Karolinska: Ny kunskap om tarmens ”hjärna” – det enteriska nervsystemet

14
1510
Bild: Ulrika Marklund, forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet. Pressfoto: Magnus Bergström
Bild: Ulrika Marklund, forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet. Pressfoto: Magnus Bergström

VETENSKAP. Forskare vid Karolinska Institutet har lyckats kartlägga vilka slags nervceller som ingår i mag-tarmkanalens nervsystem hos möss. De har också beskrivit hur de olika nervcellerna bildas under fosterutvecklingen. Det sker enligt andra principer än nervcellerna i hjärnan, enligt studien, som publiceras i dag i den vetenskapliga tidskriften Nature Neuroscience.

Text: Karolinska Institutet

Vår cirka sju meter långa mag-tarmkanal innehåller ett eget nervsystem – det så kallade enteriska nervsystemet, ENS. Det fungerar självständigt, vilket har lett till att ENS ibland kallas för ”vår andra hjärna” eller ”bukhjärnan.” ENS kontrollerar tarmens rörelser (dess peristaltik) samt dess vätskebalans och blodflöden. Men ENS kommunicerar också med vårt immunsystem och vår tarmflora. ENS har därför en systemisk påverkan på kroppen och anses vara inblandat vid många olika sjukdomar. Cirka 30 procent av befolkningen beräknas leva med permanenta besvär från mag-tarmkanalen.

Forskare från Karolinska Institutet har nu kartlagt vilka nervceller som ingår i ENS hos möss. Forskarna har använt sig av enkelcellssekvensering, en metod som gör det möjligt att se vilka gener som är aktiva i enskilda celler. På så sätt kan man sluta sig till vad olika celler har för funktion och sedan klassificera dem. Enligt en grov indelning kan nervceller ha sensoriska eller motoriska funktioner eller vara så kallade interneuron.

Forskarna har nu lyckats beskriva subgrupper av sådana nervceller – totalt har de identifierat och klassificerat tolv olika slags nervceller i det enteriska nervsystemet. Det rör sig om bland annat subgrupper av sensoriska nervceller, där vissa aktiveras av ämnen i tarmkanalen och påverkar immunförsvaret medan andra stimuleras mer mekaniskt.

Forskarna har också studerat hur mag-tarmkanalens nervceller utvecklas under fosterstadiet. Det sker enligt andra principer än hur nervceller i centrala nervsystemet, CNS, bildas. I CNS mognar nervcellerna fram från stamceller som redan är ”förprogrammerade” att bilda en viss typ av nervcell. Detta styrs utifrån var de befinner sig – olika slags nervceller behövs på olika platser i centrala nervsystemet, men i ENS behövs samma sammansättning av nervceller längs hela tarmen. Det är därför oklart hur cellerna i ENS ”vet” vad de ska utvecklas till.

I den här studien har forskarna kunnat visa att olika celltyper i det enteriska nervsystemet bildas i en förändringsprocess som sker efter att cellerna har mognat fram till nervceller. Forskarna har också identifierat en transkriptionsfaktor, Pbx3, som spelar en viktig roll i denna transformation.

“Det vi närmast kommer att gå vidare med är att systematiskt aktivera de olika nervcellerna i det enteriska nervsystemet hos möss och studera hur mag-tarmfunktionerna påverkas. På så sätt kan vi få fram detaljerad kunskap om funktionen hos de olika nervcellerna. I framtiden kommer man därmed bättre kunna bena ut nervcellernas roll vid olika tarmsjukdomar samt identifiera måltavlor för ny medicin”, säger Ulrika Marklund, forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet och studiens sisteförfattare.

Våra nya kunskaper om bildandet av det enteriska nervsystemet kommer också att öppna upp för bättre metoder att ”producera” specifika enteriska nervceller. På längre sikt kan man tänka sig stamcellsbehandlingar, där nervceller i det enteriska nervsystemet återskapas, vilket skulle kunna bota eller lindra olika tarmsjukdomar. Men där är vi ännu inte, säger Ulrika Marklund.

Studien är finansierad med medel från bland annat Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Svenska Läkaresällskapet, Ruth och Richard Julins Stiftelse, Ollie och Elof Ericssons Stiftelse, Magnus Bergvalls Stiftelse, Hjärnfonden och Åke Wibergs Stiftelse.

Text: Karolinska Institutet

Publikation

  Lämna Twitter - Byt till Twitter och friheten
  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Se reglerna.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd.
0 0 rösta
Artikelbetyg
Prenumerera
Notify of
guest
14 Kommentarer
Äldst
Nyast Mest röstad
Inline Feedbacks
Se alla kommentarer
Carina Agrell
Carina Agrell
Gäst
4 månader sedan

“Cirka 30 procent av befolkningen beräknas leva med permanenta besvär från mag-tarmkanalen.” Ja, minsann – har inte bekämpningsmedel och E-nummer, socker och fröoljor mm skapat ett gigantiskt problem i folks magfunktion och viktkontroll, så att nu enorma resurser måste till för att lösa dem. Såvitt jag vet hänger dock skolmedicinen kvar vid sina gamla föreställningar och kostråd, så frågan är vad som kan förändras till det bättre så länge fettmyten underblåses av professionerna. Själva kartläggningen av mekaniken är förstås intressant i vilket fall som helst, och säkert har problemen blivit irreversibla efter lång tids nötande, så det är inte tu tal om att forskningen är angelägen.

Ingemar Ljungqvist
Gäst
4 månader sedan

Denna forskning ger Andrew Wakefield fullt stöd. Har precis tittat på vaccinkrigarna del2 . Para ihop hans tidiga utsagor med denna studie. Då kan man bara säga att sanningssökaren Wakefield var före sin tid. Jag har gjort mer om detta på Facebok, men då får man söka på mitt namn då den redan är bortplockad från flödet
Förresten hade Agneta Schnittger och jag med detta när vi talade om mikrobiomen i vår intervjuserie

Carina Agrell
Carina Agrell
Gäst
Reply to  Ingemar Ljungqvist
4 månader sedan

Tittade just på del 2, och rent logiskt måste det finnas en felande länk eftersom andra vaxiner har orsakat Narkolepsi, MS mm. Intressant är ju att den felande länken mellan apor och människor inte är hittad, men ändå tror de flesta på Darwin!

Såvitt jag begriper finns två alternativ; antingen bär de autistiska barnen på någon genetisk faktor som får dem att reagera extraordinärt på vaccinet, eller har de utsatts för något i miljön som i kombination med vaccinet orsakar autismen.

Jag antar att du läst förutsättningarna för de stora studierna, vilka inte visar på något samband. I filmen nämns att ställts krav på ytterligare studier, och man kan ju undra varför inte sådana görs med ytterligare en faktor som variabel. Eller har sådana gjorts?

Carina Agrell
Carina Agrell
Gäst
Reply to  Carina Agrell
4 månader sedan

T ex systeminflammation, menar jag.

Torbjörn Sassersson red.
Reply to  Carina Agrell
4 månader sedan

GlaxoSmithKline som tog fram “narkolepsivaccinet” Pandemrix kom i sin egen utredning fram till att det egentligen inte var något fel på vaccinet utan på de som blev sjuka av det.

Orwellsk logik.

Carina Agrell
Carina Agrell
Gäst
Reply to  Torbjörn Sassersson red.
4 månader sedan

Jag tänker mera att om det endast är vaccinet, så torde väl alla bli skadade av det? Det måste alltså till en individuell faktor av något slag enligt Agrellsk logik 😉

Carina Agrell
Carina Agrell
Gäst
Reply to  Torbjörn Sassersson red.
4 månader sedan

Det skulle kunna vara predisposition för allergier eller kemisk överkänslighet, vilka inte kommer i dagern förrän senare. Det skulle ju göra vaxiner helt omöjliga eftersom allergier och kemisk överkänslighet ofta utvecklas över tid. Troligen är vaxinerna också orsak till mycket av detta eftersom de förstör immunsystemet. Det är klurigt uträknat!

Jan Rosbäck
Jan Rosbäck
Gäst
Reply to  Carina Agrell
4 månader sedan

Den “okända” faktorn i sammanhanget ligger troligen i 3G-4G-5G systemen som från början enbart var avsedda att användas inom militär teknik. Mikrovågor utanför en naturlig miljö skadar alla biologiska organismer eftersom den får vattenmolekylen att värmas upp via en påtvingad obalans gentemot omgivande materia. Vi består till 70-93% av vatten.

Göran Åkesson
Gäst
4 månader sedan

Själv är jag övertygad om att det som kallas ENS naturligt utbildas som en konsekvens av tarmens miljö. Det är logiskt. I fosterstadiet kan och ska inte tarmens celler, dess funktion och arbetsmönster färdigutbildas eftersom fostrets näring ges via moderns blodflöde. Denna näring är till sin struktur och sammansättning inte alls lik den som det födda fostret kommer att få. Det är naturens intelligenta logik. Beredskapen att ‘miljömässigt’, via olika näringsupptag beroende på var människan födes, kunna anpassa ‘tarmfunktionen’ i bred bemärkelse, är stor. Därför blir också olika människor olika vad avser tarmflora, immunsystem, robusthet mm olika. Den refererade forskningen är enligt min uppfattning relativt medioker, egentligen självklar men har en inneboende konsekvens som inte är särskilt väl förstådd. Tarmfunktionen kan med hjälp av olika näringsämnen, avvikelser i föda mm fås att fungera mer effektivt.

Carina Agrell
Carina Agrell
Gäst
Reply to  Göran Åkesson
4 månader sedan

Tack Göran, din tes låter högst sannolik om jag förstår dig rätt, d v s att små barns mikrobiom är outvecklat eftersom det ännu inte acklimatiserat sig till den föda den senare kommer att matas med. Ett outvecklat mikrobiom som endast känner igen bröstmjölk skulle då ha svårt för att klara av vaccinerna? Kanske tidig introduktion av tillägg och välling skulle kunna minska risken för autism?

Som du förstår så gissar jag bara vilt i kreativ anda, men frågan är mäkta intressant!

Mats Jangdal
Gäst
4 månader sedan

Tycker deras fynd lirar väl med kunskapen om enklare organismer som har sin “hjärna” sas. utspridd längs sin tarm.
En evolutionär rest i så fall och även en rest kan ha sin funktion och betydelse

Sussie Olofsson
Gäst
4 månader sedan

Carina Agrell: ”Cirka 30 procent av befolkningen beräknas leva med permanenta besvär från mag-tarmkanalen.” Ja, minsann – har inte bekämpningsmedel och E-nummer, socker och fröoljor mm skapat ett gigantiskt problem i folks magfunktion och viktkontroll, så att nu enorma resurser måste till för att lösa dem. – Carina, enligt de senaste 9 till 11 årens forskning så har vi utarmat våra tarmfloror sakta men säkert under de senaste 80 åren, i början var det den processade/industriella kosten som utarmade våra tarmfloror och än värre blev det då antibiotika och andra mediciner kom med in i bilden … besvären späs på än mer om barnet föds av en moder med redan svårt utarmad tarmflora eller med hjälp av kejsarsnitt och risken för att bli än mer negativt påverkad än andra av exempelvis stress, och möjligen även av 5G, ökar om tarmfloran redan har utarmats sakta men säkert under årens lopp, från födsel till dags dato. Balansering av tarmfloran kan medverka till ökad utveckling av “hjärnans tarm” och den balanseringen kan, i bästa fall, ske inom loppet av en dag till en vecka! Ingemar Ljungqvist: Denna forskning ger Andrew Wakefield fullt stöd. Har precis tittat på vaccinkrigarna del2 . Para ihop hans tidiga utsagor med denna studie. Då kan man bara säga att sanningssökaren Wakefield var före sin tid. – Ingemar, Du är inne på samma spår som jag är. Att Wakefields teorier stämmer väl överens med tarmforskarnas senaste 9 till 11 års forskning och kunskaper som visat hur vår tarmflora har utarmats under de senaste 80 åren, står ju helt klart! Idag vet vi ju, tack vare denna forskning, att ett par av de stora bovarna bakom individens utarmade tarmflora är just bland annat antibiotika och vaccin – avhängigt av HUR individen drabbas av detta är ju moderns tarmflora (såvida inte barnet är förlöst med kejsarsnitt – då blir utarmningen och immunförsvaret ännu sämre) och av vilken grad barnet, under sin uppväxt, sedan utsatts för nämnda faktorer … Professor Tore Midtvedts pedagogiska träd är bland annat något som format min förståelse för mitt eget, och andra individers, tillfrisknande – vid balansering… Read more »

Carina Agrell
Carina Agrell
Gäst
Reply to  Sussie Olofsson
4 månader sedan

Tack för info Sussie! Försöksdjuren dväljs i sina burar således…

Göran Åkesson
Gäst
4 månader sedan

Fortsätter min kommentar ovan från den 9 dec. Den aktuella studien och dess fortsättning är felinriktad och meningslös i alla andra bemärkelser än att berika läkemedelsföretag och för att ordinera kostsamma framtida behandlingar, som inte behövs.
Alla celler i kroppen kommunicerar med varandra och med vår hjärna. Om tarmens funktion är obstruerad och i felfunktion påverkas såklart människans allmäntillstånd. Alla kroppsfrämmande substanser inkl s.k. läkemedel och vaccinationer och allmänt sett felaktig föda påverkar tarmflora och immunsystem samt absorption av näringsämnen negativt. Det kan vara sjukdomsframkallande hos aktuell person men förödande för ett växande foster, eftersom näringsbrister speciellt av mineraler inkl spårämnen och vitaminer accentueras av sådan inducerad försvagad absorption hos modern. Det gäller särskilt under den första fosterutvecklingen då differentiering av omnipotenta celler sker. Alldeles oavsett en naturligt outvecklad tarmfunktion hos fostret ( se ovan) ökar risken för därav betingade epigenetiska, oåterkalleliga fosterskador och medfödda metabola felfunktioner.
Min konklusion är därför att KI istället skulle gå i bräschen för att systematiskt utforma ordinationsprotokoll för dels förstärkning av tarmfunktionens absorption, dels behövligt intag av näringsämnen speciellt för gravida kvinnor i syfte att eliminera epigenetiskt orsakade fosterskador och medfödda felfunktioner.