Stöd NewsVoice så att vi säkrar verksamheten tom juni!

23%

23.000 kr av behovet 100.000 kr är insamlat. Stöd kampanjen via Swish 123 530 2005 eller donera på ett annat sätt. Det smartaste för företag är att annonsera.

Finns det mänskliga raser och vad avgör en ras?

publicerad 25 april 2021
- Erik Forsman
Homo sapiens, modell. Foto (beskuret): Emőke Dénes. Licens: CC BY-SA 4.0, Wikimedia

KULTUR & VETENSKAP. Mänskliga raser är ett känsligt ämne att beträda. Låt oss därför jämföra olika folkgrupper med hundraser. Hundarnas genetik är mer homogen än människans. Man kan därför med fog ställa sig frågan om det finns mänskliga raser. Utseendet mellan olika folkgrupper utgör mindre skillnader än hos hunden. Detta kan därför spela oss ett spratt.

Text: Erik Forsman | Bild: Homo sapiens, modell. Foto (beskuret): Emőke Dénes. Licens: CC BY-SA 4.0, Wikimedia

Inom isolerade hundgenpooler som utgör skillnader mellan olika hundraser finns det mycket lite av den genetiska variation som krävs för att göra en ras trots att mindre hundraser lever i genomsnitt något längre än medelstora hundar. Medelstora hundar lever också lite längre än stora hundar. De hundraser som blir allra störst har kortast förväntad livslängd – hundar av olika storlek utvecklas i olika takt. De befinner sig i så att säga i olika stadier i livet vid olika åldrar.

Hunden kan ses som människans första och längsta avelsprojekt med sina dryga 15,000 år på nacken. Betänk att all den mångfald i utseenden och beteenden som vi ser hos dagens c:a 400 hundraser har formats under de senaste blott 100–200 åren. Detta är en väldigt kort tid ur ett genetiskt och evolutionärt perspektiv. De hundratals olika hundraser skulle kunna ses som lika många olika genetiskt isolerade öar där alla individer inom en ras, genetiskt sett, är väldigt lika varandra, men så är inte fallet. I de renrasiga hundar som människan håller distinkt avgränsade från varandra medföljer att genpoolen (all genetisk variation inom en grupp individer) är mycket begränsad.

En fördel med hundens låga genetiska variation är att den är mindre komplicerad att studera genetiskt, till skillnad mot den genetisk variation som finns hos människan som därför är mer komplicerad att studera. till exempel kan hunden användas som ett snabbspår för att förstå mer om människans sjukdomar. Medan det kan krävas hundratusentals patienter för att hitta gener som styr till exempel schizofreni eller depression, så räcker det med hundratals eller kanske något tusental individer för att göra motsvarande studier på hundar därför att hundar är mer genetiskt lika, än människor.

Det som skiljer mellan olika grupper av människor är således hur vanlig en genvariant är – det vill säga proportionerna mellan olika genvarianter inom respektive folkgrupp. Detta har läkemedelsindustrin tagit fasta på då olika folkgrupper svarar olika på samma medicin. Det är vad molekylärgenetiska studier visar mellan olika folkgrupper. Hittas till exempel en död människa som helt förmultnat, kan man finna uppenbara skillnader mellan en typisk afrikan, europé och asiat i hårstrukturen. Detta används bland annat vid mordutredningar av förmultnande människorester.

Vidare hävdar många forskare idag att människans evolution går fortare än någonsin förr. Flera nya studier visar att många av våra gener förändrats i snabbare takt under de senaste årtusendena. Slutsatsen är att vi på flera sätt är annorlunda än våra förfäder. Detta då mänskligheten utvecklas på olika sätt, på olika kontinenter. När Homo sapiens uppstod för runt 200,000-300,000 år sedan i Afrika, såg människorna väldigt lika ut – även om man kokar ner den lilla grupp individer som befolkade Afrika för 60,000 till 70,000 år sedan, som då utvandrade. Så är det ingalunda i dag.

Människans evolution är en accelererande process

År 2007 kunde en grupp amerikanska forskare visa att de hittat flera tusen mänskliga gener som är i full färd med att utvecklas till något nytt. Vissa genetiska egenheter tycks bli allt vanligare enligt deras studie och inte nog med det, takten i förändringen ökar hela tiden. Människans evolution är en accelererande process, enligt forskarna bakom rapporten.

  1. Anthropology.wisc.edu: John Hawks, University of Wisconsin Madison
  2. Wikipedia: Henry Harpending, University of Utah

Eftersom vi är åtskilligt fler människor på jorden i dag än någonsin förr, borde det omvänt betyda att det hela tiden också uppstår fler och fler mutationer bland våra gener. Det ger det naturliga urvalet mer variation att spela med, så att säga. Det borde leda till att chansen för att en nyttig eller gynnsam förändring kan få fäste hos en grupp människor ökar. Den enastående kulturella utvecklingen under de senaste 10,000 åren har gjort att människorna utvecklas på skilda sätt i olika kulturkretsar. Kulturen blir den miljö som kräver genetisk anpassning av sina medlemmar.


Slutsatsen är att mänskliga raserna utvecklas snabbare i dag än någonsin tidigare. Cirka 2000 gener befinner sig under snabb förändring, enligt denna nya studie och processen går bara fortare och fortare, säger statistiska analys.


 

Enbart under de senaste 5000 åren har evolutionen gått ungefär hundra gånger snabbare än någonsin i människans historia, enligt det stora genomprojektet HUGO som har gjort det möjligt att finkamma människans DNA efter intressanta variationer.

Text: Erik Forsman


Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq