VETENSKAP. Historiskt sett är koldioxid en bristvara i atmosfären trots sentida marginella ökning. Tidigare eror har globalt varit 5-10 grader varmare, haft flerfalt högre CO2-halt och haft rikare växt-och djurliv.
Mer värme och koldioxid får det att växa mer. Välkommen uppvärmning (återhämtning) sedan Lilla Istiden (ca 1300-1870) har gynnat Jordens liv och växtlighet. Sedan 1930 har världens skördar ökat mer än fem gånger. Färre lider nöd och svält. Fler har fått det bättre.
Varma hav gasar ut, och kalla löser (absorberar) koldioxid. Sedan 2,9 miljarder år har långa och djupa istiders kalla hav löst det mesta av atmosfärens koldioxid från 80-90 procent ned till sentida 0,03-0,04 procent.
Sedan 2,5 miljoner år lever vi i en istid med fasta landisar på Grönland och Antarktis. Varmare mellanperioder mellan ett 40-tal nedisningar var minst lika varma som nu med i stort samma CO2-halter. Under nedisningarna har halten sjunkit till 0,02 procent eller lägre. Sådant tål bara härdiga växtslag.
Atmosfärens temperatur bestäms av värme från Solen, Jordens gravitation samt atmosfärens massa (oavsett dess sammansättning).
Koldioxid är växtlighetens livsnödvändiga näring och ger genom fotosyntes atmosfären dess lika livsnödvändiga syre. Att försöka minska atmosfärens CO2-halt och gräva ned växtlighetens näring är att föra krig mot själva Livet.
Däremot skall vi hushålla med våra resurser och eliminera, minska, rena eller nyttiggöra skadliga utsläpp med modern teknik.
Text: Tege Tornvall, nätverket Klimatsans | Bild: “Nature and the human soul ” – Källa: Thepaintershandbook.com
Relaterat