Så vilseleder SVT Uppdrag granskning om orsakerna till kommunernas ekonomiska kris

publicerad 14 september 2019
- Hedi Bel Habib
Uppdrag granskning - Pressfoto: SVT

MEDIA & DEBATT. STV Uppdrag granskning har analyserat situationen i Filipstad som en illustration av kommunernas ansträngda ekonomi till följd av flyktingmottagande. En närmare granskning visar att kommunernas ekonomiska kris har helt andra orsaker. Det blir tydligare när en liten kommun tar emot nyanlända flyktingar. Genom att flagga upp invandring som orsak ger SVT en vilseledande bild om de verkliga strukturproblemen bakom kommunernas ekonomiska kris och hindrar därmed nödvändiga strukturreformer.

Hedi Bel Habib granskar SVT Uppdrag granskning
Hedi Bel Habib

Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare | Pressfoto ovan: SVT Uppdrag Granskning

Reportaget i Uppdrag granskning om Filipstad skräddarsytt argument för SD

SVT:s Uppdrag granskning (28/8) har skildrat Filipstad som en av de kommuner som pressades hårt av den stora flyktingströmmen, framför allt under hösten 2015. I programmet hävdas det att Filipstad är långt ifrån den enda kommunen i landet som vittnar om en oro för hur välfärden ska upprätthållas framöver. Programmet refererar också till en ”Ekonomirapport” från Sveriges kommuner och landsting (SKL). Rapporten ger en dyster bild av landets kommuner och regioner. Under 2018 gick 69 av landets 290 kommuner med förlust. Enligt siffror från SCB har läget inte varit så illa sedan 2003.

Se programmet på SVT

Jimmie Åkesson och Oscar Sjöstedt använde sig omedelbart av reportaget i SVT för att hävda att larmet från Filipstad illustrerar det ansträngda kommunala ekonomiska läget i många kommuner till följd av massinvandringen till Sverige (Expressen 30/8).

En huvudinvändning mot Åkessons och Sjöstedts förklaringsmodell som bygger på SVT:s reportage är att kommunernas ansträngda ekonomi inte har initialt direkt att göra med invandring, men blir ännu tydligare när en liten kommun tar emot nyanlända i behov av resursstöd. Huvudproblemet i Filipstad är avfolkning och det problemet fanns långt innan invandring.

Jag menar inte med detta att Sverige inte ska ha restriktiv invandring, men bara invandringsstopp enligt SD:s modell sätter inte stopp för den kommunala ekonomiska krisen.

Orsakerna till den ekonomiska krisen i kommunerna är komplexa och bör sökas i djupare orsaker än invandring. Att skylla på invandring är därför farligt vilseledande och hindrar genomförandet av nödvändiga strukturreformer.

Stor effektiviseringspotential i kommunsektorn

En närmare granskning visar att flyktingmottagande fungerar som ett förstoringsglas som synliggör strukturproblem i kommunernas effektivitet och ett centralistiskt skattesystem som alltid har missgynnat kommunerna, särskilt landsbygdskommuner.

I skriften ”Vägar till hållbar välfärd” (Svenskt näringsliv, 2018) visas vilken effektiviseringspotential som finns i kommunsektorn.

Analyserna av kostnadseffektiviteten i kommunernas verksamhet visar att det inte alltid existerar något samband mellan kostnad och den kvalitet som erhålls, när olika kommunala verksamheter jämförs.

Betydande resurser kan därför frigöras om kommuner som är mindre effektiva lär sig av de kommuner som jobbar kostnadseffektivt och lyckats kombinera hög kvalitet med lägre kostnad.  Enligt de beräkningar som har gjorts går det att frigöra 41 miljarder kronor årligen i kommuner och 18 miljarder i landstingen genom effektiviseringar. Effektivisering inom landstinget kan uppnås om samtliga sjukhus förbättrar sin produktivitet med 5%, samt att de sjukhus som har en lägre produktivitet än genomsnittet förbättrar produktiviteten till genomsnittets nivå.

Resultaten i denna rapport ligger ganska väl i linje med en tidigare analys som publicerades 2016 av Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi (ESO) vid Finansdepartementet. I rapporten ” Mer än tur i struktur – En ESO – rapport om kommunal effektivitet” redovisades ett antal effektivitetsanalyser av de kommunala verksamheterna grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg.

Granskningen visade att det finns relativt stora effektivitetsskillnader mellan kommunerna, även när man kontrollerar för skilda förutsättningar, så kallade strukturella skillnader. Effektiviseringspotentialen ligger på 10-15% i landet som helhet. Det betyder att grundskolan skulle kunna spara uppåt 8 miljarder kronor, gymnasieskolan cirka 3 miljarder och äldreomsorgen ungefär 12 miljarder om alla kommuner vore lika effektiva som de bästa.

Ett centralistiskt skattesystem leder till avfolkning av glesbygden

Internationellt sett är det svenska skattesystemet för centralistiskt, vilket gör att för lite skatteinkomster går till kommunerna. Hela 80% av t.ex. gruvnäringens produktionsvärde skapas i glesbygd. Gruvnäringen ger staten stora inkomster, men lite går till gruvkommunerna, ofta på grund av ett litet befolkningsunderlag och stor inpendling. Resultatet blir obalanser mellan lokalsamhällets och statens skatteinkomster med svagare regional tillväxt och avfolkningsproblem som följd.

Skattesystemet i Sverige bygger på att kommunens intäkter i stort kommer från den skatt som kommunernas invånare betalar, medan den rikedom som kommunens industrier och företag genererar i princip hamnar i statskassan och inget går till kommunerna.

Kanada har valt en annan väg, en väg som leder till att landsbygden inte töms på vare sig rikedomar eller människor, ett system där delar av skattepengar stannar där skatterna produceras. Till följd av utformning av beskattningssystemet stannar stora delar av inkomsterna från naturresurser på regional nivå.

I Kanada beskattas naturresurser både regionalt och nationellt. Detta gör att delar av värdet av naturresurser kan stanna kvar lokalt. Om vi tittar på de samlade inkomsterna från t.ex. gruvsektorn kan vi konstatera att provinsernas inkomstandel från beskattning av gruvsektorn ligger på mellan 39% och 60% av de totala skatteinkomsterna. Detta ger en starkare regional tillväxt, en mer balanserad befolkningsutveckling i landsbygden och en jämnare fördelning mellan den nationella nivåns och lokalsamhällets skatteinkomster.

Det behövs ett ökat inslag av kommunala och regionala skattebaser

Kommunerna saknar idag verktyg för att kunna stå på egna ben och är direkt beroende av statlig stödpolitik och kommunal skatteutjämning. Det skapar en bristande långsiktighet i den kommunala planeringen och ett förlamande beroende mellan kommun och regering. En lösning skulle kunna vara fler kommunaliserade skattebaser. En första lämplig skattebas att kommunalisera är bolagsskatten. På sikt bör skattepolitiken användas som redskap för att främja tillväxt i hela landet.

Med ett ökat inslag av regionala och kommunala skattebaser skulle bilden av vilka regioner som bidrar respektive får bidrag ändras. Då skulle det bli tydligt vilka stora värden som idag produceras i många av Sveriges landsbygdskommuner och regioner, men som idag beskattas nationellt. En kommunalisering av t.ex. bolagsskatten skulle underlätta för kommuner och regioner att förbättra sitt företagsklimat, göra produktiva investeringar utifrån sina egna förutsättningar.

I Schweiz betalar företag bolagsskatt på resultatet före skatt till både stat, kanton och kommun. Den statliga bolagsskatten uppgår effektivt till 7,83 %. På det tillkommer bolagsskatt från kantonen och kommunen där bolaget ligger, och dessa både varierar och kan vara progressiva. Den totala effektiva bolagsskatten blir, beroende på kanton, kommun och resultat, mellan 11,5% och 24,2%.. Kommunerna och kantonerna kan således konkurrera om att attrahera företag genom olika bolagsskattesatser.

Uppdrag granskning: från blåslampa till megafon för negativ opinionsbildning

Uppdrag granskning har historiskt sett haft en samhällskritisk funktion och fungerat som en blåslampa i samhällsdebatten, men på senare år har programmet i brist på allsidighet och analyskapacitet fått allt mer karaktären av en megafon för fördomar och negativa opinionsbildning i samhället.

En skarp kritik har tidigare riktats mot programmet av professorn i kriminologi, Jerzy Sarnecki. Han ansåg att ett av programmets reportage om våldtäkt och etnicitet byggde på en gammal högerextrem konspirationsteori som går ut på att främmande män kommer till Sverige och våldtar svenska kvinnor och att etablissemanget, pk-eliten, försöker dölja detta.

Det är ingen slump att SD ledaren nu var först i debatten att använda programmet om Filipstad för att illustrera partiets tes om invandringens påstådda ekonomiska konsekvenser. Svensk TV är skattefinansierad och borde underställas tydliga krav på objektivitet och allsidighet. Detta särskilt när man utger sig för att vara en officiell granskare av samhället.

Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare

Relaterat

ArcanumSkolan 2024

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq