Frivillig dödshjälp: Klinisk eliminering av äldre och personer med psykiska diagnoser

Frivillig dödshjälp: täckmantel för klinisk eliminering av äldre med demensdiagnos och personer med psykiskt lidande i alla åldrar

0
846
Frivillig dödshjälp, eutanasi. Foto: Thomas Summer. Licens: Unsplash.com
Frivillig dödshjälp, eutanasi (personen i bild är ej relaterad till artikeln). Foto: Thomas Summer. Licens: Unsplash.com

REPLIK TILL DN DEBATT. I början var tanken att ge dödshjälp enligt den så kallade Oregonmodellen till terminalt sjuka med obotligt lidande och högst sex månader kvar att leva. Erfarenhet från USA, Belgien, Nederländerna och Luxemburg visar dock att tröskeln för dödshjälp successivt har sänkts såväl vad gäller ålder som orsak. Om frivillig dödshjälp legaliseras kommer praxis ofrånkomligen att utvidgas från så kallade obotligt sjuka till allt fler patientgrupper.

Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare

DN: eutanasi-debatt i juli 2020. Skärmdump från DN.se
DN: eutanasi-debatt i juli 2020. Skärmdump från DN.se

Detta är en replik till DN Debatt: ”Frivillig dödshjälp är en mänsklig rättighet”, en artikel signerad av bla Staffan Bergström, Bengt Westerberg (L), Tuulikki Koivunen Bylund, Stefan Lindskog, Anna Skarhed, Göran Lambertz, Theodor Kallifatides och Barbro Westerholm (L)…(totalt 88 signaturer)

Nu är dödshjälp öppet för barn, yngre med psykiska besvär och äldre med demensdiagnos. Det finns data som visar att de som har bestämt sig för att få dödshjälp ändrar sig när det finns tillgång till god palliativ vård. Därför är en god och mer utbyggd palliativ vård den högsta prioriteten och viktigare för regeringen att utreda än att lägga resurser på att utreda en samhällsetiskt och medicinskt etiskt tvivelaktig fråga om dödshjälp.

Frivillig dödshjälp är bara vackra ord som döljer en grym verklighet

Åttioåtta debattörer med bakgrund inom juridik, medicin, kultur, politik och trossamfund uppmanar i DN regeringen att utreda frågan om frivillig dödshjälp.

Debattörerna anser att dödshjälp är en mänsklig rättighet. Men vad debattörerna inte redovisar är att det i verkligheten inte finns något land som idag inte perverterar och missbrukar lagstiftningen om frivillig dödshjälp i helt ett annat syfte än ursprungstanken om så kallade ”terminalt sjuka”.

Data från alla länder som tillåter dödshjälp visar tydligt att det som kallas för frivillig dödshjälp i praktiken är en täckmantel för klinisk eliminering av kvalitets- och resurskrävande patienter såsom äldre dementa och personer med psykisk ohälsa i alla åldrar.

I början var tanken att ge dödshjälp enligt den så kallade Oregonmodellen till terminalt sjuka med obotligt lidande och högst sex månader kvar att leva. Oregonmodellen, som introducerades i Oregon 1997 och som i dag förekommer i en dryg handfull amerikanska delstater, tillåter endast assisterat döende, medan eutanasi är olagligt. Det avgörande kriteriet för att få tillgång till dödshjälp är att man är terminalt sjuk (dvs har högst sex månader kvar att leva).

Det är däremot inget villkor att man ska uppleva ett svårt lidande. Patienten ska vara 18 år och beslutskompetent, det vill säga ha förmåga att fatta och kommunicera beslut om sin vård, men bakom ordet ”terminalt sjuka” döljer sig en grym verklighet.

Organisationerna Association of Northern California Oncologists och Medical Oncology Association of Southern California betonar att de flesta patienter som efterfrågar läkarassisterat dödshjälp eller eutanasi inte gör det på grund av fysiska symptom såsom smärta eller illamående. Istället är det depression, psykologiskt lidande och rädsla för att förlora kontroll som identifieras som de mest avgörande motiven till efterfrågan om dödshjälp.

Detta har visats i otaliga studier och rapporter.

Ref: Hotet mot värdighetenEn genomgång av konsekvenserna av läkarassisterat självmord, med särskilt fokus på Oregonmodellen

I Belgien och Holland erbjuds allt yngre personer dödshjälp

Erfarenhet från Belgien, Nederländerna och Luxemburg visar att tröskeln för dödshjälp successivt har sänkts såväl vad gäller ålder som orsak. I Belgien är dödshjälp enligt lagen öppet för barn, yngre, psykiskt sjuka och dementa.

I Beneluxmodellen, som tillämpas i Belgien, Luxemburg och Nederländerna, är både eutanasi och assisterat döende tillåtet. Det avgörande villkoret för att få tillgång till dödshjälp är att patienten lider outhärdligt och att det inte finns andra sätt att lindra lidandet. Lidandet kan vara fysiskt eller psykiskt. Det finns inget krav på att patienten ska vara i livets slutskede. Både Nederländerna och Belgien tillåter att barn under 18 år får dödshjälp förutsatt att de bedöms som tillräckligt mogna för att kunna tillvarata sina intressen.

Belgien lagstiftade om dödshjälpen i maj 2002 och sedan början av 2014 har det blivit lagligt att ge barn dödshjälp. En 9-åring och en 11-åring med obotliga sjukdomar fick dödshjälp under 2016 och 2017 i Belgien – det enda landet i världen där dödshjälp för barn är tillåtet. Sedan 2002 har 17,063 personer fått dödshjälp. Siffran för 2019 visar klart att andelen personer i lägre ålder som fått dödshjälp har ökat.

Frivillig dödshjälp, palliativ vård, EU, 2020
Källa: Belgiska Federala Kommissionens rapport

Maskerad eliminering av dementa och psykiskt sjuka

Data från dödshjälpskommissionen i Nederländerna visar att antalet fall av dödshjälp har vidgats från obotliga cancerformer och övriga fysiska sjukdomar till att inkludera allt fler personer med diagnoser såsom demens eller psykisk sjukdom. Antalet personer med diagnos demens ökat från 42 personer år 2012 till 162 personer år 2019.

När det gäller personer med psykisk sjukdom har antalet fall av dödshjälp ökat från 14 till 68 personer under samma period.

Samma utveckling kan konstateras i Belgien. Antalet dementa som erbjudits dödshjälp har ökat från 14 personer år 2012 till 169 personer år 2017. Antalet personer med psykiska besvär som erbjudits dödshjälp har ökat från 14 till 83 under samma period.

Eutanasi i belgien
Diagram. Eutanasi i Belgien. Utveckling av antalet av fall av dödshjälp till personer med diagnos demens eller psykiska besvär. Ref: Euthanasie Belgique: synthèse du dernier rapport de la CFCEE

I Nederländerna och Belgien har frivillig dödshjälp således fått allt mer karaktären av en täckmantel för klinisk eliminering av äldre med demensdiagnos och personer med psykiskt lidande i alla åldrar.

Kvalitativ palliativ vård i stället för dödshjälp

Det finns idag två starka argument som talar för en palliativ vård av hög kvalité i stället för en så kallad frivillig dödshjälp. Det svenska läkarförbundet är den professionsorganisation inom vården som tydligast tagit avstånd från dödshjälp. Den internationella läkarorganisationen World Medical Association tar också avstånd från alla former av dödshjälp.

Det finns också forskningsdata som visar att efterfrågan på dödshjälp minskar där det finns tillgång till god palliativ vård. Därför är en god och mer utbyggd palliativ vård den högsta prioriteten och viktigare än att diskutera dödshjälp.

Det finns stöd i forskningen från Oregon för att tillgång till god palliativ vård kan vara ett alternativ till dödshjälp. Från åren efter legaliseringen i Oregon finns uppgifter om att uppemot hälften av de patienter som begärt dödshjälp och därefter fått substantiella vårdinsatser, exempelvis palliativ vård, ändrade uppfattning och inte ville ha dödshjälp. I en studie bland cancerpatienter utförd 1998-2001 fann man ett statistiskt signifikant samband mellan upplevelse av låg kvalitet på vården och intresse för assisterat döende.

Dessa uppgifter ger stöd för att tillgång till palliativ vård av god kvalitet är ett bättre alternativ än frivillig dödshjälp.

Ref: Hotet mot värdighetenEn genomgång av konsekvenserna av läkarassisterat självmord, med särskilt fokus på Oregonmodellen

Mot denna bakgrund anser jag att en god och mer utbyggd palliativ vård bör vara den högsta prioriteten och viktigare för regeringen att utreda än att lägga resurser på att utreda frivillig dödshjälp, en åtgärd vars samhällsetiska och medicinskt etiska grunder är ytterst oklara och tvivelaktiga.

Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare med 30 års erfarenhet av arbete inom statsförvaltning, varav 15 år på regeringskansliet. Har också erfarenhet av forsknings- och utvecklingsarbete inom områden som ligger i gränsytan mellan det medicinska och samhällsvetenskapliga fältet.

  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd. Pengarna går till undersökande och oberoende journalistik.