ANALYS. Vissa nationalekonomer, borgerliga partiledare och massmedia har enhälligt pekat ut invandringen som orsak till kommunernas försämrade ekonomi, men en närmare analys av kommunskulden visar att borgerliga politiker som har misskött sina kommuner tenderar till att skylla sina misslyckanden på invandringen.

Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare

Hedi Bel Habib
Hedi Bel Habib

Data visar att det inte är de kommuner som har flest antal utrikes födda som är de mest skuldsatta. Det är det borgerliga politiska styret som tycks påverka kommunernas ekonomi och skuldökning oavsett sammansättning i kommunens befolkning. Inkompetenta politiker skyller således på migration för att dölja sin egen oförmåga att hantera den kommunala ekonomin. Rätt förvaltad kan invandringen rädda Sverige. För att åstadkomma detta krävs att borgarnas förvrängda bild av invandring korrigeras.

Det politiska styret i kommunerna allt mer blocköverskridande

Det har blivit fler blocköverskridande styren i kommunerna enligt en analys av SKR. Styret skiftade i 127 kommuner efter valet 2018. Både borgerliga styren och blocköverskridande styren ökade i antal medan vänsterstyrena minskade . Andelen som styr i minoritet är högre än efter valet 2014.

De borgerligt styrda kommunerna har ökat från 90 till 133, jämfört med valet 2014. Vänsterstyrda kommuner har mer än halverats, från 99 till 38. De blocköverskridande styrena har ökat, från 100 till 114 kommuner. 116 kommuner styrs i minoritet jämfört med 92 under förra mandatperioden.

Sverigedemokraterna styr ensamt i två kommuner, Hörby och Bromölla, och är med i styret i ytterligare två kommuner. Ett lokalt parti styr ensamt i en kommun, Oberoende realister i Hagfors. Lokala partier är med i styret i 49 kommuner. Tre partier har merparten av kommunstyrelsernas ordförandeposter. Socialdemokrater har flest ordförandeposter (43,8 procent) följt av Moderaterna (30,3 procent) och Centerpartiet (19,0 procent).

Ett syfte med denna artikel är att undersöka hur kommunskulden ser ut i förhållande till det politiska styret i kommunen. En bild som har spridits av vissa nationalekonomer, borgerliga partiledare och massmedia är att invandringen skulle vara en orsak till kommunernas försämrade ekonomi. Deras hypotes är att bristande integration ökar kostnaderna för Sveriges kommuner samtidigt som statens ersättningar minskar, men att koppla kommunernas skuldökning till migration utan ta hänsyn till vilken typ av politiskt styre som finns i varje enskild kommun kan vara vilseledande.

I denna artikel kommer därför 20 kommuner som styrts av borgarna eller moderaterna ensamma mellan 2014 och 2018 att jämföras med lika många kommuner som styrts av vänsterkoalitioner eller av socialdemokraterna ensamma under samma period. För varje kommun relateras skuldnivån för 2018 till såväl politiskt styre som andel utrikesfödda av befolkningen i kommunen.

Borgerligt styre och inte migration bakom kommunernas skulder

När 40 kommuner med borgerligt respektive vänsterstyre spaltas upp kan vi konstatera att det inte är de kommuner med högst andel utrikesfödda som är mest skuldsatta.

Borgerligt styrda kommuner Andel utrikesfödda Skuld per invånare 2018 (Kronor). Politiskt styre 2014-2018
Rättvik 8,0 89 051 C+L+M+KD
Kungsbacka 9,1 58 755 M+C+L+KD
Vellinge 9,2 51 952 M
Sotenäs 10,5 97 77 M+L+C+KD
Svedala 11,6 84 851 M+L+C
Tanum 12,7 78 369 C+M+L+KD
Staffanstorp 14,1 78 827 M+L+C+KD
Laholm 15,4 47 177 C+M+K+L
Dals- Ed 15,7 77 300 M+C+KD+L
Tranås 16,2 75 562 M+C+K+L
Österåker 16,8 77 392 M+L+C+KD
Tyresö 17,4 60 191 M+L+C+KD
Ronneby 18,1 61 521 M+C+L+KD
Jönköping 18,4 72 802 M+K+C+L
Halmstad 19,1 35 125 C+M+KD+L
Värnamo 20,2 70 876 M+C+K+L
Markaryd 24,6 7 621 K+C+M
Helsingborg 26,7 33 830 M+L+C+KD
Strömstad 27,3 124 186 C+L+K+M
Huddinge 30,4 36 287 M+C+L+KD+ MP
Vänsterstyrda kommuner      
Piteå 6,7 55 978 S+V+MP
Askersund 8,8 86,821 S+V+MP
Robertsfors 9,2 12 099 S
Hudiksvall 9,8 31 160 S+V
Grums 11,5 43 062 S
Strömsund 12,1 10 526 S+V
Sölvesborg 12,6 53 837 S+V+MP
Hagfors 14,4 27 829 S
Norberg 15,0 13 287 S
Älvkarleby 15,3 45 425 S+MP+V
Vetlanda 15,8 44 409 S+V
Avesta 18,4 53 859 S+V
Ludvika 18,5 40 080 S+V+MP
Filipstad 18,7 25 415 S+V+MP
Uppsala 21,8 58 716 S+MP+V
Oxelösund 22,6 43 327 S+V
Fagersta 26,4 6 174 S+V
Upplands Väsby 31,4 44 521 S+MP+V
Järfälla 31,5 37 164 S+MP
Burlöv 32,9 28 817 S+V+MP
Haparanda 41,2 44 245 S+V

Källa: SCB och SKR

I de kommuner som styrdes av borgarna 2014-2018 är dessutom skulderna oftast högre i de kommuner som har lägre andel utrikes födda. Dessutom har de borgerligt styrda kommunerna högre genomsnittliga skulder än de vänsterstyrda oavsett andel utrikes födda.

Demografisk obalans och inte migration bakom kostnadstrycket på kommunerna

Det har etablerat sig en uppfattning i Sverige om att kostnadstrycket i kommunerna orsakas av en oreflekterad migration. Men när vi tittar på hur skatteutjämningssystemet fördelar pengarna mellan kommunerna kan vi konstatera att de kommuner som får mest av skatteutjämningssystemet inte är de som har högre andel utrikesfödda utan de som har en demografisk obalans mellan antalet yngre och äldre. De kommuner som får mest av skattesystemet ligger i Norrland och alla dessa har en högre andel  befolkningen som är över 65 år.

De största bidragsmottagarna från skatteutjämning Andel utrikesfödda Utfall från skatteutjämningssystemet i kronor per invånare Andel 65 år och äldre
Dorotea 7,5 31 574 31,4
Vilhelmina 8,3 28 027 26,4
Berg 8,6 26 654 28,8
Övertorneå 26,3 29 465 34,9
Bjurholm 11,8 28 999 29,8
Ragunda 11,8 27 618 29,2
Sorsele 11,9 29 268 28,6
Åsele 12,5 31 069 30,9
Pajala 15,3 31 723 34,3
 Högsby 24,8 28 410 28,0
Kommuner med lägre bidrag från skatteutjämning
Härryda 11,9 5 094 16,3
Håbo 15,9 4 718 17,5
Ale 17,0 11 136 17,5
Mölndal 18,1 5 838 15,5
Partille 19,0 5 872 16,8
Gislaved 24,3 12 720 21,0
Eskilstuna 26,2 17 000 19,2
Botkyrka 42,9 17 449 13,7

Källa: SCB

När de största bidragsmottagare bland kommunerna i Norrland jämförs med befolkningsmässigt jämförbara kommuner i andra delar av Sverige kan vi se att det är andelen över 65 år i befolkningen som är bakom bidragens storlek och inte andelen utrikesfödda. Botkyrka som är en större kommun med nästan hälften av befolkningen som är utrikesfödda har också betydligt lägre bidrag från utjämningssystemet och lägst andel över 65 år.

Rätt förvaltat kan migration bli en föryngringsfaktor

Det finns negativa effekter av migration som har att göra med bristande integration. Men det är ett strategiskt misstag att bara fokusera på dessa aspekter. Migrationen har en strukturell föryngringseffekt på befolkningen som behöver bilda en utgångspunkt för den generella samhällspolitiken.

När vi jämför kommuner med hög andel utrikesfödda och kommuner med lägre andel kan vi konstatera att det finns ett tydligt mönster. Ju högre andel utrikesfödda desto lägre medelålder.

Andel utrikesfödda Medelålder
Rättvik 8,0 48
Vilhelmina 8,3 45
Vadstena 8,9 48,4
Storuman 9,3 46,9
Sotenäs 10,5 49,4
Borgholm 10,8 50,5
Vaxholm 11,1 42,1
Vaxholm 11,1 42,1
Norrtälje 13,3 45,4
Håbo 15,9 39,9
Ale 17,0 39,4
Mölndal 18,1 39,1
Malmö 34,4 38,4
Stockholm 25,5 39,2
Sollentuna 26,5 39,1
Upplands bro 28,7 38,2
Solna 31,1 39,2
Upplands Väsby 31,4 39,3
Sundbyberg 31,5 37,5
Burlöv 32,9 39,3
Sigtuna 34,6 38,1
Södertälje 41,0 39,4
Botkyrka 42,9 37,7

Källa: SCB

I tabellen ovan kan vi konstatera att det finns en tydlig koppling mellan andel utrikes födda och medelåldern i kommunerna.

Kommuner med högre andel utrikes födda har en lägre medelålder. Detta gäller såväl glesbygdskommunerna som storstadskommunerna. Botkyrka som har högst andel utrikes födda på 42,9 procent har också lägst medelålder som ligger på 37,7. Här kan vi se att rätt förvaltad kan invandringen bli en föryngringsfaktor i ett allt åldrande Sverige.

Tio år av borgerligt styre ger inte mindre kommunskuld per invånare

Borgerliga partier marknadsför sig själva som mästare inom det ekonomiska området och förespråkar minskad invandring som ett verktyg för att minska skuld-och kostnadstrycket på kommunerna. Denna självbild som mästare på att styra ekonomin bekräftas dock inte när vi tittar på kommunskulden i kommuner som har styrts av borgarna under två mandatperioder mellan 2010 och 2018.

Den genomsnittliga skuldsättningen per kommun ligger på 33,500 kronor per invånare. När vi tittar på skuldsättningen i de borgerligt styrda kommunerna kan vi konstatera att dessa ligger långt över genomsnittet. Den högsta skulden per invånare har Rättvik och Sotenäs som är bland kommuner med lägst andel utrikesfödda i befolkningen.

Tabellen ovan visar tydligt att de kommuner som har lägst skuld per invånare är Halmstad, Markaryd, Helsingborg och Huddinge. Dessa kommuner har en andel utrikesfödda i befolkningen på mellan 30 och 19 procent.

Borgerligt styrda kommuner 2010-2018 Andel utrikesfödda Skuld per invånare 2018 (Kronor).
Rättvik 8,0 89 051
Kungsbacka 9,1 58 755
Vellinge 9,2 51 952
Sotenäs 10,5 97 77
Svedala 11,6 84 851
Tanum 12,7 78 369
Staffanstorp 14,1 78 827
Laholm 15,4 47 177
Dals- Ed 15,7 77 300
Tranås+ 16,2 75 562
Österåker 16,8 77 392
Tyresö 17,4 60 191
Ronneby 18,1 61 521
Jönköping 18,4 72 802
Halmstad 19,1 35 125
Markaryd 24,6 7 621
Helsingborg 26,7 33 830
Huddinge 30,4 36 287

Källa: SCB och SKR

Dessa uppgifter står i kontrastförhållande till den bild som borgarna sprider om migration och skuldsättning i kommunsektorn. Det är det borgerliga politiska styret som tycks ha påverkat kommunernas ekonomi och skuldökning. Inkompetenta borgerliga politiker skyller således på invandringen sin egen oförmåga att hantera den kommunala ekonomin.

En ny politik: Invandring som instrument för befolkningsbalans och föryngring

Borgarnas problembild av Sveriges situation behöver korrigeras för att bedriva rätt politik.

Att det finns en situationsbetingad brottslighet i samhället som hör ihop med misslyckad integration är en problembild, men inte systemhotande som det hävdas. Det finns både problem och möjligheter med såväl invandring som allt som är mänskligt. Systemhotande är däremot den demografiska obalansen och rätt förvaltat kan invandringen rädda Sverige från djupa obalanser i befolkningsstrukturen.

Det allvarliga strukturproblemet i Sverige är den demografiska obalansen som kan urholka förutsättningarna för Sverige som tillväxt- och välfärdsnation. Borgarnas problembild baserad på antagna men ej påvisbara  negativa effekter av invandring på den kommunala sektorns ekonomi kan bli farligt vilseledande ur politisk synpunkt. Borgarnas ensidiga problembild kan på kort sikt invagga kommunerna i en falsk  trygghet och att få dessa att tro att problemet är lätt löst genom en stram invandringspolitik.

På lång sikt riskerar detta också att avleda staten från att företa nödvändiga politiska åtgärder som behövs för att lösa de allvarliga demografiska obalanser som finns i flertalet kommuner och som i framtiden kan bli ett hot för ekonomins och välfärdsstatens överlevnadsmöjligheter.

I likhet med många andra europeiska länder blir Sveriges befolkning allt äldre. Fram till år 2070 beräknas andelen äldre öka kraftigt samtidigt som andelen personer i arbetsför ålder minskar. Befolkningens ålderssammansättning kommer under denna period också att förändras. Framförallt kommer andelen äldre över 65 år öka och förväntas 2070 uppgå till nära 25 procent av befolkningen.

I Sverige kommer enligt SCB:s befolkningsprognos andelen 65 år och äldre att öka från 20 procent idag till drygt 24 procent 2050. Det betyder att försörjningskvoten ökar, det vill säga de förvärvsarbetande kommer i framtiden att behöva försörja allt fler. Denna utmaning blir speciellt stor i små och glesbefolkade regioner som redan idag har en skev åldersfördelning och hög försörjningskvot.

För att möta de utmaningar som följer av den demografiska obalansen behövs medel och åtgärder inriktade på att återställa tillväxtstyrkan i humankapitalet. Rätt förvaltad kan invandringen erbjuda stora möjligheter till både befolkningsbalans och föryngring enligt visionen nedan.

Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare

 


  • NewsVoice kräver äkta för- och efternamn för den som vill kommentera efter artiklar. Varför?
  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd. Pengarna går till undersökande och oberoende journalistik.