Psykologin bakom musik

0
34
Violin. Foto: Niek Verlaan. Licens: Pixabay.com (free use)
Violin. Foto: Niek Verlaan. Licens: Pixabay.com (free use)

Musik kan vara ett värdefullt känslomässigt verktyg. Adeles låt ”Someone Like You” med sina lugna och mysiga toner kan ge folk rysningar eller till och med få dem att gråta. Under 1700-talet var musiken extremt annorlunda, men människorna är i mångt och mycket likadana, och den emotionella lockelsen av musik har inte förändrats sedan dess.

De tysta och gungande noterna i Mozarts No. 23 kan fortfarande väcka känslor av ensamhet och melankoli. Det finns få saker som är så tillfredsställande som att skriksjunga i takt med Nirvana när man är arg, eller hoppa runt i huset till Taylor Swift efter en speciellt lyckad dag. Ibland används till och med naturens egna lugna ljud, som till exempel regn, vågor och fågelljud för att framkalla någon sorts känslomässig respons i oss.

Ny forskning visar till och med på att musik kan hjälpa oss bota åkommor som Alzheimers och PTSD. Du märker kanske att musiken som du hör i allmänna utrymmen anpassar sig utefter situation, till exempel så är musiken väldigt up-beat och glad när du spelar på online casinon, eller snabb och stressig när du är och shoppar.

En meta-analys av 400 olika musikrelaterade studier visade på att lyssna på musik är hälsosamt för dig. Musik har förmågan att minska psykologiska fenomen som ångest och depression markant, samt öka immunförsvarets effektivitet. Kliniska terapeuter har till och med börjat använda musik som ”medicin” för sina patienter, istället för de kemiska preparaten som annars fyller samma funktion.

Kan musik påverka din hälsa negativt?

Enligt en studie publicerad i Frontiers in Human Neuroscience så verkar svaret tyvärr vara ja, ibland. I studien genomgick totalt 123 patienter mellan åldrarna 18 till 55 psykologiska tester för att bestämma musikens effekt. Könsfördelningen var jämn. Deltagarna fick besvara diverse frågor om deras generella hälsa och doktorerna fick utefter svaren göra en psykologisk profil på deltagarna där patientens stressnivåer, depressionsnivåer och ångestnivåer försökte utmätas.

Deltagarna utvärderades utefter någonting som på engelska kallas för ”Music in Mood Regulation scale” eller helt enkelt MMR. Enligt MMR kan sättet individer anpassar sina känslor till musiken delas in i sju stycken kategorier; underhållning, återhämtning, stark känsla, mentalt arbete, tröst, diversion och utsläpp. De senare tre kategorierna är sätt som människor kan kontrollera negativa känslor med hjälp av musik.

När det kommer till tröst så lyssnar människor på musik som stämmer överens med deras nuvarande sinnestillstånd. Om man är ledsen lyssnar man till exempel på ledsam musik. Individer som lyssnar på musik för att få tröst använder denna typ av musik för att känna sig mindre ensamma och mer förstådda. En person med till exempel depression kanske lyssnar på en låt som handlar om att leva med sjukdomen, och finner således tröst i det.

Avledning beskriver människor som lyssnar på musik för att distrahera sig själva från deras annars negativa emotionella läge. Denna musik behöver inte nödvändigtvis stämma överens med deras sinnestillstånd. En person som har ångest kanske lyssnar på en glad låt för att distrahera sig själv tills det att ångest vågen lagt sig.

När det kommer till känslor lyssnar människor vanligtvis på musik som stämmer överens med deras sinnestillstånd som ett sorts uttryck för denna känsla. En person kanske är riktigt frustrerad och sjunger därmed med till en arg låt som en sorts känslomässig utväg för känslorna.

Musik anpassar sig beroende på vilka känslor man vill åstadkomma

Musik skiljer sig ganska markant beroende på var någonstans man hör det. I butiker så spelas oftast popmusik för att få besökarna på glatt och ivrigt humör så att de är mer villiga att göra impulsiva beslut som känns bra i stunden. I restauranger används musik för att få besökarna att lämna lokalen så snabbt som möjligt, för att göra plats åt nya besökare.

Spel och filmer använder musik för att få folk att känna en viss känsla. Starka känslor som iver, ledsamhet, ilska eller spänning är förhållandevis enkla att generera med hjälp av musik, medan mer subtila känslor beror mer på innehållet av spelet eller filmen i kombination med den musik som används.

Casinospel använder till exempel musik till stor fördel för att ge spelaren en viss känsla. Oftast ligger fokuset på de glada känslorna vid vinst, istället för de ledsna känslorna vid förlust.

Extern skribent


  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd. Pengarna går till undersökande och oberoende journalistik.