LÄNKSKATT. I slutet av mars röstade EU-parlamentet officiellt ja till det nya, kontroversiella upphovsrättsdirektivet. Vi har granskat vad direktivet egentligen innebär och vilka konsekvenserna kan bli. NewsVoice har tidigare rapporterat om de nya reglerna kring upphovsrätt på nätet som officiellt klubbades igenom i EU-parlamentet den 26 mars 2019.
Direktivet har fått stark kritik från många håll, inte minst för artikel 11 som innebär att sajter som länkar till någon annans material kan bli tvungna att betala en så kallad ”länkskatt”.
Reservation
IT-juristen Daniel Westman menar dock att termen ”länk” i sammanhanget är missvisande eftersom direktivet inte riktar sig mot länkar i sig utan mot förhandsvisning av information, så kallade "snippets".
"The snippet is a single search result in a set of search results and generally consists of a title, a URL and a description of the page." - Yoast.com
Henrik Alexandersson skriver:
”I normala fall är människor glada om andra länkar till deras webbsidor, eftersom det ger fler besökare. Ofta betalar man till och med för att få in-länkar (organiska eller i form av annonser). Med artikel 11 blir det precis tvärtom: Den nätplattform som själv eller vars användare uppmärksammar allmänheten på en intressant nyhetsartikel och som leder besökare till denna artikel genom en länk… skall tvingas betala en licensavgift till tidningen som man länkar till, vilket är helt absurt.” - Företagande.se
Ett mindre fritt internet med länkskatt
En direkt konsekvens av länkskatt kan alltså bli ett mindre fritt internet där nyhetssajter helt plötsligt kan ta ut en avgift när andra delar deras material. Något som kan bli väldigt konstigt då mycket innehåll på nätet i stor utsträckning bygger på att man just citerar och återberättar.
Daniel Westman, IT-jurist, säger:
”Länkskatt – både länk och skatt är lite missvisande, men det ligger något i kritiken. Utökad rätt för tidningsföretag, när man tar ut delar ur texter – till exempel i samband med länkning – kan i större utsträckning bli något man behöver tillstånd för att publicera.” - SVT
Sju ord kan räcka för att bli ersättningsskyldig
Anledningen till att Daniel Westman menar att termen ”länk” är missvisande är att direktivet inte riktar sig mot länkar specifikt. Snarare handlar det om ”förhandsvisning av information”. Hur många ord som får återges utan att det räknas som intrång specificerar däremot inte direktivet.
I en liknande lag som infördes i Tyskland år 2013 fastställde olika domstolar i landet att sju ord var gränsen för vad som kan betraktas som intrång. Det är inte omöjligt att siffran kommer bli något liknande även för EU:s upphovsrättsdirektiv.
Intäkterna kan bli mindre för nyhetssajter
Ett inte helt omöjligt scenario är att aktörerna som de nya direktiven avser gynna, faktiskt kommer att förlora mest på det. Många nyhetssajter får idag en stor del av sin trafik från Google.
Om Google skulle behöva ta bort sina förhandsvisningar av artiklar så kommer antalet klick att bli betydligt mindre från sökresultatet. Det innebär färre besök för nyhetssajterna, vilket betyder lägre annonsintäkter.
Marcus Jerräng på Computer Sweden skriver:
”För en stor tidning typ Aftonbladet med enorm egen räckvidd och direkttrafik är det här inget problem, men för en mindre publikation kan trafiken från Google vara skillnaden på att göra vinst eller gå med förlust.”
Google kan få ändra i sina algoritmer
Hur Google kommer att hantera de nya reglerna är fortfarande oklart. Eftersom sökmotorn till stor del bygger på att hemsidor länkar till varandra så är det dock högst troligt att förändringar kommer att behövas göras.
Oscar Sandström, SEO-expert på Viseo, säger:
”Det finns en risk att länkskatt-direktiven kommer att påverka Googles rankingfaktorer; Google gör uppdateringar hela tiden. Däremot kommer de sannolikt att hitta en bra lösning.
Däremot kan det ju bli en fråga om Google kommer att se vissa länkar ”betalda” eftersom sidan som får länken kan få en ersättning genom länkskatten. I dagsläget är det mot Google riktlinjer att betala för en länk. Detta skulle i teorin kunna ge en stor förändring för sökresultatet och hur Google algoritm är uppbyggd.”
Lagen börjar gälla 2021 och kommer inte vara retroaktiv
Avslutningsvis så kommer lagen inte att vara retroaktiv – vilket troligtvis är det enda positiva med det nya direktivet. Material som publicerats innan lagen träder i kraft om drygt två år kommer alltså inte att omfattas.
Exakt hur internet påverkas av denna länkskatt återstår att se. I ett bästa scenario kommer lagen att få väldigt liten genomslagskraft och nyhetssajter väljer att inte tillämpa länkskatten.
I värsta fall blir lagen slutet på det fria internet som vi känner det idag.
Text: NewsVoice
Relaterat
- NewsVoice om media och internet