Socialtjänsten förvärrar barnmisshandel pga manipulation av föräldrar

”Domstolar och socialtjänst – är det systemfel?”

3
721
Lena Hellblom Sjögren. Pressfoto tillhandahållet av Hellbom Sjögren
Lena Hellblom Sjögren. Pressfoto tillhandahållet av Hellbom Sjögren

DEBATT. ”Socialtjänstens handläggare och utredare fördjupar, genom att ofta låta sig manipuleras av den ena föräldern i en vårdnadstvist, den psykiska barnmisshandel som föräldraalienation (parental alienation) utgör.”

Text: Lena Hellblom Sjögren, filosofie dr, leg. psykolog | Artikeln är tidigare publicerad i Dagens Juridik 2019-11-25

När Sveriges domstolar allt mer belastas med långdragna och kostsamma tvistiga familjemål, finns anledning att fråga sig om något skulle kunna göras annorlunda.

I dag är det socialtjänsten, eller familjerätten, där sådan finns, som levererar den utredning som domstolarna har som huvudsakligt underlag för sina för de involverade barnen livsavgörande beslut om vårdnad, boende och umgänge.

Dessa utredningar är gjorda utan att utredarna haft några metoder för att mäta hur barnen mår, hur de upplever sina respektive föräldrars beteende gentemot dem, eller några metoder för att göra de riskbedömningar, som de alltid gör då de vanligen följer de rubriker som finns i ett formulär kallat BBIC, Barn Behov i Centrum, som de kan använda om socialnämnden i deras kommun köpt BBIC-licens.

Det finns ett tillförlitligt instrument för att mäta barns mående, kallat KIDSCREEN som har utarbetats av världshälsoorganisationen, WHO. En nyare och mer lätthanterlig variant  kallas KID-CAT.

Det finns också ett tillförlitligt mätinstrument för att ta reda på hur varje barn upplever sin mammas respektive sin pappas beteende, det heter Parental Acceptance Rejection Questionnaire, PARQ-child, och har under drygt fyra decennier utvecklats och förfinats av den välmeriterade forskaren Ronald Rohner. Nu finns det validerat under psykologiprofessor Sverker Sikströms ledning för svenska barn och kan börja tillämpas.

Det fanns ett nästan färdigt riskbedömningsinstrument utvecklat av en projektanställd forskare på Socialstyrelsen, som i slutarbetningsstadiet lades i en låda, samtidigt som forskaren fick sluta. Nu har, glädjande nog, arbetet återupptagits.

Socialstyrelsens generaldirektör har inte besvarat någon av tre förfrågningar om varför inte KIDSCREEN och PARQ-child börjar användas i socialtjänstens reguljära arbete.

Kritiken mot att barnets mest grundläggande behov, behovet av kärlek och bekräftelse från båda sina föräldrar i en vardaglig kontakt, inte över huvud taget finns med i BBIC har inte alls kommenterats av Socialstyrelsen. Denna myndighet är tillsammans med Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) ansvarig för att ge råd och redskap till socialtjänsten och för att utvärdera samma verksamhet. MFoF nämner föräldraalienation i sin presentation av kunskap att utveckla.

Tidigare hade Socialstyrelsen också tillsynsansvaret över sin egen verksamhet, men den har sedan 2013 avknoppats till en ny myndighet, IVO, Inspektionen för Vård och Omsorg.

I dagens system är det familjerättens/socialtjänstens bedömningar som domstolarna i så gott som samtliga fall baserar sina beslut om vad som är i barnets bästa intresse på.

  • Är det tillförlitligt?
  • Är det ett rättssäkert system?
  • Ett system som förtjänar medborgarnas förtroende?
  • Behöver systemet förändras?

Det råder stor omsättning bland socialsekreterare. Många unga får alltför tunga utredningsuppdrag, och ingen har fått sin överordnade myndighets hjälp med utredningsverktyg, nationella riktlinjer, eller relevant  och tillräcklig utbildning för sina uppdrag.

Vårdnadsutredningarna följer dock en mall med vissa rubriker, men innehållet är inte utredda sakförhållanden, utan vidareförande i referatform av vad föräldrarna och vissa referenspersoner har sagt och tyckt, samt redovisning av icke autentiskt dokumenterade barnsamtal, som ofta hållits i en miljö där barnet inte varit fritt att uttala en egen mening så som stadgas i artikel 12 i barnkonventionen.

Oftas redovisas inte frågorna som ställts till barnen, men det framgår att dessa oftast baseras på utredarens partiska ställningstagande för den ena föräldern som “the good guy” och den andra som “the bad guy”.  Av sådan partiskhet, i strid med grundlagens krav på saklighet och opartiskhet i myndighetsutövning, följer att utredarna utifrån sitt utvecklade tunnelseende gör sig skyldiga till det ena bekräftelsefelet (confirmation bias) efter det andra.

Innehållet blir som en följd av dessa redovisade brister anekdotiskt med ofta subjektivt tyckande som grund för bedömningarna som görs. Vidare förs aldrig adekvata riskbedömningar, eller referenser till om vidtagna åtgärder samt beslut är förenliga med barnens bästa intressen definierade som deras mänskliga rätt till familjeliv, till bibehållen identitet, till vardaglig kontakt med båda sin föräldrar för att själva kunna må bra, och sin rätt att fritt få uttala en egen mening utan någonsin ställas inför att välja sin mamma eller sin pappa.

I fallen med en skickligt manipulerande pappa eller mamma som av olikartade skäl åstundar egen kontroll över barnen och uteslutning av den andra föräldern ur barnens liv är utredarna oftast helt hjälplösa eftersom de i sin 3,5 år långa generalistutbildning inte har lärt sig något om hur påverkan går till, hur mänskligt minne fungerar, om psykisk barnmisshandel, eller om personlighetsstörningar.

Socialtjänstens handläggare och utredare fördjupar, genom att ofta låta sig manipuleras av den ena föräldern i en vårdnadstvist, den psykiska barnmisshandel som föräldraalienation (parental alienation) utgör.

Text: Lena Hellblom Sjögren


  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd. Pengarna går till undersökande och oberoende journalistik.

3 KOMMENTARER

  1. Det var intressant att få veta att det finns verktyg som inte används.
    Även om jag förstår att det kan vara svårt att avgöra om ena föräldern är olämplig, så tycker jag att man ska se till varför föräldrarna separerade. I det fallet som jag har inblick i hade pappan tagit flera lån i mammas namn utan hennes vetskap. Han riskerade hela familjens existens och han var inte närvarande för barnen när han hade detta Damoklessvärd hängande över sig. Men det betydde ingenting utan han skulle ha kvar rätten till delad vårdnad. Pappan skaffade sig snabbt en ny partner och när barnen satte sig på tvären kom de hårda nyporna fram, så det blev utredningar och barnen blev hämtade i skolan till polisen för förhör.
    Det var inte till gagn för dem. Man förväntar sig att de sociala myndigheterna ska vara utrustade med ett bättre kunnande.
    Att socialstyrelsen inte svarar är väl också så typiskt för hur samhället utvecklats de senaste decennierna.
    Myndigheten IVO tror jag är utformad för att vara verkningslös och för att inbilla oss vanliga människor att vi lever i ett rättssäkert samhälle,
    Vilka sitter i IVO ? När man anmäler en kommun är det de själva som utreder ? Eller rättare sagt de lämnar det utan åtgärd !

    Jag kan inte tro annat än att frimurarna sitter i alla landets beslutsorgan för att driva igenom sin agenda.

  2. Helt rätt maj!! Jag är en av alla drabbade föräldrar och har erfarenhet av socialen sen jag var liten då jag anmälan min styvfar för barnmisshandel när jag gick i 5an med hjälp av några klqsskamrater. Sen som vuxen har jag blivit av med alla mina 4 barn ara 3 är vuxna och dom jag ej har kontakt med pga manipulationer och lögner/vänder på sanningen åt barnen så det har utgjortatt barnen väntar sig ifrån mig, hur väl, bra, kärleksfullt dom än haft drt med mig och fick sina behov mer än väl tillgodosedda. Den minsta dottern tog de på dagis med hjälp av polisen, 2 socarbetsre och den nya 1a familjehemskvinnan och 2 socarbetare och soc nämde ordförande kom hem till mig och sa detta. Jag har under alla åren verkligen kämpat av hela mitt hjärta och själ att få hem barnen, men soc bara vänder på sanningen till rätten och för att lyda frimurarna pga rädsla, då det hela handlar om och utgår ifrån rädsla och inre oläkta sår ifrån de som styr och bestämmer. Sen hur barnen mår inuti de bryr de sig ej om och heller bryr de sig ej om barnen får äkta kärlek eller falsk kärlek pga alla pengarna familjehemmen får.

KOMMENTERA [Se kommentarsregler]

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här