Tre av fyra är oroliga för hur deras personuppgifter används

2
1
Ryska - Crestock.com
Bild: Crestock.com

Tre av fyra svenskar är oroliga för hur deras personuppgifter används. Samtidigt är det bara hälften av svenska företag och myndigheter som arbetar kontinuerligt och systematiskt med dataskydd. Det visar Datainspektionens första nationella integritetsrapport.

Den 25 maj förra året började dataskyddsförordningen, GDPR, att gälla i Sverige och övriga Europa. Nu, ett år senare, publicerar Datainspektionen sin första nationella integritetsrapport som redovisar hur långt arbetet kommit med att införa det nya regelverket och hur väl medborgarna känner till och har utövat sina rättigheter på integritetsskyddsområdet.

“För att Sveriges ambitioner vad gäller digitalisering ska lyckas så måste medborgarna kunna känna digital trygghet. Den här rapporten är en del i vårt arbete med att följa och beskriva utvecklingen när det gäller frågor som rör integritet och dataskydd”, säger Datainspektionens generaldirektör Lena Lindgren Schelin.

Den nationella integritetsrapporten beskriver hur långt företag, myndigheter och andra organisationer kommit i arbetet med att anpassa sina verksamheter till GDPR. Rapporten visar att många privata och offentliga verksamheter har åstadkommit mycket under det första året sedan dataskyddsförordningen började tillämpas. Samtidigt bedömer bara hälften av dataskyddsombuden att den verksamhet de verkar i har ett kontinuerligt och systematiskt arbete med dataskydd.


Rapporten visar också att merparten av medborgarna känner till dataskyddsförordningen och att den innebär förstärkta rättigheter för individerna. Samtidigt är tre av fyra medborgare oroliga för hur deras personuppgifter används.


Minst förtroende finns för sociala medier och appar. Var sjätte medborgare har använt någon av de nya rättigheterna.

“Att så många redan använt någon av de nya rättigheterna visar att det för många är en viktig fråga hur deras personuppgifter används. Vi får också många frågor och klagomål som rör enskildas rättigheter. Vår förhoppning är att rapporten ska ge vägledning i det fortsatta arbetet mot Datainspektionens vision om ett tryggt informationssamhälle där vi tillsammans värnar den personliga integriteten”, säger Lena Lindgren Schelin.

Resultat från rapporten

  • Tre av fyra svenskar är oroliga för hur deras personuppgifter används
  • Åtta av tio svenskar känner till GDPR och att den innebär förstärkta rättigheter
  • Var sjätte medborgare har utnyttjat någon av rättigheterna i GDPR, till exempel genom att begära att ett företag ska radera deras personuppgifter.
  • Tre av fyra privata och offentliga verksamheter tycker att implementeringen av GDPR har gått bra
  • Hälften av alla privata och offentliga verksamheter bedömer att de har ett kontinuerligt och systematiskt arbete med dataskydd.
  • Datainspektionen har fått in 3 000 klagomål sedan 25 maj 2018. Klagomål om kamerabevakning och direktmarknadsföring är bland de vanligare.
  • Datainspektionen har tagit emot 3 500 anmälningar om personuppgiftsincidenter, 6 av 10 incidenter beror på den mänskliga faktorn

Läs Datainspektionens nationella integritetsrapport (pdf-dokument)

Text: Datainspektionen, pressmeddelande

I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.

2 KOMMENTARER

  1. Hur många länder i världen har samma förnedrande personnummersystem som drabbar svenska folket?

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here