Elbilsbatterier tappar kapacitet och har kortare räckvidd än vad som hävdas

7
Elbilen FF91 från Faraday Future - Foto: ff.com
Elbilen FF91 från Faraday Future – Foto: ff.com

ELBILAR. Efter åtta år och 15.000 körda mil har ett genomsnittligt elbilsbatteri tappat 15 procent av sin ursprungliga kapacitet. Det framgår av elbilsoperatören Geotabs studie på 6.300 elbilar i England. Geotab administrerar elbilsflottor för engelska företag och har kunnat följa dessa bilar under flera år. Elbilar är lika i alla länder, så resultaten gäller allmänt.

Text: Tege Tornvall, biljournalist och aktiv i nätverket Klimatsans

Elbilsatteriernas livslängd och slitage varierar med biltyp och hur bilarna körs och sköts, men i genomsnitt tappar batterierna 2,3 procent i kapacitet (energi) per år.  Efter sju-åtta år är 85 procent av kapaciteten kvar, och efter drygt 15 år återstår 70 procent.

Många elbilstillverkare garanterar minst 70 procent kapacitet kvar efter åtta år. Enligt Geotag finns då 85 procent kvar. Det kan låta betryggande, men det betyder inte att 85 procent kan användas. Det kan inte heller 100 procent när bilen är helt ny. Tillverkarna avråder elbilsägare från att ladda mer än ca 80 procent för att skydda batterierna mot onödigt slitage.

Man bör också lämna en reserv kvar i batteriet, också för att skydda det. Elbilars elektronik övervakar batterierna och varnar eller hindrar förare från att tömma batterierna helt eller ladda fullt. Därför är den dagligt användbara kapaciteten kanske bara 75 procent av den maximala. Det minskar påtagligt bilarnas längsta räckvidd mellan laddningar.

Elmotorers effekt mäts i kilowatt (kW). Både deras förbrukning och batteriernas kapacitet (energiinnehåll) mäts i kilowattimmar (kWh).

En elbil 40 mils räckvidd har realiteten kortare räckvidd

En elbil med 60 kWh batteri och 1,5 kWh förbrukning per mil skulle då ha 40 mils räckvidd, men bara om man börjar med helt fullt batteri och kör det slut tills bilen stannar. Det gör dock ingen.

  • Dels blir man stående mitt ute i trafiken. Man kan inte som med en vanlig bil klara sig med en reservdunk utan måste få bilen bogserad till en laddpunkt. Dyrt, omständligt, tidsödande – och kanske även farligt.
  • Dels förhindrar bilens elektronik att det alls går. Av maximala 60 kWh kanske man bara får tillgång till 45-50 kWh. Det minskar räckvidden till bara 30-33 mil.
  • Dels drar bilen ofta mer än 1,5 kWh per mil. Idealisk temperatur för batterierna är nämligen 21-21,5 grader. Det är det sällan i verkligheten. Både kyla och värme kräver mer energi från batteriet.

Det gör också tung last, hög fart och dåligt väglag. Geotabs statistik över 6.300 elbilar visar att extrem värme eller kyla kan halvera räckvidden. Därför råder Geotab den som vill köra långt med elbil att välja en bil med större batterier – som väger och kostar mer.

Att snabbladda vid laddstolpar ute i trafiken skadar också batterierna i längden. Tillverkarna avråder från mer än en snabbladdning eller två per vecka. Om någon ofta kör långt med snabbladdning, kan elektroniken hindra detta och tvinga fram långsammare laddning. Elektroniken skyddar batterierna.

Varje kWh väger ca 7 kilo bilbatteri

Batterierna är av litium/jon-typ, samma som i mobiltelefoner, datorer och hemelektronik. Elbilar har paket av många små sådana batterier. Dessa batteripaket är tunga och dyra.

Varje kWh väger ca 7 kg. Ett 60 kWh paket väger minst 400 kg och ger 25-30 mils säker räckvidd. Om man vill komma t. ex. 50 mil på en laddning, behöver man minst 100 kWh batterikapacitet med måttliga 1,5 kWh förbrukning. Ett sådant batteripaket väger ca 700 kg. Det kan också kosta närmare en miljon kronor. Gängse marknadspris är ca 1.500 kronor per kWh – med sjunkande tendens ned mot tusenlappen.

Osäkerhet om batteriernas livslängd och kapacitet minskar elbilars restvärde. För äldre elbilar kan batterierna kosta mer än själva bilen. Att byta ut dem kan bli mycket dyrt. Tesla-chefen Elon Musk talar om 7.000 US-dollar (65.000 kronor), men det kan bli flera gånger dyrare.

Facit för elbilar: elmotorn är liten, lätt, enkel, stark och billig, men batteripaketen är stora, tunga, dyra, energifattiga och miljöfarliga. Mot detta hjälper inte bränsleceller. Dessa kräver vätgas, som inte finns i naturen utan måste tillverkas från antingen natur- eller biogas eller också elektrolys av vatten. Båda sätten kräver energi i flera steg med energiförluster på vägen.

Att den producerade vätgasen sedan bara ger vattenånga som restprodukt i motorn betyder föga. Energiförlusterna på vägen till färdig vätgas uppväger flera gånger om vätgasens rena utsläpp.       

Text: Tege Tornvall, biljournalist och aktiv i nätverket Klimatsans


Lämna Twitter - Byt till Twitter och friheten
  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Se reglerna.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd.
Föregående artikelAnders Dalsbro (Expo) och NewsVoice “coronamobilisering”
Nästa artikelHur mycket spelar svenskarna på casino utan licens?
Tege Tornvall, biljournalist, nätverket Klimatsans | Tornvall är erfaren faktajournalist med ett förflutet från bla: Veckans Affärer, Ny Teknik, Bilsport, Affärsresenären, Teknisk Tidskrift och annan fackpress.
Prenumerera
Notify of
guest
7 Kommentarer
Äldst
Nyast Mest röstad
Inline Feedbacks
Se alla kommentarer
Jan Norberg
Jan Norberg
Gäst
19 mars 2021 kl 17:47

Så klokt sammanfattat Tege, elbilstekniken är ännu i sin linda.

Jag kommer till slutsatsen att om ägarekonomi kommer som prio 1 så blir det annan kraftkälla för min del.

Dessutom är ju inte infrastrukturen utbyggd för att kunna försörja alla elbilar om utvecklingen går i den riktning som miljömupparna tänkt sig. Vi har redan idag problem med elförsörjningen.

Alla innovationer som kräver statsbidrag från skattebetalarna är doomed redan från början.

Lägg ner skiten!!

Det kommer sannolikt nya kraftkällor och sätt att ta sig fram på vad det lider.

Kom ihåg när Göran Persson, och dåvarande kommunalrådet i Örnsköldsvik (Elvy Söderström) gick all in för att tillverka etanol. Vem kör på etanol idag??

Mikael.L
Mikael.L
Gäst
Reply to  Jan Norberg
20 mars 2021 kl 09:12

Jag kör på E85!
Ett omständigt bränsle, men jag gillar tanken samt att det nu skiljer mer är 4 kr mot bensin. Fördelen vore, likt el, att utsläppen förs på annan plats än vid bilen. Att se det som ett miljövänligare alternativ (förutom just lokalt utsläpp) vore att blunda. Vart bränsle har sin funktion och plats. Jag är även för elbil, men tänker då aldrig skaffa en själv och jag tycker att det är fel att det är något som skall tvingas på. Att förbjuda förbränningsmotorn som maskin ser jag som att vi har folkvalda som agerar efter andras intressen.

Jan Norberg
Jan Norberg
Gäst
Reply to  Mikael.L
20 mars 2021 kl 10:40

Mikael, full respekt att just du kör på etanol men du är sannolikt en av ganska få vilka som idag gör det.

Innovationer vilka på naturliga grunder inte kan konkurrera ut befintlig teknik och som därför kräver subventioner från alla skattebetalare är ett onaturligt sätt att introducera ny teknik.

Att politiker ständigt skall ner med sina fingrar i en naturligt kommersiell process leder alltid till bakslag, för att inte prata om den korruption som drar med sig. Ta detta med elbilar tex.

Att köpa en elbil med massa pengar som subventionerar köpet för att direkt exportera bilen till tex Norge eller nån annan stat där man inte har dessa skattesubventioner.

När miljömuppar och sossar tänker till så är det alltid skattebetalarna som skall stå för kalaset.

Låt industrin och dess aktieägare själva ta normal affärsrisk och kan de efter detta konkurrera ut bef teknik så skall de självklart kunna tjäna pengar på sitt risktagande.

Josef Persson
Josef Persson
Gäst
19 mars 2021 kl 22:02

En släktings jobbarkompis hade köpt en ny elbil.

Efter några veckor blev det 20 minusgrader i dalarna, och efter en natts laddning kommer han ut och batteriet står på 30%. I en ny bil….

Elbilar vore ju en jättebra ide, om det inte vore fullständig idioti!

Samuel af UgglasD
Samuel af Ugglas
20 mars 2021 kl 07:33

Tack Tege, en begriplig och rak sammanfattning.
Vad händer med vår historiskt goda elförsörjning när hela fordonsflottan skall använda elektriciteten som socialisterna numera ransonerar.
Vad är ”Sydvästlänken”? Socialistisk smygransonering!!!

Björn
Björn
Gäst
20 mars 2021 kl 12:09

Kanske övergång från elbilar tidigt 1900 tal bara berodde på utcheckningen av olje- branschen.

Gissningsvis är det dom problem vi ser nu med nya generationer av batterier, nästa samma på den första el tiden.

Och så pratar transportindustrin om el vägar. Konstigt att dom inte har läst att det finns el vägar med räls. Och trådbussar är det knappast någon som minns i dag.

Beträffande vätgasproduktion var jag lite inblandad i vätgasanläggningen på kärnkraftverket 03, och jag vill absolut inte ha en massa stationer i samhället med hantering av vätgas, eller i bilar.

Är det inte dags för nytt koncept på ekonomiskt bränsle för “Otto motorn” så vi kan använda befintlig person eller lastfordon ytterligare en tid.

Om det är någon som undrar vad man avvänder vätgas till på ett kärnkraftverk är att det används för att kyla dom stora generatorerna, vilket sker med vätgas ( billigt)

petergrfstrm
petergrfstrm
Gäst
22 mars 2021 kl 12:57

Dessutom ökar folks motstånd mot kärnkraft såg jag nyhetstelegram om.
Jag fattar att Tege och andra från en realistisk synvinkel fruktar att effektiva transporter för allmänheten är på väg att fasas ut, åtminstone på halvlång sikt innan teknologin nått längre, och att den oron även påverkar villigheten att acceptera klimatforskningens rön.
Att folk alltså vill ha bort kärnkraft som ett alternativ tyder på att Teges oro är befogad.
Hans generations frihet att långpendla inuti ett separat metallhölje är under hot.
Det positiva med ett sånt hot är att det förstärker incitament till att skapa fungerande lokalsamhällen med både arbeten på närmare håll och bättre livsmedel från lokaljordbruk.
Men familjer där individerna jobbar långt ifrån varandra blir svårare att realisera.

Brukskulturen där alla var kopplade till samma arbetsplats underlättade.
Men den tiden kommer nog inte tillbaka.
Situationen är svårbedömd eftersom det finns en trend bort från mänsklig arbetskraft överhuvudtaget.
Och jag misstänker att den härskande oligarkin har ekonomiskt intresse av att kräva lika rättigheter för AI som för människor av den gamla typen.