Lita inte på Livsmedelsverkets hälsofarliga kostråd om norsk industrilax

Christer Nilsson - Foto: Johan ArvidssonChrister Nilsson (1941-) är historiker och författare (6 böcker), ledarskribent och recensent av facklitteratur. Han har skrivit för Läkartidningen, Axess, Ale - Historisk tidskrift, Finsk tidskrift, Expressen, Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad, Östgötacorren, Borås tidning och NewsVoice.
publicerad 31 oktober 2019
- Christer Nilsson
Industrilax som tex norsk fjordlax lider ofta av skador, parasiter, sjukdomar och stress. Foto: Scottishsalmonwatch.org
Historiker Christer Nilsson (foto: Johan Arvidsson) och Sigmund Bjørgo (foto: Norges sjömansråd).
Medicinsk historiker Christer Nilsson (foto: Johan Arvidsson), Annica Sohlström (Pressfoto: Livsmedelsverket.se) och Sigmund Bjørgo (pressfoto: Norges sjömansråd).

REPLIK. Norges Sjömansråd har skickat fram Sigmund Bjørgo som cyniskt påstår att norsk industrilax är hälsosam mat. Det är patetiskt hur man med klassisk härskarstil försöker misskreditera de varningar för förgiftad lax som flera oberoende forskare och toxikologer vid norska universitet har utfärdat. Nu faller strålkastaren på Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström.

Så inleder Christer Nilsson sin senaste replik i en intensiv debatt i HD, DN, TV Hälsa och NewsVoice om riskerna med norsk industrilax. Debatten startades av Christer Nilsson i TV Hälsa (och NewsVoice) den 18 september och spreds sedan till andra större medier. Se artikellista nedan.

Text: Christer Nilsson, medicinsk historiker | Bild: Christer Nilsson (foto: Johan Arvidsson), Annica Sohlström (Pressfoto: Livsmedelsverket) och Sigmund Bjørgo (pressfoto: Norges sjömansråd). | Artikeln har tidigare publicerats i TV Hälsa.

Text: Christer Nilsson, medicinsk historiker

Gifterna i norsk kasseodlad lax är ett faktum

Detta är ingenting annat är fake news från laxindustrins sida, precis som den riggade forskningsrapport med vilken man försökte slå blå dunster i ögonen på ovetande konsumenter. Ett minst sagt farligt och djupt oetiskt beteende. Vi vet nu att gifterna från norsk lax ger sämre spermier, överför dioxiner till babyn via modersmjölken, försämrar immunförsvaret och kan ge ökad cancerrisk.

Vi vet också att forskare vid Bergens universitet säger att några av miljögifterna i lax kan ha negativ inverkan på hjärnans utveckling och kan associeras med autism, ADHD och minskad IQ.

Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström måste ta ansvar

Annica Sohlström - Pressfoto: Livsmedelsverket.se
Annica Sohlström – Pressfoto: Livsmedelsverket.se

Det är därför helt nödvändigt att ställa Annica Sohlström, Livsmedelsverkets generaldirektör, till svars för att hon underlåtit att informera Sveriges konsumenter om att de inte bör äta denna giftiga lax.

Jag anser att Du och Livsmedelsverket bör ompröva era kostråd till laxätande fertila män och kvinnor (särskilt gravida) samt barn och ungdomar. Dels med anledning av EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA:s, nya gränsvärde för dioxiner och dl-PCB, sänkt från 14 till 2,  dels för att invänta norska Mattilsynets anmodan till Vetenskapskommittén för miljö-och mattrygghet, VMK, att värdera konsekvenserna för ändrade kostråd efter de        drastiskt sänkta gränsvärdena från november 2018.

Norsk laxindustri struntar i att invänta dessa nya kostråd och fortsätter att köra på för obegränsat laxätande och särskilt då till barnen. Detsamma gör Livsmedelsverket i Sverige. Detta visar på ett farligt beteende och en usel moral.

Era kostråd just nu till matbutiker, livsmedelsindustrin, skolor och daghem är inte i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Här hänvisar jag bla till oberoende laxforskare vid Bergens universitet. Livmedelsverket har tex inte reagerat med ändrad och korrekt kostrådgivning vad gäller de nya gränsvärdena för dioxiner och PCB som nu varit i kraft i snart ett helt år och inte heller varnat för det förbjudna konserveringsmedlet Ethoxyquin som laxindustrin fortfarande använder. Detta är mycket märkligt.

Det är därför helt nödvändigt att ställa Annica Sohlström, Livsmedelsverkets generaldirektör, till svars för att hon underlåtit att informera Sveriges konsumenter om att de inte bör äta denna giftiga lax.

Underskatta inte dessa seriösa visselblåsare och lita framför allt inte på laxindustrins egna experter och fejkande “forskare”.

Debatten 2019 om norsk industrilax skedde i HD, DN, NewsVoice och TV Hälsa.

Jag har i ett antal artiklar i DN, TV Hälsa, NewsVoice och HD påvisat, med underlag från de oberoende forskarna vid Bergens universitet – att den norska laxen är direkt hälsofarlig, speciellt för barn och ungdomar, men Livsmedelsverket har ännu inte reagerat på dessa oberoende forskares varningar.

Livsmedelsverkets experter har samtidigt haft uppdrag för Swedish Nutrition Foundation, SNF, en lobbyorganisation för livsmedelsindustrin. Ett statligt verk som således sitter på dubbla stolar.

Docenten i transplantationskirurgi, Ralf Sundberg, anser att:

“Livsmedelsverket borde fråntas sitt uppdrag att ge råd kring kost och hälsa”.

Han menar att: “de är korrumperade, det finns inget annat sätt att beskriva det”.

Om det nu är så illa borde allmänheten också bli varnad innan man köper mer av den förgiftade laxen.

Text: Christer Nilsson, medicinsk historiker

Debatten i media

Donera till NewsVoice

Så här kan du stötta Newsvoice

  • 20 år av diskussioner. Borta är de artiklar som beskriver hur den vilda fisken drabbats som befinner sig i samma vatten som odlingskassarna. Tvåkönade, fenor som växer på fel ställe eller med lite tumörer här och där. Tillsatserna i fiskfodret för att laxen skall få en lite mer attraktiv färg kanske är viktigare än näringsinnehållet, vad vet jag? Verkar knappast handla om att spara på den vilda fisken eftersom den fiskas ändå för att bli till fiskfoder för en inkomstbringande industri.
    Livsmedelsverket kommer aldrig att ta ansvar för vad vi stoppar i våra munnar. Det är vi konsumenter som får ta den smällen om det nu blir någon.

  • Jag tycker inte dioxinerna är huvudproblemet utan att myndigheter och media inte talar om baksidorna för oss.
    Trist att man måste prenumerera om man vill läsa länkarna från DN och HD.

  • Jag slutade äta kasseodlad lax för en tid sedan. Mina barn och fru äter det inte, mer än vid vissa tillfällen och då helst vildfångad lax. Var finns den ryska vildfångade laxen? Det borde finnas, men Ryssland är väl försatt med handelshinder, antar jag.

    Hörde ni om den franska dokumentären om kasseodlad lax som SR stoppade? Den fick inte visas. Snacka om industry service istället för public service.

  • Blir så förbannad på detta sköt om lax o annat, En sak som skrivs av en expert är att laxyngel får i sig gifter genom modersmjölken ?? När ammar en fisk sina inneslutna yngel Di,Tror ni att det är farligare att äta odlad lax el annan odlad fisk, Nä det är förbannad skam av er experter att bara prata skit,, Hur ser det ut i haven idag o igår, Ni är säkert med o sprida skit där också,, Låt odlarna vara ifred o producera sin fisk , Har ätit detta i många år även mina 5 pojkar o fru , Vet ej att vi har blivit sjuka av det,,,

    • Hej Per!
      En av de mest relevanta och stringenta artiklar som
      skrivits i detta ämne. Borde läsas av alla och envar
      som fortfarande tvivlar eller äter mycket norsk lax.
      Tack för att du lade ut den! Hälsn/Christer

  • Det finns laxodlingar i Kanada och Chile också och de har liknande problem där.
    Och alla odlarna förnekar fakta. Det är bland det mest toxiska maten man kan äta enligt vad jag har hittat på internet.
    Det är så mycket pengar inblandat i det här så förnekande om dessa gifter görs ända “in i kaklet”.
    Leta själv på “odlad lax”
    Det värsta är att dessa sjukdomar sprider sig till det vilda laxbeståndet.
    Jag älskar lax, men efter att jag fått reda på fakta om dessa odlingar så måste jag sluta att äta denna föda.

  • Min svärfar växte upp utefter en älv norr om Sundsvall och berättade att dom var “så trötta på lax, för dom fick det nästan varje dag” under vissa säsonger. Och det var riktig vildlax som då vandrade upp i nästan vaje älv i Sverige, på 1930-talet. Dom förstod ej hur bra dom hade det! Men sedan kom konstgödseln som gradvis förstörde vattendragen genom ökande tillväxt av yttäckande  alger så att bottenlivet inte fick tillräckligt med ljus och näringskedjan för fisk i allmänhet därigenom klipptes i början, och vildlax började bli bristvara.. Algerna konsumerade även syre från vattnet när de under sin resa till havs ofta helt eller delvis förmultnade.Men dödsstöten till laxfisket kom dock från vattenfalls dammar för vattenkraft, med eller utan laxtrappor.
    I dammarna sjunker alger till botten och får under en del av året tid att konsumera allt syre, varefter metanproduktion tar vid. Resultatet av syrebristen blir att ingen vandrande fisk kan ta sig upp för älvar när dammar ligger nedanför stora konventionella jordbruk eller konstgödslad skog.  Laxtrappor kan fungera en kort tid på sommaren då vattnet kan innehålla syre igen.  Det  hela går att ändra på med hjälp av regenerativt jord- och skogsbruk som inte använder konstgödsel men ger samma eller högre avkastning till betydligt lägre ingångskostnader. Googla Gabe Brown för mer info!  Om vår regering kunde tänka till en smula skulle vi alltså kunna få tillbaka vildlaxen igen och slippa köpa infekterad och antibiotika-pumpad fisk med “fel” fetter från Norge. (Mest omega-6 istf naturligt omega-3). Nästan endast “pacific salmon” är vild idag, genom att  laxen där kan vandra upp i älvar i Norra Kanada och Alaska, bara därför att det där är så kuperat att inga jordbruk är möjliga!  Men regenerativt jordbruk släpper varken ut kol eller NPK, bara rent vatten om det regnar på tok för mycket, pga att högt glomalin i jorden binder mängder av vatten och däri löst näring. Bindande glomalin, “lim”-substansen, är grundförutsättningen för att kunna odla någonting alls i jord.
    Laxburar och giftig lax är alltså helt onödiga  och sidoeffekter av det kemijordbruk som bedrivits i en alltför stor del av världen säkert  under 80 år idag men med hela tiden ökande tillsatser av NPK för att kompensera den ökande(!) förstörelsen av jordbruksjorden så att skördarna inte minskar och banken ej kan betals. Följden blir att mer NPK och jord rinner bort och förstör istf att nära. En fruktansvärd onödig förstörelse!
    En notering på sidan om är att världens vattendammar idag producerar mer eller lika mycket metangas som kreatur anklagas för, ca 100 miljoner ton per år! Pga åkerbruk med plog, harv, NPK och växtgifter.

  • Dioxiner tycks vara nyckelproblemet i detta. Frågan är hur farliga de egentligen är och hur mycket vi får i oss med varierad kost. En diet av enbart odlad lax är kanske inte bra. Men vem äter så? Lax har ju även förtjänster. Som Patrick Moore påpekar: nästan allt är farligt i för liten eller för hög dos. Jag gillar lax och tycker norsk odlad har bra kvalitet till rimligt pris. En eller två gånger per vecka. Skall jag sluta?

    • Hej Tege!
      Enligt Björn Bolann professorn i biokemi vid Bergens universitet
      bör man inte låta ett 10 kilos barn äta mer lax per vecka än
      motsvarande storlek av ett halvt kokt ägg, vilket är väldigt lite.
      Hur mycket en vuxen kan äta med det nya gränsvärdet för dioxiner
      2 piktogram/kilo kroppsvikt/vecka får man räkna ut själv. Ganska
      enkelt. Du får här brevet från Bolann. /Hälsn Christer Nilsson
      På nettsidene ”Sjømatdata” hos Havforskningsinstituttet finnes en del data over innhold av ulike miljøgifter i mange fiskeslag:

      https://sjomatdata.hi.no/#search/

      Organiske miljøgifter består av mange forskjellige substanser, det er derfor vanlig å samle de viktigste i grupper. En slik gruppe er ”Dioksiner og dioksinliknende PCB (dl-PCB)”, som er en betegnelse på 29 helseskadelige stoffer som vurderes samlet. Mengden gift uttrykkes som ”toksiske ekvivalenter” (TEQ) i picogram (pg) eller nanogram (ng). 1 nanogram = 1000 picogram.

      https://www.fhi.no/ml/miljo/miljogifter/fakta/dioksiner-og-dl-pcb-faktaark/

      Det er for ”Dioksiner og dioksinliknende PCB (dl-PCB)” EFSA har nedsatt grenseverdien for TWI (Tolerable Weekly Intake) fra 14 til 2 pg/kg kroppsvekt/uke.

      I ”Sjømatdata” (kopi fra nettsiden satt inn nedenfor) finner vi at laksefilet inneholder 0,61 ng TEQ pr. kg som er 610 pg/kg.

      Ny grenseverdi er som vi vet 2 pg TEQ/kg kroppsvekt/uke.

      For et 10 kg barn blir grensen pr. uke: 10 kg x 2 pg/kg/uke = 20 pg/uke.

      Et 10 kg barn kan derfor bare spise 20/610 = 0,033 kg laks/uke, altså 33 gram pr. uke. Dette tilsvarer i størrelse omtrent et halvt egg, altså mye mindre enn det norske myndigheter anbefaler. Og det er forutsatt at barnet ikke også får i seg dioksiner eller dioksinliknende PCB fra andre kilder.

      Disse beregningene med dioksiner og dioksinliknende PCB er ikke direkte sammenlignbare med figuren i legetidsskriftet. Der har vi brukt en annen gruppe, ”PCB7”. Denne kan du også finne i ”Sjømatdata”.

      I ”Sjømatdata” ser du for øvrig at giftinnholdet er enda høyere i annen fet fisk som sild og makrell. Så barn bør vel heller ikke spise store mengder sardiner i burk.

  • Lämna ett svar

    Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *