Rätt förvaltat kan invandringen rädda Sverige – Analys

ANALYS. Vissa nationalekonomer, borgerliga partiledare och massmedia har enhälligt pekat ut invandringen som orsak till kommunernas försämrade ekonomi, men en närmare analys av kommunskulden visar att borgerliga politiker som har misskött sina kommuner tenderar till att skylla sina misslyckanden på invandringen.

Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare

Data visar att det inte är de kommuner som har flest antal utrikes födda som är de mest skuldsatta. Det är det borgerliga politiska styret som tycks påverka kommunernas ekonomi och skuldökning oavsett sammansättning i kommunens befolkning. Inkompetenta politiker skyller således på migration för att dölja sin egen oförmåga att hantera den kommunala ekonomin. Rätt förvaltad kan invandringen rädda Sverige. För att åstadkomma detta krävs att borgarnas förvrängda bild av invandring korrigeras.

Det politiska styret i kommunerna allt mer blocköverskridande

Det har blivit fler blocköverskridande styren i kommunerna enligt en analys av SKR. Styret skiftade i 127 kommuner efter valet 2018. Både borgerliga styren och blocköverskridande styren ökade i antal medan vänsterstyrena minskade . Andelen som styr i minoritet är högre än efter valet 2014.

De borgerligt styrda kommunerna har ökat från 90 till 133, jämfört med valet 2014. Vänsterstyrda kommuner har mer än halverats, från 99 till 38. De blocköverskridande styrena har ökat, från 100 till 114 kommuner. 116 kommuner styrs i minoritet jämfört med 92 under förra mandatperioden.

Sverigedemokraterna styr ensamt i två kommuner, Hörby och Bromölla, och är med i styret i ytterligare två kommuner. Ett lokalt parti styr ensamt i en kommun, Oberoende realister i Hagfors. Lokala partier är med i styret i 49 kommuner. Tre partier har merparten av kommunstyrelsernas ordförandeposter. Socialdemokrater har flest ordförandeposter (43,8 procent) följt av Moderaterna (30,3 procent) och Centerpartiet (19,0 procent).

Ett syfte med denna artikel är att undersöka hur kommunskulden ser ut i förhållande till det politiska styret i kommunen. En bild som har spridits av vissa nationalekonomer, borgerliga partiledare och massmedia är att invandringen skulle vara en orsak till kommunernas försämrade ekonomi. Deras hypotes är att bristande integration ökar kostnaderna för Sveriges kommuner samtidigt som statens ersättningar minskar, men att koppla kommunernas skuldökning till migration utan ta hänsyn till vilken typ av politiskt styre som finns i varje enskild kommun kan vara vilseledande.

I denna artikel kommer därför 20 kommuner som styrts av borgarna eller moderaterna ensamma mellan 2014 och 2018 att jämföras med lika många kommuner som styrts av vänsterkoalitioner eller av socialdemokraterna ensamma under samma period. För varje kommun relateras skuldnivån för 2018 till såväl politiskt styre som andel utrikesfödda av befolkningen i kommunen.

Borgerligt styre och inte migration bakom kommunernas skulder

När 40 kommuner med borgerligt respektive vänsterstyre spaltas upp kan vi konstatera att det inte är de kommuner med högst andel utrikesfödda som är mest skuldsatta.

Källa: SCB och SKR

I de kommuner som styrdes av borgarna 2014-2018 är dessutom skulderna oftast högre i de kommuner som har lägre andel utrikes födda. Dessutom har de borgerligt styrda kommunerna högre genomsnittliga skulder än de vänsterstyrda oavsett andel utrikes födda.

Demografisk obalans och inte migration bakom kostnadstrycket på kommunerna

Det har etablerat sig en uppfattning i Sverige om att kostnadstrycket i kommunerna orsakas av en oreflekterad migration. Men när vi tittar på hur skatteutjämningssystemet fördelar pengarna mellan kommunerna kan vi konstatera att de kommuner som får mest av skatteutjämningssystemet inte är de som har högre andel utrikesfödda utan de som har en demografisk obalans mellan antalet yngre och äldre. De kommuner som får mest av skattesystemet ligger i Norrland och alla dessa har en högre andel  befolkningen som är över 65 år.

Källa: SCB

När de största bidragsmottagare bland kommunerna i Norrland jämförs med befolkningsmässigt jämförbara kommuner i andra delar av Sverige kan vi se att det är andelen över 65 år i befolkningen som är bakom bidragens storlek och inte andelen utrikesfödda. Botkyrka som är en större kommun med nästan hälften av befolkningen som är utrikesfödda har också betydligt lägre bidrag från utjämningssystemet och lägst andel över 65 år.

Rätt förvaltat kan migration bli en föryngringsfaktor

Det finns negativa effekter av migration som har att göra med bristande integration. Men det är ett strategiskt misstag att bara fokusera på dessa aspekter. Migrationen har en strukturell föryngringseffekt på befolkningen som behöver bilda en utgångspunkt för den generella samhällspolitiken.

När vi jämför kommuner med hög andel utrikesfödda och kommuner med lägre andel kan vi konstatera att det finns ett tydligt mönster. Ju högre andel utrikesfödda desto lägre medelålder.

Källa: SCB

I tabellen ovan kan vi konstatera att det finns en tydlig koppling mellan andel utrikes födda och medelåldern i kommunerna.

Kommuner med högre andel utrikes födda har en lägre medelålder. Detta gäller såväl glesbygdskommunerna som storstadskommunerna. Botkyrka som har högst andel utrikes födda på 42,9 procent har också lägst medelålder som ligger på 37,7. Här kan vi se att rätt förvaltad kan invandringen bli en föryngringsfaktor i ett allt åldrande Sverige.

Tio år av borgerligt styre ger inte mindre kommunskuld per invånare

Borgerliga partier marknadsför sig själva som mästare inom det ekonomiska området och förespråkar minskad invandring som ett verktyg för att minska skuld-och kostnadstrycket på kommunerna. Denna självbild som mästare på att styra ekonomin bekräftas dock inte när vi tittar på kommunskulden i kommuner som har styrts av borgarna under två mandatperioder mellan 2010 och 2018.

Den genomsnittliga skuldsättningen per kommun ligger på 33,500 kronor per invånare. När vi tittar på skuldsättningen i de borgerligt styrda kommunerna kan vi konstatera att dessa ligger långt över genomsnittet. Den högsta skulden per invånare har Rättvik och Sotenäs som är bland kommuner med lägst andel utrikesfödda i befolkningen.

Tabellen ovan visar tydligt att de kommuner som har lägst skuld per invånare är Halmstad, Markaryd, Helsingborg och Huddinge. Dessa kommuner har en andel utrikesfödda i befolkningen på mellan 30 och 19 procent.

Källa: SCB och SKR

Dessa uppgifter står i kontrastförhållande till den bild som borgarna sprider om migration och skuldsättning i kommunsektorn. Det är det borgerliga politiska styret som tycks ha påverkat kommunernas ekonomi och skuldökning. Inkompetenta borgerliga politiker skyller således på invandringen sin egen oförmåga att hantera den kommunala ekonomin.

En ny politik: Invandring som instrument för befolkningsbalans och föryngring

Borgarnas problembild av Sveriges situation behöver korrigeras för att bedriva rätt politik.

Att det finns en situationsbetingad brottslighet i samhället som hör ihop med misslyckad integration är en problembild, men inte systemhotande som det hävdas. Det finns både problem och möjligheter med såväl invandring som allt som är mänskligt. Systemhotande är däremot den demografiska obalansen och rätt förvaltat kan invandringen rädda Sverige från djupa obalanser i befolkningsstrukturen.

Det allvarliga strukturproblemet i Sverige är den demografiska obalansen som kan urholka förutsättningarna för Sverige som tillväxt- och välfärdsnation. Borgarnas problembild baserad på antagna men ej påvisbara  negativa effekter av invandring på den kommunala sektorns ekonomi kan bli farligt vilseledande ur politisk synpunkt. Borgarnas ensidiga problembild kan på kort sikt invagga kommunerna i en falsk  trygghet och att få dessa att tro att problemet är lätt löst genom en stram invandringspolitik.

På lång sikt riskerar detta också att avleda staten från att företa nödvändiga politiska åtgärder som behövs för att lösa de allvarliga demografiska obalanser som finns i flertalet kommuner och som i framtiden kan bli ett hot för ekonomins och välfärdsstatens överlevnadsmöjligheter.

I likhet med många andra europeiska länder blir Sveriges befolkning allt äldre. Fram till år 2070 beräknas andelen äldre öka kraftigt samtidigt som andelen personer i arbetsför ålder minskar. Befolkningens ålderssammansättning kommer under denna period också att förändras. Framförallt kommer andelen äldre över 65 år öka och förväntas 2070 uppgå till nära 25 procent av befolkningen.

I Sverige kommer enligt SCB:s befolkningsprognos andelen 65 år och äldre att öka från 20 procent idag till drygt 24 procent 2050. Det betyder att försörjningskvoten ökar, det vill säga de förvärvsarbetande kommer i framtiden att behöva försörja allt fler. Denna utmaning blir speciellt stor i små och glesbefolkade regioner som redan idag har en skev åldersfördelning och hög försörjningskvot.

För att möta de utmaningar som följer av den demografiska obalansen behövs medel och åtgärder inriktade på att återställa tillväxtstyrkan i humankapitalet. Rätt förvaltad kan invandringen erbjuda stora möjligheter till både befolkningsbalans och föryngring enligt visionen nedan.

Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare