Dödlig svampinfektion sprids globalt – Candida auris

9
99
Bild: Candida auris. Bildkälla: Healthunits.com
Bild: Candida auris. Bildkälla: Healthunits.com

“Resistenta bakterier beräknas orsaka fler dödsfall än cancer fram till 2050, men forskarnas senaste huvudbry är den mystiska dödliga Candida auris, en svamppatogen upptäckt2009″. Det skriver Sanja R. Juric som tittar närmare på en artikel i New York Times vars budskap inte nått ut brett till den svenska allmänheten.

Text: Sanja R. Juric, hälsoskribent | Bild: Candida auris. Bildkälla: Healthunits.com | Artikeln har tidigare publicerats i TV Hälsa

I en äldre intervju i New York Times år 1945, varnade Nobelpristagaren Alexander Fleming, mannen som uppfann penicillin, att missbruk av antibiotika kunde leda till multiresistenta bakterier. Endast tio år efter den globala introduktionen av antibiotikan kunde man se fall av resistens. 70 år senare har det blivit ett globalt hälsoproblem.

Resistenta bakterier beräknas orsaka fler dödsfall än cancer fram till 2050, men forskarnas senaste huvudbry är den mystiska dödliga Candida auris, en svamppatogen upptäckt 2009.

Ett av dess många offer, var en äldre man från Brooklyn, New York. Blodtesterna inför en planerad bukoperation i maj förra året, visade att mannen var infekterad med den dödliga patogenen. Trots en snabb isolering på intensivvården avled mannen 90 dagar senare. Det gjorde inte Candida auris.

Det krävdes en särskild rengöringsutrustning för att göra rent rummet, samt att riva ut några tak- och golvplattor för att utrota svampen.

“Allt var positivt – väggarna, sängen, dörrarna, gardinerna, telefonerna, diskbänken, whiteboard, droppställning, pumpen” säger doktor Scott Lorin, sjukhusdirektören. – New York Times

Både resistenta bakterier och svampar, angriper oftast individer med svagt immunförsvar. De sprids snabbt i sjukhusmiljöer och kan finnas på kläder, verktyg och möbler under en lång tid. Forskare menar att om man inte tar fram mer effektiva läkemedel och drar ner på onödig användning av antibiotika, finns risk att bakterier kommer att spridas till den friskare befolkningen.

Ellen Silbergeld. Foto: Melissa Golden (Melissagolden.com)
Ellen Silbergeld. Foto: Melissa Golden (Melissagolden.com)

En stor del av antibiotikan används inom jordbruket

Ellen Silbergeld, en ledande forskare inom området för resistenta bakterier, säger att mer än 80 procent av läkemedelsproduktionen i USA går till jordbruket. Ingen gjorde kopplingen att genom att behandla djuren med antibiotika, kommer även köttet att innehålla resistenta bakterier, menar Silbergeld.

Inte ens vegetarianer kommer undan, menar Silbergeld, i och med att gödseln av smittade djur används flitigt inom jordbruk. På samma sätt som antibiotika används i all större utsträckning för att förebygga sjukdomar hos djur, används antisvampmedel för att förhindra växtsjukdomar. Med andra ord är det nästintill omöjligt att skydda sig från resistenta bakterier.

Spridning av mördarsvampen mörkas

Infektioner spred sig även i Royal Brompton Hospital, ett brittiskt sjukhus i London.

“Vi har ingen aning om var det kommer ifrån. Vi har aldrig hört talas om det. Det sprider sig som en eldsvamp “, säger Dr Johanna Rhodes, infektionsexpert på Imperial College i London.

Dr Rhodes tillfrågades i slutet av 2015 att identifiera svampens genetiska profil och försöka eliminera den från de infekterade rummen.

Sjukhuset som är ett specialcentrum för lung- och hjärtsjukdomar med rika patienter från Mellanöstern och Europa, varnade den brittiska regeringen och de berättade för smittade patienter, men sjukhuset valde att inte offentliggöra utbrottet. I juni 2016 hade samma sjukhus ett pågående utbrott av 50 fall av samma infektionssjukdom och ledningen tvingades stänga delar av sjukhuset under elva dagar. Återigen valde sjukhusledningen att inte offentliggöra utbrotten, men man tvingades slutligen erkänna att de hade ett problem.

Spanskt sjukhus

I Valencia i Spanien var läget ännu mer alarmerande. Av 372 patienter som bar på svampen, men som inte hade insjuknat, hade åttiofem av dessa blodinfektioner. Enligt tidskriften Mycoses hade 41 procent av de infekterade patienterna dött inom 30 dagar. Enligt ett uttalande från sjukhuset var de osäkra om det var just C. auris som hade dödat patienterna eller bakomliggande sjukdomar. Sjukhuset i Valencia har fortfarande inte kommit ut med ett offentligt uttalande.


Dr Lynn Sosa, epidemiolog i Connecticut, säger att Candida auris är oslagbar bland multiresistenta bakterier och nästan hälften av alla patienter som insjuknar dör inom 90 dagar. Uppkomsten är fortfarande ett mysterium bland världens forskare.


Ekonomiska intressen bakom tystnaden

Kevin Kavanagh. Foto: Melissa Golden (Melissagolden.com) för NYT.com
Kevin Kavanagh. Foto: Melissa Golden (Melissagolden.com)

Resistenta bakterier är ett enormt problem säger läkaren och konsumentombudsmannen för patienter, Kevin Kavanagh. Om ett utbrott skedde på en allmän plats skulle man få reda på det nästan omgående, men på så sjukhus, säger han, håller man tyst. Det kan ta månader, uppemot ett år innan informationen om ett utbrott hamnar på myndigheters hemsida. “Det är pengarna som styr”, menar Kavanagh. Läkemedelsindustrin sägs omsätta 40 miljarder dollar per år.

I USA har sjukhusen ingen skyldighet att informera allmänheten om ett utbrott. Även myndigheter har i flera fall avstått från att offentligt gå ut med information och delge namnen på berörda sjukhus.

”Försvara och förneka. De är väldigt oroliga för kortsiktiga ekonomiska nackdelar”, säger Kavanagh i NYT videon.

Lokala institutioner och regeringar över hela världen har varit ovilliga att publicera utbrotten och menar på att det inte finns anledning att skrämma patienter. Vissa läkaren har hävdat att sjukhusen mest sannolikt inte vill förstöra sina rykten och förlora de ekonomiska fördelarna med att hålla inne med informationen. Det är ingen idé att skrämma patienter med något de ändå inte kan kontrollera, resonerar man.

Till en början misstänkte man att infektionerna hade börjat i Asien. Första gången läkarna stötte på Candida auris var i örat på en kvinna i Japan år 2009 (auris är latin för örat). Prover från olika delar av världen visade dock att ursprunget inte var en enda plats, då man upptäckte fler stammar av svampen på flera ställen.

Resistens mot både bekämpningsmedel och läkemedel

Undersökningen av stammarna visade att det finns fyra distinkta versioner. De olika stammarna hade gått isär för tusentals år sedan och framträdde som resistenta patogener på fyra platser samtidigt.

Dr Meis är en nederländsk forskare som tror att svampstammarna utvecklades på grund av kraftig användning av fungicider inom jordbruket.

En patient hade dött 2005 av en Aspergilius-svamp. Den visade sig vara resistent mot ett läkemedel väldigt likt ett känt bekämpningsmedel som användes över hela världen. Studier tydde på att den vanligt förekommande svampen hade blivit resistent mot bekämpningsmedel och således även läkemedel med liknande kemiskt innehåll.

Ökning av multiresistenta bakterier

Enligt artikeln: “Allt fler svenskar dör från superbakterier”, i SVT från den 17 april 2016, har antalet smittade i Sverige mer än trefaldigats på mindre än tio år. Över 400 personer dör varje år i Sverige av multiresistenta bakterier, uppger SVT.

”I dag tar vi också många saker för givet. Att vi ska få en ny höftkula till exempel, det kanske vi inte kan göra i framtiden. Särskilt om patienten bär på resistenta bakterier så kanske man måste överväga om operationen överhuvudtaget kan göras.” Det säger Malin Grape på Folkhälsomyndigheten.

Text: Sanja R. Juric

Fakta

  • Candida auris är en nyligen upptäckt, snabbt framväxande svamppatogen.
  • Infektioner på grund av C. auris är vanligtvis associerade till utbrott i sjukvårdsinrättningar.
  • Symtom: feber, smärta och trötthet. När en person blir smittad, i synnerhet någon som har en bakomliggande sjukdom, kan dessa till synes vanliga symptom bli dödliga.
  • Svampen orsakar invasiva infektioner med hög dödlighet (ca 57%), huvudsakligen blodsjukdomar, sår och öroninfektioner samt sepsis.
  • Personer i riskzonen är vanligtvis individer med ett svagt immunförsvar, som har genomgått en operation eller har en central venkateter, diabetes och/eller har genomgått bredspektrum antibiotika- och/eller antisvampbehandling.
  • Alla åldersgrupper drabbas av svampinfektionen.
 
  • NewsVoice kräver äkta för- och efternamn för den som vill kommentera efter artiklar. Varför?
  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd. Pengarna går till undersökande och oberoende journalistik.

9 KOMMENTARER

  1. .Kommer inte det mesta av vårt kött från Brasilien. och Argentina idag? Där sker åtminstone slutmatning i djurststallar vilka ofta kräver antibiotika i födan.
    Samma slappa regler som i USA, inklusive GMO och växtgifter ”på köpet”. Och Jordbruksverket pekar bara på produktivitet, kg kött per ha, tex. Vårt SLV, som borde skydda oss och mäta alla farligheterna gör ingenting åt något av de nämnda problemen! Stäng SLV eller byt politik snarast!

  2. Tyvärr är New York Times inte att lita på, kanske en ny fear monger när svin och fågelinfluensa inte fick önskat effekt. Men Ellen Silvergeld har nog rätt i att de antibiotika som djuren får äter vi sedan i med deras kött. Inte att talar om dricksvattnet, där vi kissat ut både hormoner, psykofarmaka och antibiotika. Hela den del av våran miljö skulle miljöpartiet ägna sig åt , det vore mycket vettigare och mer trovärdig.

  3. Erik O.H.Enby 9 maj, 2019 at 17:03
    Hej Sanja R. Juric,
    För 30 år sedan publicerade jag bollformationer liknande de som inleder din artikel. Jag hittade dem i blod från patienter med ALS och MS men även vid andra sjukdomsbilder. Se referenser nedan.
    http://www.enby.se/svenska/forskning/uppsats/7/blodforandringar-hos-kroniskt-sjuka.htm
    http://www.enby.se/svenska/forskning/uppsats/8/okanda-partiklar-och-strukturer-i-ALS-patientens-blod.htm
    Kanske både MS och ALS beror på svampangrepp…

  4. @Enby. Intressanta undersökningar. Har det gjorts försök med behandling med O2? All svamp oavsett storlek är ju anaeroba processer.

KOMMENTERA [Se kommentarsregler]

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här