Husbyggen trots stigande hav?

9
33
St. Salvators kyrka på Pellworm. Licens: CC BY-SA 3.0
St. Salvators kyrka på Pellworm. Licens: CC BY-SA 3.0

KLIMAT & OPINION. Jordbruk på den nordfrisiska ön Pellworm riskerar att översvämmas av stigande hav. Åtminstone enligt Dagens Nyheter och andra media, men på Pellworms grannöar Sylt, Föhr och Amrum och på näraliggande halvön Nordstrand planeras omfattande byggprojekt med nya bostadshus.

Flera byggföretag annonserar nya, attraktiva bostäder nära hav och stränder. Det är stark efterfrågan på lugnare boende från större städer som Hamburg, Bremen, Kiel och Lübeck.

Alla öarna ligger i samma hav, nationalparken Wattenmeer med tidvatten och strandängar. Medan Sylt, Föhr och Amrum främst är turist- och bostadsöar, är Pellworm främst en jordbruksö.

I Nordfriesland sjunker landet en aning sedan senaste istiden. Norr om stora Bält i Danmark höjer sig landet, någon knapp millimeter per år i Skåne, 4-5 millimeter i Mälardalen och 8-9 millimeter vid norrlandskusten.

Frånsett stigande eller sjunkande landnivåer stiger världens hav genomsnittligt 1-2 mm per år enligt tillförlitliga mätningar i hamnar. Det kan betyda ca 2 mm per år vid Pellworm.

Vågor och strömmar eroderar också stränder. Mot det skyddar Pellworms strandängar, som binder jord och sand. Landet kan också byggas på med nytt material från fastlandet.

Området upplever sedan istiden stigande hav. Sedan djupaste istid för ca 20.000 år sedan har haven globalt stigit med ca 120 meter. Det gynnsamma Doggerland täcks nu av Nordsjön.

Upprepade hårda stormar från väst kan pressa vattnet mot land. Städer har översvämmats och övergivits, och kustlinjen har långsamt pressats tillbaka.

I denna natur lever och verkar Pellworms jordbrukare. Nu får de höra att stigande hav och översvämningar i stället skulle bero på hotande global uppvärmning, orsakad av människans förbränning av kolhaltiga bränslen.

Då håller de sig förstås framme, när generösa stöd utlovas som kompensation. Detsamma gör östater i Stilla Havet och Indiska Oceanen. Dumma vore de väl annars. Men med Jordens klimat har det knappast att göra.

Text: Tege Tornvall, nätverket Klimatsans.com


Lämna Twitter - Byt till Twitter och friheten
  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Se reglerna.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd.
Prenumerera
Notify of
guest
9 Kommentarer
Äldst
Nyast Mest röstad
Inline Feedbacks
Se alla kommentarer
Tege Tornvall
Tege Tornvall
Gäst
5 juni 2021 kl 11:35

Korallöar riskerar knappast att översvämmas av stigande hav. Koraller söker ljuset och växer till havsnivån. Där kan de smulas sönder av vågor och vindar så att deras lösa material bygger på öarna.

Flertalet korallöar tycks enligt satellitfoton snarare växa. Flera har flygfält och bygger för växande turism. Maldiverna har nyligen anlagt långa start- och landningsbanor.

Men när de utlovas kompensation för påstått stigande hav, passar de förstås på. Majoriteten av medlemsländerna i FN:s klimatpanel IPCC är auktoritära eller rena diktaturer, men alla har en röst var.

Det gör IPCC:s klimatmöten till rena huggsexor om finansiering och fördelning av utlovade 100 miljarder USD per år – varav få utöver mönsterbarnet Sverige har betalat sin andel. Det är “klimatpolitik” i verkligheten – med påstått klimathot som täckmantel.

Magnus Lindgren
Magnus Lindgren
Gäst
9 juni 2021 kl 05:01

Ja hur mycket har havet stigit på hundra år egentligen?
Är havsnivåerna ett problem i Skanörs hamn? 25 OKTOBER, 2014

ville.JPG
Last edited 3 månader sedan by Magnus Lindgren
petergrfstrm
petergrfstrm
Gäst
9 juni 2021 kl 16:23

Leif Anderson en forskare varnar för stigande havsyta utöver det som följer av en jämnt fördelad verkan av avsmältningen. Det säger han har att göra med den anisotropa fördelningen av graviterande massa på jorden som gör att så länge antarktis istäcke är intakt dras vattnet ditåt men när det försvinner stiger vattnet i motsvarande grad särskilt hos oss i norr.
Jordens sammanhängande vattenmassor är ju relaterade, vad jag förstår, så att det måste vara samma potential överallt. En grov beräkning gav eventuellt några tiotal meter utöver det som beror på en jämnt fördelad avsmältning. Men det är alltså när hela antarktis har smält
https://www.svd.se/europeiska-forskare-varnar-for-havshojningar

Roland Salomonsson
Roland Salomonsson
Gäst
Reply to  petergrfstrm
22 juni 2021 kl 18:36

Och Antarktis (även Grönlands) inlandsisar är i verkligheten kraftigt expanderande, d v s mer is än tidigare. Mer is innebär högre vikter vilket ger jökelflödena högre hastighet mot havet. MER is visas således av att kalvningar (enbart jökelutflödena) sker oftare, vilket klimatbedragarna påstår vara bevis för att isarna minskar. LÖGN!
Avknoppningarna av de stora isflaken i Antarktis är enbart bevis för att Antarktis växer så det “knakar”. Fast på höjden. Antarktis kan aldrig breda ut sig över ytan p g a vindar och strömmar.

Om Grönlands is skulle smälta fysiskt, så skulle det dröja ca 35000 år innan isen är borta. För Antarktis skulle det dröja åtskilliga gånger längre tid. Innan dessa tider förflutit, så är vi inne i nästa istid och dagens klimatbedrägeri är oväsentligt.

Erik Forman
Reply to  Roland Salomonsson
22 juni 2021 kl 19:30

Word! Helt rätt!

petergrfstrm
petergrfstrm
Gäst
Reply to  Roland Salomonsson
26 juni 2021 kl 21:16

som vanligt bland skeptiker är tonläget högt men faktakollen svag.
Skeptikerna har hittills haft fel i det mesta men fortsätter att predika utan att jämföra kritiskt med andra källor för att bilda sig en saklig uppfattning.
Den karakteristiska metoden hos skeptikerna brukar vara att plocka ut detaljer ur sitt sammanhang.
Havsytans stigande är ett globalt medelvärde medan lokala punkter i vissa fall har en sjunkande nivå. Vattnets globala höjdprofil är bucklig och inte som jordens sfäriska medelvärde.

Tege Tornvall
Tege Tornvall
Gäst
Reply to  petergrfstrm
2 juli 2021 kl 16:32

Helt rätt. Havsytan är inte jämn på samma nivå överallt. Därför är det också meningslöst att varna för viss, preciserad global ökning. Globalt medelvärde 1-2 mm per år är just ett medelvärde (Mörner). Intressant med iakttagelsen från East Anglia om att den delen av Doggerland kanske börjar höjas igen. Vad händer under?

Tege Tornvall
Tege Tornvall
Gäst
Reply to  Roland Salomonsson
2 juli 2021 kl 16:34

Is kalvas ut i havet genom att puttas ut av växande is innanför. Faktiskt smältande is drar sig däremot tillbaka och kan därför inte kalva.

Roland Salomonsson
Roland Salomonsson
Gäst
22 juni 2021 kl 18:26

I East Anglia, mitt emot Sylt m fl, så har doggerland börjat höja sig igen. Bl a har ett stenålderstempel från tiden för Doggerland försvann, kommit upp till vattenytan igen.

M a o är det dags att noga kolla igen om inte den Friesiska kusten kanske är på väg uppåt igen!