Stöd NewsVoice så att vi säkrar verksamheten tom juni!

31%

31.000 kr av behovet 100.000 kr är insamlat. Stöd kampanjen via Swish 123 530 2005 eller donera på ett annat sätt. Det smartaste för företag är att annonsera.

Borgarnas ädelreform bakom de höga dödstalen i Covid-19 på äldreboenden

publicerad 14 juni 2020
- Hedi Bel Habib
Äldreboende, patient. Foto: Gerd Altmann. Licens: Pixabay.com
Äldreboende, patient. Foto: Gerd Altmann. Licens: Pixabay.com
Äldreboende, patient. Foto: Gerd Altmann. Licens: Pixabay.com

DEBATT. Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch har under partiledardebatten anklagat regeringen för att med “berått mod” ha tillåtit coronaviruset att spridas i Sverige. Hennes argument är att Sverige har rapporterat fler dödsfall i Covid-19 i äldreboende jämfört med Norge, Danmark och Finland som har valt en annan coronavirusstrategi.

Hedi Bel Habib
Hedi Bel Habib

Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare med 30 års erfarenhet av arbete inom statsförvaltning, varav 15 år på regeringskansliet. Har också  erfarenhet av forsknings- och utvecklingsarbete inom områden som ligger i gränsytan mellan det medicinska och samhällsvetenskapliga fältet. | Artikeln uppdaterades kl 09:00, 15 juni

Ska man utkräva politiskt ansvar behöver man en noggrann analys av faktorerna bakom skillnaden i dödstalen mellan Sverige och övriga Norden.

Ädelreformen en inbyggd dödsfälla för äldre med Covid-19

Långt innan coronaviruspandemin fanns det flera utredningar som visade på stora brister i äldreboende till följd av ädelreformen som genomfördes år 1992. Reformen kom att bli en av de mest omfattande strukturförändringar som genomförts inom vården och omsorgen. Genom ädelreformen flyttades långvården från dåvarande landstingen över till kommunernas vård och omsorg. Detta ansvar innebar bla att kommunerna from år 1992   övertog ansvaret för lokala sjukhem och andra verksamheter för  långtidssjukvård.

“Ädelreformen genomfördes i Sverige den 1 januari 1992 och innebar att kommunerna fick ett samlat ansvar för långvarig service, vård och omsorg för äldre och handikappade och genom detta ta över en del ansvar som tidigare legat på landstingen.”Wikipedia

Då ädelreformen antogs uppdrog regeringen åt Socialstyrelsen att under en femårsperiod följa upp och utvärdera ädelreformen med hänsyn till dess innehåll, kvalitet, genomförande och kostnader. I ett flertal underlagsrapporter och i årliga sammanfattningar har

Socialstyrelsen redovisat effekter och resultat av reformen, men också av situationen inom äldreomsorgen i stort. Socialstyrelsen har konstaterat:

  • Brister i medicinsk kvalitet och säkerhet
  • Brister i rehabiliteringsinsatserna
  • Brister i informationsöverföringen
  • Bristande samarbetet mellan vårdgivare, vårdnivåer och professioner framför allt i samband med att patienter skrivs ut från sjukhus.

Socialstyrelsen har också pekat på problem som rör de medicinska insatserna inom äldreomsorgen, särskilt inom de särskilda boendeformerna. Bristerna avser bland annat vårdplanering, hjälpmedelsinsatser, rehabilitering, uppföljning och omprövning av medicinordinationer samt smärtlindring, t ex i livets slutskede.

Socialstyrelsens uppföljningar visar också att när äldre patienter har förklarats medicinskt färdigbehandlade har kommunerna inte ställt upp med den medicinska kompetens som de åtagit sig enligt ädelreformen. Följden blev att äldre har skickats hem utan att få någon som helst vare sig medicinsk eller social tillsyn och omvårdnad. Ädelreformen har således redan från börjar haft karaktären av en inbyggd dödsfälla för äldre.

Vårdplatserna minskade med 46/%

Att allt mer äldrevård flyttar ut från sjukhusen till kommunerna har lett till en dramatisk minskning av sjukhusplatser.

Sedan Ädelreformen genomfördes 1992 har slutenvårdsplatserna minskat med minst 46 % i Sverige. Socialstyrelsen skriver redan 2008 att minskningen av vårdplatser orsakar att allt fler patienter med stora vårdbehov vårdas hemma. Detta har fört med sig att vården som utförs i kommunerna blir alltmer sjukvårdstekniskt avancerad och vårdtagarna allt sjukare. Det tillkommer också  en större omsättning av patienter i hemsjukvården. Delar av det som tidigare var slutenvård flyttar ut från sjukhusbyggnaden till vårdtagarens eget hem. Socialstyrelsen skriver redan 2008 att minskningen av vårdplatser är en betydande orsak till att allt fler patienter med betydande vårdbehov vårdas i hemsjukvården.

Att fler dödsfall i covid-19 inträffar inom äldreboende har således inte något att göra med den valda strategin för att bekämpa smittspridningen. Coronaviruspandemin är här bara ett förstoringsglas som synliggör strukturbrister i den nuvarande äldrevården som är en direkt följd av ädelreformen.

Strukturreform krävs där kompetens och ansvar hänger ihop

Ädelreformen har lett till att sjukvårdsfrågor kom i skymundan och att det som tidigare kallades ”långvård” fick  allt mer  karaktären av ett socialt innehåll när kommunerna tog över ansvaret för dåvarande landstingens sjukhem samt ansvaret för medicinsk färdigbehandlade patienter inom sjukvården.

Ädelreformen har gett upphov till en struktur för äldrevård där kompetens och ansvar inte hänger ihop. Reformen kan därför betraktas som en huvudorsak  till dagens överdödlighet i coronaviruspandemin. Det är därför viktigt att inför kommande pandemier överväga en omstrukturering av äldrevården.

Det finns annars en uppenbar risk att Sverige vid en framtida pandemi hamnar i samma situation om inte en omstrukturering genomförs! 

Norge kan här tjäna som förebild. Sjukhemmen i Norge har mer av sjukhuskaraktär, jämfört med svenska sjukhem. Äldrevården hanteras i större utsträckning på sjukhem med lokaler som är bättre anpassade för sjukvård.

Norska äldreboenden har på så sätt större möjligheter att hålla bra barriärvård där smittade kan hållas avskilda.

I Norge är det också samma lagstiftning som styr sjukhemmen för äldre och sjukhusvård. De norska sjukhemmen för äldre har därmed en tydligare organisatorisk koppling till sjukhusvård än i Sverige. Äldrevården i Sverige organiseras och styrs av kommunernas socialtjänster och det finns där en inbyggd brist på sjukvårdskompetens.

En orsak till kommunernas aktuella bristande hygien- och smittskyddsrutiner är att man från början fokuserat mer på omsorgen om de äldre än på hygien och andra sjukvårdsfrågor.

Då kommunerna, genom socialtjänstlagen tog över äldrevården  försvann all möjlighet till medicinsk ledning och ansvar samt medicinsk kompetens, utveckling och utbildning. En ny struktur för äldrevård krävs därför, där ansvar och kompetens hänger ihop.

Text: Hedi Bel Habib | Artikeln uppdaterades kl 09:00, 15 juni


Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq