör EU-medlemskapets betydelse för svensk ekonomi
De problem som har uppstått i samband med Brexit visar att man inte kan träda ur EU på samma sätt som man stiger av en buss. Siffror från SCB visar att aldrig har stödet för Sveriges EU-medlemskap varit så stort bland svenskarna som nu. Andelen svenskar som i huvudsak är för Sveriges EU-medlemskap ökat från 52,4 procent till 58,6 procent i november 2018. Det är det största EU-stöd som uppmätts i Sverige.
I alla partier utom Sverigedemokraterna finns en majoritet för Sveriges EU-medlemskap hos respektive partis väljare. Störst stöd för medlemskapet uppvisar väljarna för Liberalerna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Inget parti har en majoritet väljare som är emot medlemskapet även om Sverigedemokraternas väljare ligger nära gränsen med sina 49,3 procents nej till EU. Näst mest EU-motstånd finns hos Kristdemokraterna respektive Vänsterpartiets väljare, drygt 18 procent i båda fallen.
Att ta Sverige ur Europeiska unionen, som vissa partier föreslår, skulle försvaga svensk konkurrens och urholka den svenska välfärden på ett förödande sätt. Svenska företag har idag tillgång till 500 miljoner konsumenter tack vare EU:s inre marknad. Sveriges medlemskap i EU har inneburit att den svenska ekonomin är mer sammanlänkad med världsekonomin än någonsin tidigare.
Handeln och företagens förmåga att nå ut på internationella marknader är helt avgörande för Sveriges ekonomi och arbetsmarknad, och därmed för vår gemensamma välfärd.
Sveriges utrikeshandel genererar 1,4 miljoner jobb och potentialen är stor om fler små och växande företag kan komma ut på internationella marknader. Svensk exportindustri är starkt beroende av utvecklingen i Europa och EU. Faktum är att nästan tre fjärdedelar av Sveriges export går till Europa och EU.
Minst 700,000 jobb i Sverige genereras av exporten till länder utanför EU, inte minst genom att svenska företag kan dra nytta av frihandelsavtal med runt 50 länder tack vare EU-medlemskap. Dessa avtal skulle försvinna, eller i bästa fall behöva omförhandlas, om Sverige lämnade EU.
3.3 Tydliggör jämlikhetens betydelse som ett verktyg för välbefinnande och tryggt samhälle
Jämlikhet är inte bara en fråga om social rättvisa. Det är också det mest effektiva verktyget för att skapa ett tryggt samhälle och välbefinnande för alla. Jämlika villkor för tillgång till utbildning, arbete och sjukvård är den grund på vilken ett tryggt och välmående samhälle vilar.
Jämlikhetsanden (engelska: The Spirit Level: Why More Equal Societies Almost Always Do Better) är en rapport om jämlikhet och ojämlikhet och där tesen som författarna, Richard Wilkinson och Kate Pickett, driver utifrån ett stort forskningsmaterial är att jämlikhet är grundförutsättning för allas hälsa och välbefinnande. Undersökningen som ligger till grund för boken bygger på statistik från 23 rika länder, däribland Sverige, samt USA:s delstater.
Att alla mår bäst i ett jämlikt samhälle borde vara det yttersta målet för politiken. I de rika länder där ojämlikheten är störst är folkhälsan sämst, mordfrekvensen störst, tonårsgraviditeterna talrikast, skolresultaten sämst, livslängden kortast, det psykiska välbefinnandet sämst, osv. För att öka det allmänna välbefinnandet i de rika länderna hjälper det inte att öka den ekonomiska tillväxten om den inte används till att minska klyftorna mellan olika samhällsgrupper.
3.4 Ta fram ett skattesystem som belönar arbete och företagande och motverkar ohållbar produktion och konsumtion
Dagens skattesystem saknar klimat- och miljösmarthet. Traditionellt har skattepolitik inriktats på att beskatta arbete och företagande, vilken kan minska landets konkurrenskraft i en globaliserad ekonomi. Sverige behöver därför ett klimat- och miljösmart skattesystem som ger fler jobb och främjar en hållbar näringslivsutveckling.
Skattesystemet måste därför vara bättre utformat för att möta de klimatproblem som Sverige och världen står inför. En kombination av ett hållbart samhälle och konkurrenskraftigt näringsliv kräver att skattepolitiken byter fokus från arbete och företagande till klimat och miljö.
För detta behövs en skatteväxlingsstrategi. Huvudprincipen borde vara ett skattesystem som belönar arbete och företagande och motverkar ohållbar produktion och konsumtion.
Slutligen
Sänkta skatter på arbete och företagande kan bidra till fler jobb. Höjda skatter på produktion och konsumtion som förstör miljön och lägre skatter på klimat- och miljövänlig produktion och konsumtion ger ett hållbart samhälle. Kopplingen mellan entreprenörskap och hållbar utveckling måste också stärkas tack vare en klimatsmart användning av statliga investeringar.
Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare