Henry Bronett om svenska lydiga idioter

10
4416
Henry Bronett. Privat bild.
Lydiga idioter av Henry Bronett. Privat bild.

Lydiga idioter, visionen om en något för vacker framtid? Detta tänkte jag buttert på väg från banken i vanmakt.

Är det så att vara svensk detta, att följa reglerna ner i minsta stavelse? Har vi blivit så detaljstyrda att vi inte vågar ta egna initiativ utan att fråga först ifall vi får eller ej. Systemet uppmuntrar osäkerhet och rädsla, begränsar frihet, fantasi och initiativ. Hur gav vi så frivilligt bort våra möjligheter att påverka till det osynliga som styr digitalt?

Text: Henry Bronett | Texten är tidigare publicerad på Henry Bronett blogg.

Min son måste ha ett kort. Det går inte utan längre för det tas inga sedlar eller mynt på biografer, kaféer och restauranger i Stockholm. Han har tröttnat på att ringa och be mig swisha till kompisen som i sin tur måste knappa in en kod för att betala biobiljetten eller hamburgaren. Hundringen min son har i fickan går inte använda. Den har inte längre något värde.

I kön på banken, i väntan på förmånen att få skaffa ett kort åt min son, läser jag reklamskärmarna. De informerar om att jag inte behöver stå här. ”Gå hem, gör det på nätet!” hälsar de. Helst ska vi umgås där tycker banken. Det är billigare, enklare, så underbart problemfritt.

Varför ska det nu vara så djävla problemfritt och enkelt allt?

Fransmän skiter i det där. Det har de alltid gjort. De är inte som vi svenskar. Vi vänliga, ärliga som gör det vi blir tillsagda. Vi går hem istället och ondgör oss över alltings djävlighet, inte mer än så. Fransmän går ut på gatorna. De gör det i hundratusental om deras yttrandefrihet hotas eller så kastar de sten, spärrar av vägar och ställer till ett djävla hallå i gula västar. Det gör de för allt möjligt och omöjligt, ibland bara för att de har lust och att presidenten behöver påminnas om vem det är som bestämmer. Fast de borstar inte tänderna heller eller duschar så värst och röker gör de som borstbindare. Allt är inte bra med fransmän. Och det är inte en god idé att kasta sten, i alla fall inte för vad som helst. Fast vi kunde finna en medelväg, vi ärliga, snälla. Opponera oss i alla fall något Ibland?

På banken fyller jag i sidor med personnummer, information om gemensam vårdnad, två bevittnade underskrifter och svarar på frågor som: Har han fler än ett medborgarskap, det vill Skatteverket veta, känner han någon politiker, ska han ses som särskild risk (förkortas PEP  – något jag fortfarande inte begripit). Jag förstår inte varför så många frågor?

Allt jag vill är att få ett kort till min son som är minderårig. Mitt ansvar. Men eftersom vi har infört ett system där vi bara får betala med kort, måste jag svara på frågorna, om inte hans frihet ska begränsas, för det blir den utan kort.

Det är inte era pengar, det är mina, varför så många frågor? ”Varför inte urinprov också?!” Men den unge mannen i fjunig mustasch förstår inte sarkasm. Han tittar i skärmen och inte på mig. Sarkasm fungerar endast i samtal med människor, inte med skärmar. Skärmar har vare sig humor eller sarkasm. Ibland har de smileys, ett taskigt substitut. ”Det är lag på det”, säger han. En lydig idiot som jag själv, tänker jag. Systemet formar oss och sakta böjs vi efter dess behov.

Hur hjälper det här sjukvårdsköer, bomber som sprängs, hederskultur eller lärarbrist? Får sjuksköterskor högre lön för att vi fyller i våra liv i system så här?

Det enda jag ser är ökad kontroll och en rädsla som i sin tur ökar kontroll osv. Så mycket information vi släpper ifrån oss utan att fråga till vad. Vi har redan vant oss vid att vi måste bevisa att vi inte är terrorister, mordbrännare eller fan och hans moster. Bevisa att du är oskyldig tillräckligt för förmånen att betala kaffet med kort! För du har väl inget att dölja, för då blir det inget kaffe!

Våra vanor, våra liv registreras och analyseras så väl av myndigheter som av FB, Google, mfl. Vi kategoriseras, görs till del av grupper, stoppas in i fack som företag och myndigheter sedan använder. Syftet är att påverka dig, ’informera’ och sälja till dig. Vi behandlas allt mer anonymt, som var vi säd på en åker att skörda.

Varför inte låta myndigheter och storföretag fördela våra pengar mellan sig på en gång? Låt dem meddela oss var och när vi får gå på kafé, vilka kläder vi ska köpa denna månad och vilken mat som är nyttigast för veckan? Eller håller det redan på att ske, kanske har det redan skett?

”Din son är inte här?” Inget swish, om han inte är här. Han är ju i skolan och förhoppningsvis lär de sig att inte bli lika lydiga idioter som du och jag. Det tänker jag fast säger inte. Det muttrar jag om hemma, inte mer än så.

Och på kafét med den stolta skylten: ’we are cash-free’, tar de inte emot beställningar idag. Deras datasystem har kraschat. De har ingen kontantkassa och då är det olagligt för dem att göra något. Fransmän hade struntat i det där. Djävla EU idioter, hade de sagt och fortsatt ändå. Hittat på något, skrivit upp telefonnummer på lista, bett dig betala i morgon, tagit dina sedlar och bjudit dig på en kopp kaffe. Men så gör vi inte här, vi lydiga idioter. Systemet styr.

Vad händer när vi slutar tänka själva och gör som vi blir tillsagda? Vad händer när vi inte säger ifrån, tar egna initiativ. Blir det med oss demokratin går under, helt frivilligt lämnas i osynliga händer?

Vi får hoppas att våra barn går i en bättre skola, kanske måste de bli anarkister?

Text: Henry G. Bronett (1961-) författare, kulturprofil inom cirkusvärlden, skådespelare, kåsör, debattör, producent och regissör in.om cirkus, film, tv, teater och opera. Henry arbetar också med konstfotografi.


  • NewsVoice kräver äkta för- och efternamn för den som vill kommentera efter artiklar. Varför?
  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd. Pengarna går till undersökande och oberoende journalistik.

10 KOMMENTARER

  1. Mycket bra beskrivning av vårt galna Sverige! Jag har ett företag och mycket av våra affärer går via bankgiro. Jag är därför vid behov av att dagligen kunna gå in på bankens hemsida och hämta uppgifter. Men för några månader sedan var det stopp. Banken skulle ha reda på en massa uppgifter om mig, som inte har med bankens verksamhet att göra, annars kom jag inte in digitalt för att se mitt konto. Frågorna var av typen för kryssmärkning, några egna ord kunde inte inskrivas (jodå, jag försökte med att ”det har ni inte med att göra” och liknande, men det gick inte att kommentera deras frågor). Vad har de att göra med om jag känner någon politiker, om jag själv är politiker, vad jag har för yrke, om jag är amerikansk medborgare, var har jag fått dina pengar ifrån, om jag är släkt med någon yrkesmilitär mm galenskaper?

  2. Kalle Hellberg: ”Vad har de att göra med om jag känner någon politiker, om jag själv är politiker, vad jag har för yrke, om jag är amerikansk medborgare, var har jag fått dina pengar ifrån, om jag är släkt med någon yrkesmilitär mm galenskaper?”

    Håller med fullständigt, det är helgalet. Men i samma stund du registrerade ditt företag och ditt konto hos Banken skrev du också under åter igen en förtroendeförklaring till den LYDNADSKULTUR som måste råda i ett samhälle där Byråkratin sväller med tusentals procent årligen. Allt i samhället är underställt detta, att du är ingenting och du ska inte komma och tro något annat, Jantelagen helt enkelt. Du är statens slav, jovisst med några fler privilegier än oss övriga. Så fort du fått din akademiska examen är din uppgift att uppfylla statens och byråkratins krav på dig att hålla käft och lyda annars blir du av med dina ”förmåner”.

    Vaken.se har en bra artikel om det mesta som rör just byråkratiska organisationer som ”Banker” mm.
    https://www.vaken.se/hur-funktionell-dumhet-och-okritiskt-tankande-infantiliserar-samhallet/

    Sök och du ska förvånas över hur denna lydnadskultur har utvecklats under århundraden utan att någon fattat någonting.
    Ola Alexander Frisk
    och
    http://lege.net/omprogrammering-av-perceptionsmatrisen/mobbing-aer-grunden-foer-den-vaesterlaendska-sa-kallade-civilisationen.html

    och
    https://fredofrihet.blogspot.com/p/hur-sverige-erovrades.html

  3. Jag har vägrat skaffa smartphone…inget Bank ID alltså , inget mobilt ID , —bara en gammal mob. med kontantkort som ligger i bilen om man får motorstopp. Visst–det är en massa problem men det är det värt.
    Ingen ” mojäng” som reg. mig och var jag är , vem jag talat med , vad jag köpt mm. Har återgått till kontanter. LIDL och Ica tar ju kontanter.

    • Larslindblog: Jag har heller ingen mobil, ingen alls, sedan 1992. Jag skaffade en för ett par år sedan, med kontantkort för 100 spänn, för att som du ha i handskfacket om något hände på mina nattliga bilresor. Jag behövde ringa ett samtal ca 6 veckor efter inköpet, då var kontantkortet ”död”, de 100 kronorna var förverkade eftersom jag inte ringt ett enda samtal den första månaden. Jag har inget bankkort eller kreditkort heller, lånar frugans och tar ut min pension i bankautomaten, men inte heller där får jag bestämma hur mycket av mina pengar jag får ta ut per månad, det bestämmer banken. De butiker som inte tar kontanter slipper mig som kund. Men när banken monterar ner sedelautomaten, vad gör vi då? Vad gör vi när alla butiker bara har ”blipp” från en mobil som betalning? De större bankerna är nu av lagen tvungna att ”hantera kontanter”, men vad betyder det? ”Min sparbank” hanterar inga kontanter, förutom i automaten där det bara går att ta ut, inte sätta in! Givetvis måste det till en lag om att alla som säljer något måste ta emot kontanter som betalningsmedel, med när kommer en sådan lag? Troligen aldrig!

  4. Har du sett vår svensk mentalitet
    maken till blekhet, godhet, feghet
    svår att finna i världen som helhet
    ingen identitet…

    Lydig idiot viker sig för minsta hot
    följer makten minsta fotnot
    rädd för farsot, lungsot och terrorhot

    Tänker mycket på sitt medborgarskap
    känns mer och mer som fångenskap
    bort är vänskap och all svenskt broderskap

    Kvar endast ett bottenskrap av riksdagsledamot med låg intelligenskvot.

  5. I somras i Malmö upptäckte jag en nyöppnad glassbutik. Jag gick in och fann ett helt enastående och nytt glassortiment – måste bara smaka. Helt annorlunda de fabriker som tillverkar för varuhusen.
    Tre kulor med olika spännande smaker i en bägare, vilket kostade inte så lite – men kör till. Jag lämnade fram jämna pengar … men … tyvärr:
    – Vi tar bara kort!
    – Jag såg inget om det vid entrén och inget här inne heller …
    – Nej, det har inte kommit upp ännu.
    – Ja, vad gör vi då, jag har inget kort?
    – Det är chefen som har bestämt det och …
    Jag såg på glassen som börjat tina.
    – Om jag betalar kontant till dig och du använder ditt kort …
    – Det kan jag inte …
    – Så tråkigt då – för du kan ju inte lägga tillbaka glassen.
    – Och förresten hur blir det när elen går, blev min sortireplik till den inte längre så glade expediten.
    Vad som sedan hände med glassen kan man undra. Tja, kanske hade inte de anställda ungdomarna redan hunnit ledsna på glass …

    Av denna berättelse kan alla förstå att jag aldrig numera går in i butiker som vägrar ta emot kontanter. Har gjort tillräckligt många restaurang-/cafébesök med liknande resultat och samma slutreplik.
    Säkert har t o m kortförsedda på sistone blivit utan mat eller fika när det varit tjall på linjen till deras bank/-er.
    Cash is King, som någon sa men som inte alla förstår.

KOMMENTERA [Se kommentarsregler]

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här