RECENSION & DEBATT. Det har varit en mycket medveten politik under hela 1900-talet som gjort att vår självförsörjning med livsmedel försvunnit visar Thomas Gunnarson med många belägg och citat i sin bok “Jordbruk – Delete” på Vulkans förlag. Småbönder har setts som ineffektiva, och industrin har behövt arbetare.
Text: Hans Sternlycke
På 70 år under 1800-talet tredubblades åkerarealen. Efter 1870 var det industrialiseringen som stod för näringslivets expansion. Att en fjärdedel (1,2 miljoner) av svenskarna utvandrade fram till 1920 minskade inte välståndsutvecklingen
Erkännandet av aktiebolaget som självständig juridisk person med samma rättigheter som en fysisk person men utan motsvarade skyldigheter och socialt ansvar skapade globalism, karteller och monopol. Det förändrade jordbrukets villkor. En annan avgörande förändring var uppfinningen av konstgödseln. Det skapade en stor kemiindustri och möjliggjorde storskalig djuruppfödning på importerat foder, och skogsbygderna med naturligt bete slyades igen. Näringscirkulationen mellan djur och åker och mellan stad och land bröts. Den brutna näringscirkulationen utarmar jorden.
Efter hungern under första världskriget kom 1930-talet med avsättningsproblem för jordbruket. Under andra världskriget gällde det folkförsörjning och statlig styrning att odla mer säd och potatis och minska animalieproduktionen. 1947 års jordbrukspolitiska beslut innebar att överföra landsbygdens arbetskraft till industrin. Småbruket skulle bortrationaliseras.
På 1950-talet pressades jordbrukspriserna av stora exportöverskott från Amerika som hade bördig jord och kraftig mekanisering. USA tvang 1962 de europeiska länderna att ta bort importavgifterna på mellanskillnaden mellan europeiskt pris och världsmarknadspriset för djurfoder. Det resulterade i överskott på jordbruksprodukter i Europa, och att man införde den amerikanska djuruppfödningsmodellen på soja och majs och stordrift i stället för betesdrift.
Med oljekrisen 1974 tog den billiga energin slut. Priset tiodubblades. Missväxt och felslaget fiske utanför Peru, som normalt gav 70 procent av fiskmjölsproduktionen, höjde världsmarknadspriset på jordbruksprodukter. Med ekonomiskt stöd till oljeväxtodling, som steg nära. tiofalt, försökte man kompensera för sojabristen. Det gav upphov till sojakriget som USA vann efter 15 år.
Med högproteinkällor som soja var fodret inte begränsningen för djurproduktionen, utan djuren. Man fick en annan avel. Med industriell djuruppfödning skulle bönderna kunna konkurrera. Kriteriet för gott djurskydd blev produktionsförmåga och inte livsår.
Reagans nyliberala marknadsekonomi, Reaganomics, med gynnande av bolagsintressena på 80-talet är styrande än i dag. För jordbruket innebar detta enorma exportsubventioner för att dominera marknaden. Priserna pressades ner.
Landsbygdsbefolkningen i USA minskade ytterligare. Både i Europa och tredje världen drevs bönder bort. Så småningom ersattes Europas strävan efter självförsörjning med amerikansk modell under namn av frihandel. Blair House-uppgörelsen 1992 med USA innebar en globalisering och exploatering av landsbygden över hela världen styrd av storbolagen. Flagrant är Monsanto Protection Act som gör Monsanto straffria.
Idag finns det kvar 15,000 fungerande jordbruk. 2017 års Livsmedelsstrategi innehåller retroutopiska drag. Det enda som skiljer den från 1967 års beslut, är att nu finns inte den sociala dimensionen med – inkomstmålet för bönderna. Thomas Gunnarson har gjort en nyttig genomgång av ett och ett halvt århundrades jordbrukspolitik som är okänd för de flesta, men nödvändig för att förstå dagens situation.
Text: Hans Sternlycke