Torbjörn Sassersson är grundare av NewsVoice som startade 2011. Torbjörn har arbetat inom media sedan 1995. Han har en fil kand (1992) inom miljövård från Stockholms Universitet. Stöd hans arbete genom en 
FORSKNING. Studier vid Johns Hopkins University indikerar att patogena proteiner kan vandra via vagusnerven från mag-tarmkanalen till hjärnan, vilket kan resultera i Parkinsons sjukdom.
Forskare vid Johns Hopkins University School of Medicine har i försök på möss kunnat bevisa att defekta proteiner kan vandra från tarmen till hjärnan. Studien publicerades den 26 juni 2019 i den medicinska journalen Neuron.
Det har länge varit känt att Parkinsons beror på att nervceller i mellanhjärnan dör. Ju fler celler som dör i mellanhjärnan desto svårare får patienten att kontrollera sin kropp. Den drabbade förlorar balansen. Det blir svårare att gå, gripa, svälja och tala. Med tiden blir symptomen allt mer svåra. I slutet av sjukdomsförloppet är det autonoma nervsystemet angripet och det leder ofta till döden.
Nu tror forskare att bortfallet av nervceller i hjärnan beror på att muterade proteiner av typen alfasynuklein. Normalt finns dessa proteiner i friska nervceller och deras funktion är att fungera som transportproteiner, men om de förändrats kan de istället bli mycket skadliga, särskilt för nervceller i området “substantia nigra pars compacta” (SNc) som finns i kärnan av mellanhjärnan.
SNc ansvarar för produktionen av det viktiga dopaminet som i sin tur ansvarar för flera vitala funktioner som tex regleringen av blodflödet i kroppen.
“En dopaminbrist i denna region (vilket är fallet vid schizofreni) orsakar en stark kognitiv försämring. Individen slutar reagera på extern stimuli och verkar inte bry sig om något. Med det sagt är andra ändringar i denna nervbana kopplade till åkommor såsom ADHD och depression.” – Utforskasinnet.se
Enligt studierna behöver de migrerande proteinerna flera månader på sig att vandra till hjärnan. Att vandra från magen till hjärnstammen tog en månad och för att sedan nå fram till frontalloberna kräver ytterligare 10 månader, skriver DW.com.
Eftersom studierna ännu är i sin linda vet inte forskarna hur Parkinsons sjukdom kan botas, men de spekulerar i att sjukdomsförloppet bör kunna stoppas om det upptäcks i tid. Problemet är att insjuknandet sker dolt och det kan fortlöpa under lång tid innan symptom uppstår. De första skedet av sjukdomen som tycks börja i mag-tarmkanalen kan pågå i decennier.
Forskarna kan ännu inte helt säkert etablera att sjukdomen faktiskt börjar i magen. De förändrade proteinerna kan även migrera på andra sätt, men nervbanor och särskilt vagusnerven verkar fungera som “transportled” för de sjukdomsalstrande proteinerna.
Neuropathologen Walter Schulz-Schaeffer vid Saarland University Hospital, som inte deltog den aktuella studien, säger att:
“Parkinson’s disease usually spreads in the body of patients for several decades before the symptoms become clearly visible. This makes prevention more difficult.”
Upptäckten betraktas ändå som ett stort genombrott, menar Ted Dawson professor i neurologi och som är medförfattare till studien.
Text: Torbjörn Sassersson | Bild: Substantia nigra pars compacta har betydelse för Parkinsons sjukdom. Illustration: Bruce Blaus. Licens: CC BY 3.0, Wikimedia Commons
Källor och relaterat
- Neuron: Transneuronal Propagation of Pathologic α-Synuclein from the Gut to the Brain Models Parkinson’s Disease
- John Hopkins School of Medicin
- DW.com: Does Parkinson’s disease develop in the stomach?