Försvarsministern vill ha psykologiskt försvar mot Ryssland efter att Sverige lurat sig självt

NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. Stöd vårt arbete genom att donera, sponsra (tex granskningar, utlandsreportage) eller annonsera.
publicerad 17 november 2019
- NewsVoice redaktion
Peter Hultqvist den 25 maj 2018 i Stockholm. Foto: Torbjörn Sassersson, NewsVoice.se
Peter Hultqvist den 25 maj 2018 i Stockholm. Foto: Torbjörn Sassersson, NewsVoice.se
Peter Hultqvist den 25 maj 2018 i Stockholm. Foto: Torbjörn Sassersson, NewsVoice.se

NOTERAT. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), Försvarsmaktens Cyberförsvar, nära samarbeten med NATO och amerikanska NSA samt medlemskap i europeiska East StratCom Task Force räcker inte som ett samlat psykologiskt försvar för Sverige. Det krävs en separat myndighet, menar försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Hultqvist oroas av att svenska medier kan utnyttjas för rysk desinformation.

“Jag ser ju hur läget ser ut idag där oerhört mycket aktivitet pågår i sociala medier och i andra sammanhang som används i vissa syften för att komma åt oss och splittra samhällen. Och det är ju bara en försmak av vad det kan bli i en reell krissituation”, säger Peter Hultqvist till SR.

Scenariot handlar om att Ryssland hypotetiskt skulle kunna attackera Sverige och då måste de svenska medierna veta hur de ska agera. Just nu utreds därför frågan om ett eget psykologiskt försvar, vilket regeringskansliet beskrev 2018.

Ryska kränkningar var svenska

Frågan om ett svenskt psykologiskt försvar har varit aktuell sedan 2014 då svenska flottan spanade på misstänkta ryska ubåtar i Stockholms skärgård, något som sedan kunde dementeras, men under ett antal heta månader 2014 spred i princip samtliga större massmedier bilden av en rysk kränkning.

Svenska folket oroades av att ryssarna ansatte svenskt territorium och arbetet inleddes snabbt för att bygga upp bla ett svenskt psykologiskt försvar för att förhindra att Ryssland inte försöker utnyttja svenska medier.

Den ”bekräftade ubåten” från jakten 2014 visade sig dock vara något helt annat än en ubåt. Svenska dagbladet avslöjade i oktober 2019 att det egentligen var en ljudsignal till SMHI:s havsboj i Östersjön. SvD skriver den 15 oktober:

“I samband med att bojen skulle bärgas mitt under jakten skickades en kodad signal för att få upp den till ytan. En svensk ubåt i området tolkade av misstag ljudet som en kränkande ubåt.”

Skolskeppet Amalia på Muskö (2018). Foto: Torbjörn Sassersson
Skolskeppet Amalia på Muskö (2018). Foto: Torbjörn Sassersson

Det var inte heller, varken ryska eller NATO-ubåtar, som militären jagade under några dramatiska dygn i Hårsfjärden nära Muskö 1982. Istället meddelade Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) att ljuden troligen kom från Ulf Buschs skolbåt Amalia. FOI använde nya metoder för att än en gång analysera marinens knappt fyra minuter långa bandupptagning från den 12 oktober 1982, meddelade SVT.

”Slutsatsen är att det troligen var skolskeppet Amalia, som befann sig i området samma dag, som är källa till bland annat det kavitationsljud från en propeller som finns på inspelningen”, skriver FOI i ett pressmeddelande.

Inte desto mindre ska ett psykologiskt försvar utvecklas för att förhindra att svenska medier dras in i ryska psykologiska operationer mot Sverige, även om historiken snarare pekar på att svenska medier dragits in och påverkats av Försvarsmaktens uppfattningar om ryska kränkningar.

Regeringskansliet, 2018:

“Arbetet med ett psykologiskt försvar är av stor vikt och behöver förstärkas. En särskild utredare ska därför analysera och lämna förslag om en ny myndighet som ska ha det övergripande ansvaret för att utveckla och samordna det psykologiska försvaret.” – Regeringskansliet

Peter Hultqvist säger till SR i november 2019:

“Jag tror det är viktigt att vi får en myndighet för psykologiskt försvar i Sverige där man kan ha en direkt kanal där man från statsmakten ger information om att det är det här som gäller i olika lägen och som folk kan känna att de kan lita på.”

“Men här gäller också att medierna är förberedda på en sån situation så att man inte hamnar i ett läge där man kan utnyttjas av fientliga krafters syfte”.

Text: Torbjörn Sassersson, NewsVoice | Källor: Sveriges Radio, SvD, SVT och Regeringskansliet

ArcanumSkolan 2024

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq