Danmark: 31 % av 18-29-åringarna anser att religiösa lagar ska följas

"Hur hanterar ett samhälle religiösa institutioner som uttrycker värderingar som är totalt motsatta jämfört med de som råder i det västerländska samhället de bor i?"

4
20
Lars Løkke Rasmussen. Pressfoto: LarsLoekke.dk
Lars Løkke Rasmussen (1964-), är en dansk jurist och politiker som är partiledare för partiet Venstre. Han var statsminister mellan 2009-2011 och 2015 och 27 juni 2019.. Pressfoto: LarsLoekke.dk

Tidigare i år, i sitt nyårstal, nämnde Danmarks dåvarande statsminister, Lars Løkke Rasmussen, att religiösa parallella samhällen utgör ett problem och att invandrare behöver lära sig att ”sätta sekulära lagar före religiösa”, men tänk om det inom samhället i fråga inte verkar finnas någon önskan om att göra detta?

Judith Bergman - Pressfoto
Judith Bergman – Pressfoto

Text: Judith Bergman, krönikör, advokat och politisk analytiker, distinguished senior fellow vid Gatestone Institute | Artikeln har tidigare publicerats på svenska Gatestone-institutets hemsida

”När jag gick i gymnasiet”, fortsatte Rasmussen, ”så fanns det runt 50 000 personer med icke-västerländsk bakgrund i Danmark. Idag finns det nästan en halv miljon. På en generation har vårt land förändrats.”

Hur stora problemen faktiskt är avslöjades i en ny undersökningIntegrationsbarometer 2018, som publiceras av Köpenhamns kommun. Integrationsbarometern – som mäter nivån av integration i kommunen bland unga med icke-västerländsk bakgrund – visade att nästan en tredjedel av 18-29-åringarna (31%) anser att ”religiösa och kulturella lagar måste följas, även om de strider mot [dansk] lag. [1] Frågan är då huruvida dessa unga personer anser att islamistisk sharialag bör gå före dansk lag. Statistiken representerar en ökning från 2016, då en liknande undersökning visade att 24% ville ha sharialag. Utöver det har antalet unga som ser positivt på demokrati minskat från 86% år 2016 till 79% år 2018. [2].

”Det oroar mig mycket att ett ökat antal unga Köpenhamnbor inte stöttar vår demokrati”sa Cecilia Lonning-Skovgaard, Köpenhamns borgmästare i integration och sysselsättning till TV2 Lorry.

”Jag tror också att det visar en generell tendens för unga att ifrågasätta demokratin, och att det finns miljöer i en storstad som Köpenhamn som drar folk i en annan riktning och försöker påverka dem på ett dåligt sätt.”

Dessa ”miljöer” kan ha främjats oavsiktligt av de danska myndigheterna själva.

Det framkom till exempel nyligen att en kommitté under regeringens departement för kyrkliga affärer, som bär ansvar för att formellt godkänna moskéer [3] i Danmark, har gett godkännanden utan att veta:

”huruvida de [moskéerna] har styrts från utlandet, huruvida kvinnors rättigheter har blivit undertryckta eller om det har funnits andra problematiska förhållanden”.

Ett formellt godkännande av en moské betyder att moskén blir berättigad att motta skatteförmåner och tillåtelse att ta in utländska predikanter till Danmark med speciella visum.

Imam Ali-moskén, som öppnades år 2015 och är den största in Danmark – den byggdes med 2 minareter som är 32 meter höga och med plats för 1500 personer, till en kostnad på 80 miljoner danska kronor (115 miljoner svenska) – har stått i centrum för debatten. Den danska tidningen Jyllands-Posten avslöjade nyligen att det när föreningen bakom moskéen, Ahul Bait, begärde om godkännande som religiös församling stod i stadgarna att den drevs under övervakning av Irans ”högste ledare”, Ayatollah Ali Khamenei. Först var nyheten ett orosmoment för departementet för kyrkliga frågor, men sedan skrev Ahlul Bait helt enkelt om stadgarna och departementet gav sitt godkännande.

En före detta medlem av kommittén, juridikprofessorn Jens Elo Rytter, som jobbade med den mellan 2013 till 2017, lämnade projektet i protest.

”Jag satt med en tydlig känsla av att föreningarna bara hade utformat pappersarbetet så att formaliteterna var på plats. Men i verkligheten fanns det inget sätt för oss att veta vad som egentligen pågick”, sa han till Jyllands-Posten.

”Faktum är”menade kommitténs långvariga ordförande, professor emeritus Armin W- Geertz, ”att vi ofta såg att stycken raderades, och vi fick helt enkelt en känsla av att vissa av organisationerna bara hade ändrat sin status för att stämma överens med våra krav”.

Han betonade att även han lämnande kommittén för att departementet för kyrkliga frågor inte ville införa ett juridiskt krav på att officiellt erkänna att samhällena måste rätta sig efter jämlikhetsprinciperna och demokrati i sina föreningar.

Kultur- och kyrkominister, Mette Bocksa till Jyllands-Posten att lagen för religiösa församlingar, som korrigerades år 2017, innehåller nya krav på transparens. Bland andra villkor måste officiellt erkända religiösa församlingar nu lämna in årliga ekonomiska rapporter.

Detta nya krav kommer kanske dock för sent. På senare tid har Imam Ali-moskén vägrat att ta avstånd från en iransk imam, Mansour Leghaei, som under två års tid var kopplad till den och predikade där men som år 2018 blev förbjuden att komma in i Danmark på två år. Han hade skrivit på en shiamuslimsk hemsida att män som misshandlade sina fruar och barn kunde rättfärdigas och att äktenskaplig våldtäkt inte utgjorde våldtäkt.

Ledaren av Imam Ali-moskén, Mohammad Khanisvarade:

”Han har aldrig uppmanat till att bryta lagen i Danmark eller att använda våld.”

År 2016 introducerade Danmark olika initiativ mot religiösa predikanter som ämnade att ”underminera danska lagar och värderingar och som stöttar parallella rättssystem”. Ett av dessa initiativ kriminaliserade propaganda i danska moskéer som uppmanar till våld och våldtäkt. Detta, sa kultur- och kyrkominister för tidpunkten Bertel Haarder, ”kommer ha en inverkan på vad folk står ut med från sina religiösa ledare”.

Det som Haarder tydligen inte tänkte på var att ”folk” kanske inte tyckte att deras ”religiösa ledare” hade fel och skulle därför gärna ”stå ut” med gudstjänster och läror som faktiskt strider mot danska lagar och värderingar.

Som svar på en parlamentarisk fråga om Imam Alis vägran att ta avstånd från gudstjänster som stöttar äktenskapligt våld och våldtäkt sa ministern för invandring och integration, Inger Støjberg:

”Jag har sagt vid flera tillfällen att jag skulle vilja se att vissa moskéer stängdes i Danmark, nämligen moskéer som drivs av en världssyn som är så olik den danska [världsbilden], som detta fall … visar. Men problemet med det … [är] vart folk tar vägen? Har vi mer kontroll över dem här än vi har om de driver en moské från sin bakgård eller källare? Vi kan inte stänga ned dem på grund av deras åsikter. Därför tror jag att det bästa sättet måste vara att få donationerna [till moskéerna] under kontroll …
Jag skulle kunna önska att vissa moskéer stängdes i Danmark. Det enda problemet är vad nästa steg är, huruvida åsikterna fortfarande kommer att frodas. Jag är orolig för att de kommer göra det.”

Imam Ali-moskéns vägran att distansera sig från den problematiska imamen exemplifierar svårigheterna med vilka västerländska samhällen kämpar: Hur hanterar ett samhälle religiösa institutioner som uttrycker värderingar som är totalt motsatta jämfört med de som råder i det västerländska samhället de bor i? Och hur hanterar man detta inflytande på Väst?

Text: Judith Bergman

Referenser

[1] Integrationsbarometer 2018, s 14.

[2] Ibid., p 13

[3] År 2006 fanns det 115 moskéer i hela Danmark. I slutet av 2017 har detta antal ökat till ungefär 170 moskéer totalt – en ökning på nästan 50 % på lite mer än ett årtionde. Det är oklart hur många av dessa moskéer som har blivit formellt godkända av departementet för kyrkliga frågor.


  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd. Pengarna går till undersökande och oberoende journalistik.

4 KOMMENTARER

  1. I rubriken står: ”Danmark: 31 % av 18-29-åringarna anser att religiösa lagar ska följas” men i texten står något helt annat: ”Integrationsbarometern – som mäter nivån av integration i kommunen bland unga med icke-västerländsk bakgrund – visade att nästan en tredjedel av 18-29-åringarna (31%) anser att “religiösa och kulturella lagar måste följas, även om de strider mot [dansk] lag.” Är detta ett avsiktligt försök att vilseleda läsarna?

  2. Det positiva svaret på frågan ”Hvor enig eller uenig er du i, at religiøse og kulturelle traditioner og love skal følges, selv om de kan være i strid med dansk lovgivning? ”gäller 31% av ungdomarna med icke-västerländsk bakgrund, 18 % av ungdomarna med dansk eller västerländsk bakgrund och totalt 19%. Rubriken är alltså missvidsande. Att dessutom tolka detta som att ”Statistiken representerar en ökning från 2016, då en liknande undersökning visade att 24% ville ha sharialag” är minst sagt fantasifullt. Tror du verkligen att 18 % av ungdomarna med dansk eller västerländsk bakgrund vill ha sharialag?

    • Du skrev: ”Tror du verkligen att 18 % av ungdomarna med dansk eller västerländsk bakgrund vill ha sharialag?”

      Svar: Jag tror ingenting. Jag varken skrev eller översatte artikeln. Judith Bergman på Gatestone-institutet skrev artikeln och en person kopplad till institutet (vet ej vem) översatte texten. Om du är missnöjd med artikeln kontakta Gatestone-institutet: https://www.gatestoneinstitute.org/

      Återkom och berätta hur det gick.

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här