Tege Tornvall: “Vår mat påverkar inte klimatet”

publicerad 20 januari 2021
- Tege Tornvall
Tege Tornvall, eget verk
Tege Tornvall, eget verk
Tege Tornvall, eget verk

REPLIK. Tege Tornvall replikerar TT:s artikel i Falu-Kuriren “Ta reda på matens koldioxidavtryck!” från den 18:e januari om matens påstått “farliga” koldioxidavtryck. Istället sker något annat. Solens aktivitet är minimal. Mer kosmisk strålning når jorden. Kallare klimat kommer och då spelar koldioxid ingen roll. Koldioxid är växternas näring och fotosyntesen ger oss livsnödvändigt syre.

Text: Tege Tornvall, Klimatsans

Hur varm atmosfären är på marknivå beror dels på hur mycket solvärme som når land och vatten, dels på hur atmosfären komprimeras (dras mot marken) av Jordens dragningskraft. Hinder och begränsningar för solvärmen är mörka dygns- och årstider, moln och stoft i atmosfären samt lägre solvinkel närmare polerna. Cykliskt växlande solmagnetism påverkar också inkommande kosmisk strålning i atmosfären.

Atmosfärens kompression växlar inte nämnvärt, eftersom både atmosfärens massa och Jordens gravitation är konstanta för överskådlig tid. Kompressionens värmande effekt är en följd av allmänna gaslagen. Atmosfärens sammansättning spelar i sig ingen roll. Genom klar atmosfär utan skymmande moln eller stoft når solvärmen marken med olika värmande effekt beroende på infallsvinkeln.

Över ekvatorn värmer Solen rätt uppifrån i rät vinkel. Mot polerna minskar vinkeln för att till slut bli noll, då Solen vintertid inte når över horisonten. I snäv vinkel har Solen låg – eller ingen – värmande effekt.

ArcanumSkolan 2024

Mängden moln i atmosfären beror dels på hur mycket vattenånga som varma hav och vatten dunstar ut, dels på hur många partiklar i atmosfären som vattenånga kan kondensera på. Partiklar tillförs atmosfären både nedifrån och uppifrån och bildas även av kemiska reaktioner i atmosfären.

Nedifrån får atmosfären partiklar från vad som händer på jordytan. Sedan över fyra miljarder år är det naturliga processer. Numera är de marginellt även från mänsklig aktivitet. T. ex. sot från förbränning.

Kosmisk strålning

Utifrån tillförs atmosfären partiklar från inkommande kosmisk strålning. Solen hindrar med växlande solvind en del av denna strålning. Stark solmagnetism ger mer solvind och mindre kosmisk instrålning. Svag solmagnetism ger mindre solvind och mer kosmisk instrålning.

Kosmisk strålning bildar mikropartiklar i atmosfären. På dessa kan vattenånga kondenseras och bilda skymmande moln och kylande nederbörd. Det växlar cykliskt i bl. a. runt 11-åriga perioder.

Under Lilla Istiden ca 1300-1870 var Solen i flera perioder minimalt aktiv med kallare klimat. Det vållade missväxt, nöd och svält.

Nu är Solen åter minimalt aktiv med mer kosmisk instrålning. Det förebådar kallare klimat framöver. Det är inget att se fram emot, men väl att planera för. Då spelar koldioxid ingen roll. Koldioxid är växternas livsnödvändiga näring och ger genom fotosyntes atmosfären dess lika livsnödvändiga syre. Det skall vi vara glada för.

Text: Tege Tornvall, Klimatsans

Donera till NewsVoice

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq