Erik Forsman: Den fria viljan är både illusion och verklighet – Påverkar hela samhället

VETENSKAP & FILOSOFI. Den fria viljan är en illusion, men existerar på samma gång. Det menar Erik Forsman i en filosofisk analys av vår förmåga till fritt tänkande och fria beslut. Anmärkningsvärt är att hjärnforskning visar att vi tar beslut i det undermedvetna, men att vi efteråt upplever att vi tagit ett medvetet beslut.

Text: Erik Forsman | Medvetandet och det undermedvetna. Bild: Shutterstock. Licens: redaktionell

Den fria viljan har länge varit ett religiöst, filosofiskt samt existentiellt problem som historiens vassaste hjärnor varit upptagna med att försöka knäcka. Den teologiska grunden tänker sig en allvetande etnicitet (Gud) som fastlägger handlingar som vi människor gör eller inte gör genom endera känna till våra handlingar innan de sker (deterministiskt) eller att aktivt bestämma våra gärningar i förväg. Jag avfärdar bägge perspektiven.

Dels hävdar bibeln att vi har en fria vilja och dels att Gud bestämmer och råder överallt, samtidigt. Men här får Gud bestämma sig. Antingen har vi en fri vilja eller inte. Har vi en fri vilja, bestämmer inte gud någonting samtidigt som det hävdas att Gud bestämmer och råder över allt. Hur kan då våra handlingar vara fria, om det finns en Gud som redan har bestämt eller känt till dem i förväg?

Neurovetenskapen om den den fria viljan

Benjamin Libet (1) visade vetenskapligt att den fria viljan är ett högt illusoriskt trick. Ett självbedrägeri. Försöken har senare upprepats med samma resultat av bland andra Haggard och Eimer (2). För dessa ändamål används elektroencefalografiska komponenter. Ammon och Gandevia (3) använda sig av transkraniell magnetstimulering. Även Álvaro Pascual-Leone (4) har nått samma resultat och fastställt Libets resultat en mångfald gånger.

Principen och metoden går ut på följande: försökspersonen uppmanas att tids-slumpmässigt röra sin hand. I samma ögonblick mäter man hjärnaktiviteten, samtidigt som man ber försökspersonen observera en sekundvisare och ange exakta position när försökspersonen hade en medveten vilja att röra handen.

Den fria viljan bevisas vara en illusion

Vad som framkom var att den omedvetna hjärnaktiviteten påbörjades en halv sekund innan försökspersonen blev medveten om att personen bestämt sig för att röra handen.

Alltså, beslutet som fattas av oss människor, fattas i förväg, i det undermedvetna. Vi upplever (efteråt) att det skett ett medvetet beslut – men de är en tro och inget annat.  Tänk på det när du hör andra uttala sig i termer av att dem fattat ett beslut efter moget övervägande. I själva verket beslutar sig hjärnan direkt, på en gång och under tiden man grubblar, sipprar det omedvetna beslutet upp till förmedveten nivå och vi anar var åt det lutar.

Hela samhället bygger på beslut som tagits i det omedvetna

Detta sker alltså tex när kärlekskranka människor skall besluta vem som skall gå vidare med efter att dejtat åtskilliga, eller vem som skall anställas till den och den tjänsten av olika kandidater som söker samma tjänst. Besluten fattas alltså omedelbart och upplevs senare som medvetna rationella genomtänkta beslut.

Det finns alltså inget som heter ”en samlad bedömning”, utan den “samlade bedömningen” är ett retrospektiv syn på händelsen som vi tolkar som medveten. I första rummet dödar alltså denna forskning tanken om en fri vilja i termer av ett medvetet val.

Alternativ syn: Den fria viljan bevisas existera

Det existerar hur som helst även andra hjärnforskningsförsök med remarkabla resultat som det etablerade naturvetenskapliga forskningsidealet gör allt för att tiga ihjäl, och då tänker jag inte i först hand på dr Dean

(5) som jag träffat och pratat med dessa resultat om, när han var i Stockholm; utan om försök som till och med bevisar att vårt omedvetna medvetande känner till vad som ska hända i verkligen, innan det sker. Medvetandet blir då någon helt, helt annat, men också påverkbart.

Försöken går ut på följande enligt Bruce Lipton: (6). Försökspersonen sitter framför en skärm, som slumpmässigt visar upp en serie bilder antigen av skrämmande karaktär (tortyrbilder och dylikt) eller behagliga bilder av romantisk karaktär eller vackra naturbilder. Samtidigt mäter man hjärnaktivitetens respektive delar som hanterar välbehag respektive obehag.

Det anmärkningsvärda är att strax innan bilderna visas, reagerar hjärnan korrekt på vilka bilder som visas. Alltså, den obehagliga bilderna registreras i hjärnan innan de visas på skärmen. Samma sak med de behagliga. Människans totala medvetandeförmåga sträcker sig alltså en bit in i framtiden – innan den gestaltar sig eller avkodas av oss.

Påverka vårt totala medvetande

Det är nu man kan begagna sig av tricket att bli medveten om att det förhåller sig på det sättet. Det medför att vi kan påverka vårt totala medvetande genom att vara medveten om vilka processer som sker i omedvetna, som i sin tur påverkar det medvetna valet.

Hjärnan och vårt totala medvetande måste också underkasta sig att den delvis är begränsad till ingående indata, som man alltså själv kan påverka. I det perspektivet kan vi alltså delvis styra vår egen framtid, genom att vara medveten om att vad som bestäms i vårt omedvetna, som blir medvetet och i slutändan vad som kommer att ske i framtiden – för det är ju samma sak.

Slutsats: Vårt totala medvetande vet i sin omedvetenhet, vad som kommer att ske i framtiden (några millisekunder) vilket, om man är dels är medveten om det och dels tränar upp förmågan, även kan påverka vad som skall ske och i förlängningen berör det fria valen samt fria viljan.

• Lek med tanken att du tar bort tiden, kvar blir då allt som någonsin hänt, sker nu och någonsin kommer att hända i framtiden – fast allt på en gång samtidigt = där har vi definition på fältet. Jag menar att medvetenheten även kan påverka fältet eller är en del av det eller är fältet.

• Vad har då hjärnan för roll då? Hjärnan är en dator som ska utvärdera händelser i nuet och hämta kunskap från det som redan hände. Det enda som existerar, som vi känner till är nuet. Allt vi upplever (tills det nåt medvetenheten) som vi definierar som nuet, tar sin lilla, lilla tid.

  Alltså upplever vi nuet i dåtid. Om om vi istället fokuserar på val, varje sekund händer det något. Detta lärde jag mig (smärtsamt) inom kampsporten. Detta att fokusera på val och träna på avslappning är den mentala biten inom kampsport. Du går in i buren, och vet inte vad som kommer att ske nästa tiondels sekund. De skapar en stress. Inte likt stressen du har för att du saknar pengar till hyran, och det är 10 dagar kvar tills den skall betalas, utan en stress i nuet.

  Rädslan alla känner inför en match är antigen kommen från minnen från din egen historia (som inte har någon relevans i en sådan situation) eller så kommer rädslan från fantasi, om vad som kan kommer att hända i framtiden. Allt det där kan du välja bort, då försvinner också rädslan i nuet.

• Kanske skulle man kunna gå ännu längre och säga att det undermedvetna eller omedvetna äger vi alla och är därför något gemensamt, samt att det är personligt också, eller så skulle man också kunna säga att allt vi registrerar i det elektromagnetiska spänningsfältet, avkodar vi på exakt samma sätt, men tolkar olika.

Text: Erik Forsman

Referenser

(1) https://en.wikipedia.org/wiki/Neuroscience_of_free_will
(2) https://link.springer.com/article/10.1007/s002210050722
(3) https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC488179/
(4) https://en.wikipedia.org/wiki/Alvaro_Pascual-Leone
(5) https://noetic.org/profile/dean-radin/
(6) https://www.brucelipton.com/

Relaterat

• NewsVoice: Uppkomsten av psykisk ohälsa – En fenomenologisk och tvärvetenskaplig modell
• NewsVoice: Ingela Bel Habib: Analogi mellan psykets funktionssätt och fysikens lagar
• NewsVoice: Universum – ett spänningsfält mellan varat och intet
• NewsVoice: Paranormala fenomen – Medvetandet är oberoende av kroppen
• NewsVoice: Titti Nordieng skriver om Tom Campbells banbrytande verklighetsmodell