Lennart Bengtsson – Klimatforskaren som tonar ner klimathotet

publicerad 31 juli 2019
- av Hans Sternlycke

RECENSION. Lennart Bengtsson professor i dynamisk meteorologi har gett ut boken: "Vad händer med klimatet? En klimatforskares syn på jordens klimat", på Karneval förlag. Där tonar han ned klimathotet. Katastrofscenarierna är ovetenskapliga likaväl som påståendena om att koldioxidutsläppen inte ger någon klimateffekt är det. Att det finns någon tipping point, där vi når en drastisk och irreversibel förändring, saknar vetenskapligt stöd.

Text: Hans Sternlycke | Bild: Mendenhall-glaciären i Alaskas Tongass National Forest. Glaciären drar sig snabbt tillbaka på grund av varmare lokalklimat. Foto: National Science Foundation, CC BY 2.0

Väderförändringarna tar vi lätt för klimatförändringar. Det var först på sjuttiotalet vi började oroa oss för temperaturstegringen. Dessförinnan oroade vi oss för en ny istid.

Klimatförändringarna sker på lång sikt, och orsakerna bakom är så komplexa enligt honom, att vi inte säkert kan uttala oss om dem trots all datorkraft vi fått och alla förfinade modeller. Han protesterar mot att utsläppsscenarierna från FN:s klimatpanel, IPPC, ger intrycket av att vi kan urskilja vad som beror på mänsklig påverkan, och vad som inte gör det.

Av de olika scenarierna anser han att det första redan är överspelat, att maximum skall nås detta decennium och man når 450 ppm, miljondelar, koldioxid till 2100. Nästa nivå där vi får 650 ppm 2100 kan nås med en kraftansträngning. Den tredje nivån med 850 ppm är det mest realistiska med hänsyn till möjlig teknisk utveckling och fattiga länders behov av energi. Med den fjärde nivån på 1 370 ppm blir stora delar av jorden obeboelig.

Klimatmötet i Paris 2015 enades om att en uthärdligt nivå på temperaturökningen var två grader från den förindustriella nivån på koldioxidhalt i atmosfären, som sattes till 1750. Eftersom temperaturen redan ökat en grad sedan dess återstår bara en grad till innan vi passerat tillåten ökning. Det motsvarar klimatscenario ett. Det extrema klimatscenariet skulle ge en temperaturökning på 3,7 grader som medelvärde i osäkerhetsintervallet till nästa sekelskifte, alltså nära fem graders ökning från 1750.


En fördubbling av atmosfärens halt av växthusgaser kommer troligen har skett till 2035. Lennart Bengtsson anser alltså att vi inte kan komma undan klimatförändringen, utan att vi måste anpassa oss efter den höjda temperaturen.


Koldioxid är en mycket långlivad växthusgas som stannar kvar länge i atmosfären. En femtedel kan stanna kvar i tusentalet år. Behovet av biomassa och åkerbruk gjorde att stora delar av de västeuropeiska skogarna avverkades redan i medeltid.

Sedan 1750 har jordens befolkning tiodubblats, samtidigt har behovet av energi per person fyrdubblats. Vårt välstånd är beroende av energi. Det kommer att ta lång tid att ersätta den fossila energin med förnybar. Vi kommer inte ifrån växthuseffekten med bioenergi. Avverkning ger en momentan ökning av av koldioxid, som det sedan tar lång tid innan den blivit upptagen ny tillväxt..


Lennart Bengtssons plädering för kärnkraft som överbryggning är inte hållbar. Den tar ännu längre tid att bygga ut, och den är inte klimatneutral som han tror, utan har en växthuseffekt större än fossilgas över sin livscykel.


Om vi inte kan minska växthusgasutsläppen snart nog kan i ställer assimilationen av koldioxid i hav och vegetation öka. En ökning av skogens areal eller tillväxt med sex procent kan räcka. För Sveriges balanseras utsläppen av ackumulationen. Dessutom exporterar vi 20 TWh el som minskar utsläppen i andra länder. Industrin har av konkurrensskäl sluppit energiskatter för att minska utsläpp.

Boken är skriven för lekmän, men kan vara tungläst på grund av rikligt med formler och många fakta. Den ger dock en bred genomgång av alla faktorer som kan påverka klimatet, nyttig för oss som känner oss lite förvirrade av alla tvärsäkra påståenden.

Text: Hans Sternlycke