Staten stjäl från löntagarnas trygghetssystem genom smygbeskattning

publicerad 12 januari 2020
- Hedi Bel Habib
Skatteverket i Stockholm - Montage: NewsVoice. Licens: Public Domain
Skatteverket i Stockholm - Montage: NewsVoice. Licens: Public Domain
Skatteverket i Stockholm – Montage: NewsVoice. Licens: Public Domain.

DEBATT.  Ända fram till 1982 har Sverige haft ett transparent system för sociala avgifter, där det fanns en tydlig koppling mellan socialförsäkringsmässiga förmåner och avgifter. 1982 infördes en post för beskattning inom ramen för sociala avgifter som går till statskassan och inte till löntagarnas förmånssystem. Genom ett stuprör i systemet för sociala avgifter, kallad allmänna löneavgiften, har staten kunnat suga till sig en tredjedel av löntagarnas förmåner genom att omvandla dessa till smygskatter. 

Hedi Bel Habib
Hedi Bel Habib

Text: Hedi bel Habib, Fil doktor och forskare med 30 års erfarenhet av arbete i statsförvaltning, varav 15 år på regeringskansliet med fokus på finansiell och strategisk samordning för nationelloch regional tillväxt.

Samtidigt som staten stjäl i löntagarnas trygghetssystem används behovet av att  hålla de sociala avgifterna på hög nivå som ett pseudoargument för löntagarnas trygghet. Genom att de delavgifter som ska gå till social trygghet har sänkts och de delavgifter som går till skatt har höjts steg för steg drog den allmänna löneavgiften in 189 miljarder till statskassan år 2018.

Samtidigt som dolda skatter göder statskassan utan öppen redovisning av vad pengarna används till hålls en stor grupp medborgare utanför arbetsmarknaden till följd av en icke socialförsäkringsmässigt motiverad hög nivå av sociala avgifter.

Så ser arbetsgivaravgifterna ut idag

Socialavgifterna är inte tänkta att vara skatter utan koppling till socialförsäkringarna. Dessa är tänkta som obligatoriska avgifter som ska finansiera pensioner, sjukförsäkring, föräldrapeng och annat som berör den individuella tryggheten. De administreras och betalas in av arbetsgivarna, men det är löntagarna som avstår sina ihoptjänade pengar för att finansiera systemet. Dessa avgifter är i princip öronmärkta för respektive försäkring. Det finns dock en post, den allmänna löneavgiften, där den del som betalas in inte är kopplad till någon förmån och utgör i praktiken en form av skatt.

Post Avgift i procent av lönen
Ålderspensionsavgift 10, 21 %
Efterlevnadspensionsavgift 0,6 %
Sjukförsäkringsavgift 3,55 %
Arbetsskadeavgift 0,2 %
Föräldraförsäkringsavgift 2,6 %
Arbetsmarknadsavgift 2,64 %
Allmänna löneavgiften 11,62 %
Totalt 31,42 %

Arbetsgivaravgiftens delavgifter år 2020. Källa: Skatteverket.

Arbetsgivaravgiften består således av sju delavgifter. Det framgår av tabellen ovan att den enskilt största av dessa är den så kallade allmänna löneavgiften. Denna är inte kopplad till vare sig socialförsäkringssystemet eller ålderspensionen utan är egentligen en helt vanlig skatt som tillfaller staten.

Så stjäl staten från löntagarnas trygghetssystem

Låt oss nu titta på hur de olika delavgifterna har förändrats över tid. Allmänna löneavgiften tillfaller

Post Delavgift i % 1990 (i vissa fall tidigare eller senare ) Delavgift i procent 2020
Ålderspensionsavgift 12,25 10, 21 %
Efterlevnadspensionsavgift 1,7 % 0,6 %
Sjukförsäkringsavgift 10,1 % 3,55 %
Arbetsskadeavgift 1,38 % 0,2 %
Föräldraförsäkringsavgift 2,2 % 2,6 %
Arbetsmarknadsavgift 5,84 % 2,64 %
Allmänna löneavgiften 0,3 % 11,62 %

Källa: Skatteverket och historiska data SNS förlag.

staten och detta regleras i en särskild lag.  Enligt lagen om allmän löneavgift, 3 § Allmän löneavgift tas ut med 11,62 procent av underlaget och tillfaller staten ( Lag 2018:2084). Avgiften låg på 0,3 procent 1990. Därefter höjdes den successivt och har nu blivit en växande del av arbetsgivaravgifterna i form av dolda skatter som finansierar utgifterna i statsbudgeten istället för att användas i trygghetssystemet.

År 1995 höjdes den till 1,5 procent. År 2001 låg den på 2,69 procent för att från 1 januari 2011 stiga till 9,23. År 2015 höjdes löneavgiften till 10,15 % av lönen och 2017 till 10,72 %.  År 2019 höjdes den till 11,62 av lönen.

Samtidigt som löneavgiften blir en allt större andel av de sociala avgifterna sänktes sjukförsäkringsavgiften med två tredjedelar från 10,1 år 1990 till 3,5 procent år 2020. Avgiften för ålderspension sänks från 13 procent år 1990 till 10,21 procent år 2020. Samtliga förmåner sänks och en allt större del av de sociala avgifter som betalas in är i realiteten skatter.

Den allmänna löneavgiften genererade inkomster för staten på motsvarande 93,5 miljarder år 2009.  År 2018 drog den allmänna löneavgiften in 189 miljarder till statskassan.

En tredjedel av löntagarnas förmåner omvandlats till skatt

Den allmänna löneavgiften finansierar ingen försäkringsförmån för de anställda. Den är en ren skatt på arbete som arbetsgivarna betalar. Den har blivit den största posten i arbetsgivaravgiften, större än avgifterna för sjukförsäkring, föräldraförsäkring, efterlevandepension och arbetsskada tillsammans.

De stora besparingar som har gjorts i sjukförsäkringen speglas i sjukförsäkringsavgiften, som mer än halverats. Försämringarna för arbetslösa syns i arbetsmarknadsavgiften, som nästan har halverats. De många miljarder som har sparats på sjuka, arbetslösa och arbetsskadade går alltså in i statskassan som allmän löneavgift och används för annat utan öppen redovisning.

Inte ens pensionsavgiften går till ett slutet system. Ålderspensionsavgiften minskade från 12,21 procent 1990 till 10,21 procent 2020. Av tabellen nedan kan vi konstatera att en tredjedel av löntagarna trygghetsförmåner  har omvandlats till smygskatter.

Sociala avgifter Smygskatter Förmåner
 

1990

 

 

0,3

 

31,97

2020 11,62 19,50

 

Förhållandet mellan skatter och förmåner i sociala avgifter.

Samtidigt som staten stjäl i löntagarnas trygghetssystem används behovet av att hålla  sociala avgifter på en hög nivå som ett pseudoargument för löntagarnas trygghet. Detta  trots att de delavgifter som ska gå till social trygghet har sänkts och de delavgifter som går till skatt har höjts steg för steg.

Den allmänna löneavgiften äter upp en tredjedel av löneutrymmet

Tittar vi på hur lönerna ser ut i Sverige och i ett antal jämförbara länder kan vi konstatera att den dolda skatten i form av allmän löneavgift äter upp löneutrymmet för arbetstagare i Sverige.

Lön per arbetad timme i kr Sociala avgifter i kr
Norge 421 93
Danmark 398 62
Luxemburg 364 48
Island 357 88
Finland 282 72
Tyskland 282 77
Sverige 272 131

Löner och sociala avgifter i Sverige och ett antal jämförbara länder. Källa: Eurostat.

För en lön på 421 kronor i timmen betalar en dansk arbetsgivare 62 kronor. Låga sociala avgifter ger högre löneutrymme. Arbetstagtagaren betalar själv en del av sociala avgifter, men dessa går direkt till förmånssystemet för arbetstagaren själv.  Svenska löntagare har däremot lägre löner och lägre löneutrymme, eftersom den allmänna löneavgiften i form av dolda skatter äter upp minst en tredjedel av deras löneutrymme jämfört med löntagare i t.ex. Norge, Danmark och Island.

Den allmänna löneavgiften håller stora grupper utanför arbetsmarknaden

Den allmänna löneavgiften gör att de sociala avgifterna ligger på en Icke socialförsäkringsmässigt motiverad hög nivå. Den onödigt höga nivån på sociala avgifter tycks hålla stora grupper utanför arbetsmarknaden när Sverige jämförs med länder där sociala avgifter är betydligt lägre.

Sociala avgifter per arbetad timme Arbetslöshet bland personer med förgymnasial utbildning (25-64 år)
Sverige 131 14,5
Norge 93 6,4
Danmark 62 6,3
Island 88 2,7
Luxemburg 48 6,3
Nederländerna 83 5,9
Storbritannien 45 4,9

Arbetslösheten och sociala avgifter i Sverige och ett antal jämförelseländer.

Källa: Eurostat och OECD

Av tabellen ovan framgår att Sverige avviker både vad gäller nivån på sociala avgifter och andelen arbetslösa bland personer med förgymnasial utbildning. I Sverige ligger arbetslösheten bland personer med förgymnasial utbildning i 25-64 års ålder på 14,5 procent jämfört med ett genomsnitt på 5 procent för länder som Norge, Danmark, Island, Luxemburg, Nederländerna och Storbritannien. Alla dessa länder har lägre sociala avgifter och mer transparenta skattesystem. 

Dags att återgå till ett transparent system för sociala avgifter

Ända fram till 1982 hade Sverige ett totalt transparent system för sociala avgifter. DE SOCIALA AVGIFTERNA finansierade socialförsäkringarna som bestod av ett flertal separata system. Dessa hade en tydlig koppling till olika trygghetssystem i samhället vilka hade någon form av försäkringsmässighet som utgångspunkt. De syftade till att ge ekonomisk trygghet när man inte kunde arbeta, till exempel vid sjukdom, ålderdom eller arbetslöshet.

1982 2020
Sociala avgifter i procent av lönen  

33,05 %

 

31,42 %

Andel förmåner 33,05 % 19,8 %
Andel smygskatter 0 % 11,62 %

 

Syftet med sociala avgifter är att finansiera det sociala trygghetssystemet. En av de största sociala avgifterna är idag den allmänna löneavgiften, vilken inte har någon som helst koppling till det sociala trygghetssystemet.

År 1983 infördes en icke socialförsäkringsmässigt post under namnet allmän löneavgift på 3 procent, en form av smygskatter, som ständigt ökat sedan dess för att landa på 11,62 procent år 2020.  Denna brist på transparens i systemet för sociala avgifter utgör ett moment av ett demokratiunderskott i Sverige.

Arbetsgivaravgifterna innehåller osynliga skatter för arbetstagaren, vilket gör det svårt att få en uppfattning om den totala skattebördan eller att veta hur mycket som betalats in till ens pension eller sjukförsäkring.

Eftersom arbetsgivaren betalar in avgifterna från löntagarens totala löneutrymme behöver  kopplingen  mellan avgifterna och förmånerna, i exempelvis pensions- och sjukförsäkringen bli tydlig. Kostnader för välfärden ska tas ut på ett transparent sätt och den allmänna löneavgiften uppfyller knappast det demokratiska kravet på transparens, vilket kan skada skattesystemets legitimitet

Därför är det dags att återgå till det transparenta system för sociala avgifter som fanns före 1983. Samtidigt behöver man överväga om inte de sociala avgifterna behöver reformeras och justeras till de nivåer som finns i till exempel Danmark för att minska arbetslösheten generellt och i synnerhet för grupper  med förgymnasial utbildning.

Text: Hedi bel Habib

ArcanumSkolan 2024

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq